Ordet "riskkapitalist" har förekommit mycket ofta i debatten under 2013. Men vad gör en riskkapitalist – egentligen ? Janerik Larsson försöker i den väldokumenterade boken: De nya riskkapitalisterna – riskkapitalet och välfärdsbygget (Ekerlids förlag, 2013) ge svaret på den frågan. Han beskriver både den verksamhet som bedrivs av venture capital-företag, som satsar på ganska nystartade företag,  och private equity-företag som oftast arbetar med att förädla för mogna och växande företag.

Bokens titel: De nya industrikapitalisterna – riskkapitalet och välfärdsbygget
Författare Janerik Larsson
Ekerlids förlag 2013

Journalisten Janerik Larsson är 68 år, men arbetar även som opinionsbildare. Han fick Stora Journalistpriset 1980. Tidigare arbetade han på Kinnevik under 1990-talet och var vice VD på Svenskt Näringsliv under åren 2005 – 2010. Idag är han seniorrådgivare på PR-byrån Prime och Stiftelsen Svenskt Näringsliv. Han har på olika sätt medverkat i närmare ett 50-tal böcker.

Janerik Larsson reportagebok bygger på samtal med riskkapitalbolagens förvaltare och de som investerat i dessa. Boken ger därför en visserligen subjektiv, men ändå viktig kompletterande bild, av vad dessa företag betytt och betyder för svenskt välfärdsbygge.

I boken De nya industrialisterna beskriver Larsson den oftast mycket framgångsrika utvecklingen i en lång rad företag, riskkapitalisternas så kallade portföljbolag. I hög grad är det internationella, institutionella investerare som satsar på de framgångsrika svenska riskkapitalföretagen. Det har inneburit en massiv kapitalinvestering under många år i svenska, växande och framgångsrika företag, hävdar han.

Vad han menar är att en ordentlig diskussion om riskkapitalisternas betydelse för ekonomin, i stort sett saknas i svenska massmedier. Orsaken till det, hävdar Larsson, är inte bara oförmåga från medias sida, utan att det också beror på att riskkapitalbolagen historiskt sett inte fäst något stort avseende på att sprida information om sin verksamhet till andra än sina investerare. Att han fått möjligheten att skriva boken anser han vara det första tecknet på att detta kommer att förändras.

Hur har han då lyckats med sin bok ? Svaret på den frågan, när det gäller riskkapitalisternas intåg i långsiktigt bärkraftiga svenska och utländska företag, som verkar ha somnat in i sin fortsatta utveckling, medför riskkapitalisternas insats ett viktigt inslag för att vitalisera dessa företag och åter få in dem att bli fortsatt livskraftiga och lönsamma.

Det negativa för Sveriges del med många av dessa gamla svenska företag – som under så många år svarat för Sveriges tillväxt och välfärd – sedan sålts vidare till utlandet så att både forskning och utveckling i dessa företag för alltid försvunnit från Sverige.

När det gäller riskkapitalbolag, som lyckats med sina investeringar, men misslyckats att driva bolagen vidare, undviker han att ge tillräckligt med exempel vad som kan hända när ett riskkapitalbolag är inblandat i ett företags utveckling och det går riktigt galet.

Jag tänker förstås på riskkapitalbolaget Proventus intåg i Gota Bank, som sedan medförde att samtliga svenska banker inledde en tävlan om vem som kunde låna ut mest pengar, oavsett de ekonomiska påföljderna. Gota Bank gick till slut så långt att alla hämningar släppte, eftersom man från början visste om att målsättningen med den stora investeringen var man snabbt skulle sälja banken vidare och med så god förtjänst som möjligt. Följande lilla visa, som Gota Bank diktade ihop och använde i sin TV- reklam, visar hur det gick till under den förra svenska bankkrisen. I en glad och svängig kalypsolåt, spelad på synt, sjunger en ung kvinna glatt med vibrato i en reklamfilm för banken:

Nu ska vi se till att det blir lätt att låna klöver

Vi i enkla banken ger dig snabbt vad du behöver

Titta bara in till oss och säg vad du vill ha

Vi har gott om pengar och säger gärna ja

(Här kommer en mansröst in)

Båtlån till exempel eller lån till nya poolen

Längtar du till Bali och den härligt varma solen ?

Självklart ska du låna det du saknar hos din bank

Lånar du hos småbolagen kan du lätt bli pank

(Sedan sjunger kören)

Låna hos oss

Låna hos Götabanken

Låna hos oss

Låna hos oss

Låna hos oss

Låna hos Götabanken

Låna hos oss

Gota Bank som snabbt köpte upp, flera svenska småbanker med målsättningen att konkurrera ut storbankerna, lånade även ut stora pengar till olika suspekta finansbolag och många andra mindre serösa projekt, kraschade till slut, som Knut Kainz Rogerud berättat om i sin bok: Det stora bankrånet. Den snabbväxande Gota Bank med koncernchefen Gabriel Urwitz i spetsen förlorade nästa 30 miljarder .

Nordbanken (som bytte namn till Nordea), där staten var storägare, försökte tävla med Gota Bank att låna ut pengar mot dåliga säkerheter, gjorde ännu större kreditförluster. Svenska staten tvingades ta över hela banken. Det riskkapitalbolag som köpte och drev Gota Bank fram till konkursens rand heter Proventus och ägs av Robert Weil. Gabriel Urwitz lyckades till slut sälja konkursfärdiga Gota Bank vidare till Trygg Hansa. Riskkapitalbolaget Proventus tjänade mer än en miljard på affären.

Hur det gick till berättar jag själv om i min bok: Från bankkris till börskris där jag redogör jag hur krisbankerna riggade sina kurser under den förra bankkrisen. I dag vet alla att det var bankerna med Gota Bank och Nordbanken i spetsen, som riggade sina kurser mest. Robert Weils och Gota Banks och Nordbankens årsredovisningar från 1987 och framåt, måste därför tas med en nypa salt.

Riskkapitalisterna, som gärna vill kalla sig för "de nya industrialisterna", gör också många bra affärer både för sig själva och för företagen. Det visar hur det gick till när IK Investment Partners (tidigare Industri Kapital, IK köpte Alfa Laval i augusti 2000 från familjen Rausings Tetra Laval, vilket då var Sveriges största riskkapitalaffär.

Börsvärdet på det Alfa Laval som då noterades var ca 11 miljarder kronor. Nu är börsvärdet 55 miljarder (april 2012) Förtjänsten för denna snabba utveckling får till stor del tillskrivas Anders Narvinger som är ordförande i Alfa Laval och Lars Renström som är VD.

Varifrån kommer då pengarna till dessa stora satsningar från riskkapitalbolagen? Eftersom private equity- och venture capital-företagen är så okända är det inte förvånande att få känner till svaret på frågan. Svaret på frågan är att pengarna i huvudsak kommer från internationella institutioner med uppdrag att hantera t.ex försäkringstagares medel.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen