Att en regering är "demokratiskt vald" säger egentligen inget annat om den än att den har utsetts enligt vissa regler och procedurer. Det säger ingenting om dess moraliska halt. Ingenting hindrar att ondskan blir demokratiskt vald.

Det är tvärtom fullt möjligt att hävda att "demokratiska val" i vissa fall tenderar att göda destruktiva och ondskefulla politiska strömningar, skriver Per Svensson i förordet till Fareed Zakarias bok: Frihetens framtid i översättning av Jim Jakobsson (Atlantis förlag och Axess)

Författaren Fareed Zakaria, född 1964, är född i Bombay, i en inflytesrik muslimsk familj. Efter en högre utbildning vid först Yale, där han doktorerade på avhandlingen : From wealth to power, tillträdde han en tjänst som redaktionschef för tidskriften Foreign Affairs. Han är numera verksam som författare och krönikör och bor i New York med sin hustru och två barn.

I dag kan majoriteten av världens stater betecknas som parlamentiska demokratier. Tillsammans har liberalism och demokrati segrat över diktatur, fascism och kommunism. Eller har de det? frågar sig Fareed Zakaria.

Han döljer inte att det är den franske 1800-talstänkaren Alexis de Tocqueville (han med ""Majoritetens tyranni") som är en av hans stora inspirationskällor. Demokrati är en beslutsordning. Eftersom de flesta moderna människor trots allt är rimligt förnuftiga blir också besluten på det hela taget ofta om inte alltid förnuftiga, så i alla fall rimliga.

Ingenting har haft större inflytande på utformandet av den moderna världen än kapitalismen, menar författaren. Den har raserat tusenåriga ekonomiska, sociala och kulturella livsmönster. Under seklens gång har den raserat feodalismen och monarkismen med deras betonande av härstamning och börd. Den har skapat en oberoende klass av företagare som inte har staten att tacka för särskilt mycket - som i dag utgör den dominerande kraften - i de flesta världens alla avancerade samhällen.

För människor i väst betyder demokrati "liberal demokrati": ett politiskt system präglat inte bara av fria och rättvisa val, utan också av rättssäkerhet, maktdelning och skydd av grundläggande fri- och rättigheter; som yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och skyddande av egendomsrätten.

Men hoten mot demokratin är många. Vad är det då som har hänt med våra yrkeseliter som skulle försvara rättvisan ? I första rummet juristerna - som en gång utgjorde ett slags lokal aristokrati med plikter och skyldigheter. Många av dem har förlorat sin prestige och offentliga funktion, och blivit ängsliga fifflare; som hellre gynnar maktenän rättvisan, anser författaren. Medicin, redovisning och bankväsen har alla gått en liknande väg. De krafter som vägledde demokratin håller snabbt på att undergrävas och utgör ett av de största hoten mot en liberal demokrati.

Den bästa symbolen för det "västerländska styrelseskicket" borde inte vara vilket parti man röstar på; utan den opartiske domaren. Ingenting har haft större inflytande på utformandet av den nya världen än kapitalismen, som raserat tusenåriga ekonomiska sociala och kulturella livsmönster. Kapitalismen har skapat en ny värld, som vi borde vara rädda om, i stället för att missbruka, som ofta sker. Individens fri- och rättigheter, särskilt tryggheten för person och egendom borde vara stabila och självständiga. Domstolarna borde vara helt självständiga i förhållande till centralmakten - vilket inte är fallet i många länder - som själva betraktar sig som demokratiska.

Varför den amerikanska ekonomin haft ett så starkt uppsving under de senaste två decennierna. Svaret är uppenbart: Amerikas unika entreprenörkultur. Varför förstår inte Ryssland att ställa om till kapitalism ? Även här är svaret är uppenbart: man har fortfarande en feodal och marknadsfientlig kultur.

Om man tittar på många övergångar till liberal demokrati som ägt rum utanför västerlandet under de senaste trettio åren kan man se att de länder som kommit närmast en liberal demokrati följde en version av europeiska mönstret: först kapitalism och rättssäkerhet, sedan demokrati. De styrande måste först kontrollera de styrda, och därefter kontrollera sig själva. Ordning plus frihet. Det är när kontrollen är dålig eller uteblir som demokratin hotas i grunden.

Utan en regering som åtminstone förmår skydda äganderätten och mänskliga rättigheter, pressfrihet och affärskontrakt, antitrustlagar och konsumentkrav, riskerar samhället inte att styras av lagar, utan av de starka. För att se frånvaron av vad en ordentlig regering leder till behöver man bara titta på Afrika - som inte är något paradis för den fria marknaden.

När en regering beskattar folket måste den också ge någonting tillbaka. Till att börja med en fungerande samhällsservice, ansvarighet och ett gott styre, men i slutändan också frihet och representation. Detta ömsesidiga utbyte - mellan beskattning och representation - är det som ger regeringar legitimitet i den moderna världen.

När Tyskland under 1920- och 1930-talen härjades av den ena krisen efter den andra förlorade de traditionella politiska institutionerna all sin trovärdighet. Liberalismen och konstitutionalismen framstod som tomma ord, inför en alltmer desperat verklighet, som till slut bäddade för Hitlers maktövertagande. Ju mer extrem Hitlers retorik blev, desto populärare blev han.

Inget land kan ge sig själv ett nytt förflutet. Men det kan förändra sina chanser och utvecklas till en liberal demokrati, som nu har skett med Tyskland. Ju mer välbeställd en nation är, desto större är dess chanser att upprätthålla demokratin. Men kampen för att återupprätta demokratin är svår. Det kan frihetskämpar som Václav Havel, Nelson Mandela, Lech Waleca och Kim Dae Jung intyga som alla har en ärofull plats i demokratins och frihetens historia.

Frihetens framtid är en mycket läsvärd bok; skriven av en initierad författare som är väl insatt i vilka allvarliga hot som lätt kan drabba alla demokratiska samhällen. Fareed Zakaria åskådliggör i sin bok; den stora skillnade mellan maktens tyranni och en verklig och varaktig liberal demokrati. Det är en viktig bok om hur världen har utvecklats och styrs och vilka faktorer som utgör de allvarligaste hoten, för en demokrati värd namnet.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund