Författaren Mo Yan (preudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det Röda fältet som väckte sensation i Kina när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats.

Bokens titel: Ximen Nao och hans sju liv
Översättning från kinesiska: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Tranan 2012

Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012. Den bok jag själv tycker mest om är: Ximen Nao och hans sju liv i översättning från kinesiska av Anna Gustafsson Chen (Bokförlaget Tranan 2012) Händelserna i boken utspelar sig efter Ximen Naos död. Den rike godsägaren i Ximen Nao från Gaomi härad sköts ihjäl av upproriska bönder, befinner sig efter sin död i dödsriket, där underjordens härskare skall bestämma över hans framtid.

Men Ximen är så övertygad om sin egen oskuld och så envis i sin vägran att bekänna några brott, att kung Yama till sist låter honom få tillbaka sitt gamla liv. Fast det går förstås inte som Ximen förväntat sig.

I stället för att få komma tillbaka till sitt gamla liv återföds han som en åsna, och under de kommande femtio åren ska ha få uppleva revolutionen i skepnad av både åsna, tjur, gris, hund och apa, innan han blir människa igen.

Händelserna utspelar sig hela tiden i samma familj, hos den strävsamme fribonden Lan Lian som envist vägrar att inordna sig i kollektivet och därför till slut blir en levande legend på den kinesiska landsbygden.

Ximen Nao hatade att vara åsna, men kunde inte ta sig ur åsnekroppen. Det gick inte att hålla tillbaka alla de åsneinstinkter och åsnebegär som växte inom honom och han vacklade fram och tillbaka mellan djuren och människornas värld:

En åsnas kropp och en människas själ

Det förflutna svävar bort likt ett moln.

Till oändlig smärta återföds allt levande väl

Åtrån kan ej släckas, lustan ej förgår.

Hur kan han glömma det som en gång var

Och leva sitt liv som en lycklig åsnekarl ?

Hans liv som åsna och erfarenheten från människolivet gjorde Ximen till en mycket ovanlig åsna, där han kunde ta del av sina närmaste och människovärldens öden och olyckor, som utövade en stark lockelse på honom. I ena ögonblicket, upplevde åsnan sig som en människa, i andra sammanhang var han helt och hållet en åsna – en åsnehingst med en stark och vacker kropp som fick uppleva både förfärlig fasa och stor kärlek. Men något lyckligt slut blev det inte för den stackars åsnan. Han fick skallen sönderslagen av svältande bybor och dog. Och efter att anden svävat en bra stund över familjen Ximens gård, återvände den till underjorden, där den efter diverse komplikationer återföddes igen, denna gång som tjur, där den köptes av den envise fribonden Lan Lian.

Lan Lian – som orkade stå emot socialismens våldsamma förtryck – fick utstå mycket spott och spe både när han ägde åsnan. Han försvarade sin lilla landbit som han vägrade att lämna över till de kinesiska makthavarna, som hade förvandlat hela Kina till en totalitär stat, där många som försökte försvara det enskilda ägande råkade riktigt illa ut. Makthavarna förföljde både honom och barnen, och diktade nidvisor om honom:

Lan Lian, stackarn, ensam är

ingen håller honom kär

faller han så dör han här.

Kommunen är vårt paradis

Socialismen har inget pris

fienden får smaka ris.

Envise Lan Lian står utanför

en råttlort i riset all maten förstör.

Jinlong, Baofeng, Lan Jifang

Hur ska ni se tiden an ?

Ni stannar hos er far, är konservativa

men vi däremot ska mot framtiden kliva !

Men Ximen Tjur blev även han en levande legend genom hans agerande i olika sammanhang. Efter hans död var det många som ville slakta honom, men Lan Lian stod emot och begravde honom på sin åker, under en stor gravhög som i dag är känd som ”Den rättrådiga tjurens grav”.

När hans okuvliga ande hade lämnat Oxhamnen flög den några varv runt Lan Lians åker. Livet som tjur hade varit oerhört tragiskt. Efter Ximen Naos reinkarnation som åsna hade kung Yama lovat att han skulle få återvända till jorden som människa, men i stället gled han ut som tjur, genom rumpan på en ko. Till och med kung Yama måste medge att det skett två misstag, som inte kunde gottgöras så lätt.

Kung Yama höll med, men lurade honom på nytt eftersom han fortfarande inte ville återföda honom som människa – trots att de plågsamma minnena i två djurkroppar klängde fast vid Ximen Nao, som ett virus. När han var åsna påmindes han ständigt om Ximen Naos olycka och inte heller som tjur, kunde han glömma de oförrätter han fått utstå.

När han återföddes på nytt och slog upp ögonen och såg sig omkring upptäckte han ett dussin vickande så köttklumpar runt omkring sig. På marken framför köttklumparna låg en jättelik vit sugga. Han hade återfötts som grisgalt.

Under de följande dagarna utvecklades han till den mest tyranniska grisen i stian. Hans aptit var chockerande. Efter bara en månad var han dubbelt så stor som sina syskon, och hade i princip monopol på suggans tolv spenar för att sedan som stor galt få sin egen stia och få uppleva minst lika dramatiska händelser som i sitt liv som åsna och tjur, men med ett olyckligt slut dö hjältedöden.

Men återfödseln till människa lät vänta på sig. Kung Yama i underjorden som hade tröttnat på hans begäran att återfödas som människa så snabbt, och han förvandlades till en hund. Kung Yama var rädd att han skulle ställa till med uppträde i hans palats och förkortat hela inkarnationsprocessen. Han hade skickats direkt in i livmodern till en hynda och följt tre andra valpar genom förlossningskanalen.

Som hund fick han uppleva konsekvenserna av hela revolutionen, som kom av sig, och födelsen av det nya kapitalistiska Kina och vilka dramatiska problem som detta skapade, fram till sin död, vilket egentligen borde av avslutat romanen.

Men historien fortsätter ännu några kapitel när han återföds som apa, och uppträder på gator och torg..

Gonggongen bultar bang bang bang

Jag styr apan med fast hand

På Emeiberget han Vägen fann

Nu är han kung över apa och man

För våra landsmän han uppträder här

En liten befolkning är allt vi begär

Livet som apa blev kort innan Ximen Nao återföds som människa igen. Men hela berättelsen spänner över ett stort fält som innefattar vad som hände före, under och efter den kinesiska revolutionen, på ett annorlunda sätt som påminner om George Orwells Animal farm där djuren tagit över makten. Men i denna bok fungerar djuren bara som både berättare och som aktiva åskådare till vad som sker, där författaren själv ger sig en underordnad roll, trots att hela historien är hans egen fantastiska skapelse, berättad på ett sätt som inte kan irritera makthavarna i det fortfarande totalitära Kina.

Här kunde historien slutat. Men det gör den inte. Fler författare än Mo Yan har skildrat vad som hände i Kina före, under och efter kulturrevolutionen. Jung Chang som föddes i Sichuan 1952, och lämnade Kina 1878, då hon bosatte sig i England har i sin bok: Vilda Svanar i översättning av Margareta Eklöf (Bokförlaget Prisma 2005) i sakprosa skildrat vad som hände under den Maos skräckvälde i Kina. Och tillsammans med sin make Jon Halliday skrivet Mao The Unknown Story (Jonathan Cape, Random House 2005) 0ch berättar vilket stort lidande oskyldiga drabbades av under revolutionen. Mo Yan visar på sitt sätt att skriva hur många olika sätt historien kan berättas. Varje berättare får fram sin åsikt genom sin formulering. Därför måste man varje gång man läser en roman eller bok, författad på sakprosa, sätta sig in i författarens roll och under vilka villkor han lever. Det har man på ett förtjänstfullt sätt gjort i den svenska Nobelpriskommittén genom att ge Mo Yan Nobelpriset i litteratur år 2012.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen