Mordet på Ivar Kreuger - de efterföljande följderna för alla aktieägarna i både Sverige och utomlands - och aktieägarna i alla Ivar Kreugers bolag och hur hela hans familj och släktingar behandlades efter Kreugerkraschen - är förmodligen den största ekonomiska rättsskandalen som drabbat Sverige.

Bokens titel: Torsten Kreuger 1884 - 1973. Affärsmannen, tidningsmannen, rättskämpen, naturvännen och båtentusiasten.
Författare: Magnus Ullman
Förlag: Bokförlaget Magnus Ullman 2015

Efter det följde den största svenska bankkrisen i Sveriges historia under åren 1987 - 1993, som jag själv redan skrivit om i flera av mina böcker, där bankerna även denna gång klarade sig relativt oskadda ur krisen, på bekostnad av allmänheten och företagen .

Hur illa Ivar Kreugers bror Torsten behandlades under Kreugerkraschen är det däremot inte så många som känner till. Om denna händelse har advokaten Magnus Ullman skrivet en uppmärksammad bok med titeln: Torsten Kreuger 1884 - 1973 som ger en initierad bild av affärsmannen, tidningsmannen, rättskämpen naturvännen och båtentusiasten. (Bokförlaget Magnus Ullman, 2015)

Torsten Kreuger som anklagades för att i maskopi med sin bror skulle vara skyldig till en rad oegentligeter fick klä skott för den lynchstämning som de svenska tidningarna uppbådade mot både Ivar och Torsten Kreuger efter mordet på Ivar Kreuger, som ju inte längre kunde försvara sin heder.

På den tiden som i dag saknade Stockholms rådhusrätt (numera Stockholms tingsrätt) Svea hovrätt och Högsta domstolen (liksom under den senare svenska bankkrisen) ekonomisk kompetens att bedöma något av målen mot Torsten Kreuger. Ytterligare en skandal är den åklagare som förde målen genom instanserna, statsåklagare KGA Sandström, som drevs av hat mot Torsten Kreuger. Även han saknade ekonomisk kompetens att driva mål av denna karaktär.

Kritiken riktas inte bara mot domarna och åklagaren utan även mot advokatkåren, skriver Magnus Ullman. Få advokater (precis som under bankkrisen) vågade ställa upp på den anklagades sida och den advokat som slutligen gjorde det förrådde honom ! Detta upptäcktes långt senare.

För att förstå vidden av Kreugerskandalen måste man läsa domskälen och domsluten i de olika domarna som bär stark prägel av så kallade opinionsdomar som bankerna med hjälp av tidningarna lyckade piska fram för att de själva skulle kunna lägga beslag på de bägge brödernas tillgångar för en spottstyver.

Torsten Kreuger var inte vem som helst. Han var nästan lika skicklig som sin bror och i likhet med honom var han både en god arbetsgivare och en skicklig entreprenör. Efter ett antal processer i domstol blev han oskyldigförklarad i alla processer utom en: Fallet med Högbroforsen AB.

Detta ärende gjorde att Torsten Kreuger anhölls och häktades och sattes redan hösten 1932 i Centralfängelset på Långholmen där han kom att sitta i 14 månader, totalt avskuren från alla kontakt med omvärlden förutom med sin försvarsadvokat, som skulle komma att föråda honom. Året därpå dömde Stockholms Rådhusrätt Torsten Kreuger till 3,5 års straffarbete, för falsk bokföring och vårdslöshet mot borgenärer. Domen var enhällig. Av de 26 åtalspunkterna bifölls 16.Enligt dåtida regler kunde Torsten Kreuger endast avräkna en del av häktningstiden. Målet fördes vidare till Svea Hovrätt som höjde straffet till 4 års straffarbete och endast 6 månader fick avräknas av 14 månader i häkte.

Målet fördes nu vidare till Högsta domstolen. I december 1933 avkunnade Högsta domstolen sin dom innebärande att Torsten Kreuger dömdes till ett års straffarbete för bedrägeri mot obligationsköparna och att utge skadestånd på 45 miljoner i dagens penningvärde.

Vilken vettig människa kan tro att Torsten Kreuger som själv var den störste innehavaren av industriobligationer i Högbroforsen AB, skulle verka för att skulle bli mindre värdelösa ? Det har långt senare genom arkivforskning och aktiegenomgångar kunnat fastställas att Högsta domstolens ledamöter undanhållits en hel del bevismaterial angående obligationspantens värde. Men trots ett stort antal resningsansökningar fick aldrig Torsten Kreuger någon resning i Högsta domstolen.

När jag läser Magnus Ullmans utmärkta bok om Torsten Kreuger - som till slut lyckades överleva Kreugerkraschen 1932, och därefter lyckades komma tillbaka ekonomiskt, tänker jag på de flesta andra aktieägare som genom bankernas agerande fick se sina aktier bli värdelösa i Ivar Kreugers välskötta företag som bankerna påstod var konkursmässiga och därför själva, utan någon större svårighet kunde lägga beslag på till en bråkdel av deras verkliga värde, ser jag hur historien upprepar sig vid ekonomiska kriser i vårt land.

Fallet med Torsten Kreuger kan liknas vid alla fällda domar under bankkrisen 1987- 1993 där bankerna skyllde sitt eget fallisemang på sina kunder och där det flesta bankkunder förlorade sina rättegångar, trots att de hade rätt i sak. De svenska bankerna fick däremot politikernas tillåtelse att plundra sina kunder på deras tillgångar i stället för att själva begära sig i konkurs som lagen kräver.

Magnus Ullman avslutar boken med en bilaga av fyra professorer som uttalar sig om bankernas övergrepp på Torsten Kreuger, med professorernas rubrik en sammanfattning vad som hände Torsten Kreuger: "Fungerar vårt rättsväsende ?" Den frågan är lika aktuell i dag när man ser konsekvenserna för allmänheten och oskyldiga företagare efter den senaste stora bankkrisen i vårt land.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund