Thomas Eriksson debutroman Lögnen (Ekerlids förlag) är en roman baserad på en verklig historia som utspelar i Stockholms reklambyråvärld under 1980-och 90-talen. Byråledarna härskar i sina egna små byråriken. Kreatörer behandlas som kungar så länge de lyckas producera Guldägg eller dra in nya stora kunder till byrån.

Guldägget är Sveriges äldsta och största kommunikationstävling. Den startade 1961 och har sedan dess vuxit och blivit en allt bredare tävling som nu täcker det mesta som kallas kommunikation. Guldäggets syfte är att höja den kreativa standarden i Sverige och därmed föra svensk kommunikation framåt vilket inte längre märks på samma sätt som tidigare i dagens reklambyråvärld.

I likhet med mig själv - som byråledare och copywriter under många år på min egen reklambyrå - har Thomas Eriksson över 30 år bakom sig i reklambranschen. Både som copywriter och Creative director. Han har samma reklamutbildning som jag själv - på Berghs reklamskola i Stockholm - som fortfarande är den ledande reklamskolan i Norden.

1980- och 90-talen var den svenska reklambranschens sista storhetstid. Inspirerad av den engelske reklammannen David Ogilvy som var en av dåtidens förgrundsgestalter och kunde arbeta sig upp från kock på Hotel Majestic i Paris till ledningen för en av världens största reklambyråer - var han en av föregångarna - till hur man genom nyskapande idéer och texter skapar säljande reklam för sina uppdragsgivare.

För att lyckas i den konkurrensutsatta byråvärlden under 80-talet måste man kunna jobba hårdare än alla andra, på tider som inga andra - i den bästa av alla världar - tjänade de som lyckades mer än alla andra också. Och för oss som ville skriva och tjäna pengar valde vi reklamen, framför journalistiken och författandet.

Själv började jag skriva böcker år 2003, (sakprosa) medan det tog Thomas 30 år innan det blev en roman som är väl värd att läsa och begrunda. När jag intervjuar honom med anledningen av hans debutroman på hans kontor på Östermalm i Stockholm berättar han att han försökt beskriva den kreativa reklamen utifrån "ett på-golvet-perspektiv", men att han också ville skriva en roman om livet då det måste finnas en parallell historia. Som i hans fall handlar om svek, kärlek och död i både byråbranschen och i hans privatliv.

Huvudpersonen Herman Hell i boken Lögnen kraschar till slut. Han går in i väggen, drar sig undan världen och flyr ut till sitt hus i ytterskärgården där han berättar sitt livs och sin släkts historia för läsaren och delger sina erfarenheter från reklambranschen, där han fortfarande är verksam som copywriter.

Den stora skillnaden mellan reklam då mot nu, säger Thomas, är att vi inte hade internet och på den tiden fanns det knappast några datorer inom reklambranschen. Då fanns också mycket färre och större svenska byråer än i dag.

En annan skillnad är persongalleriet. På den tiden fanns det oerhört färgstarka personligheter inom reklambranschen, som kunde säga upp sina kunder om de inte fick som de ville.

Eller få ett raseriutbrott internt på någon stackars kreatör som inte lyckades förmedla sitt kreativa budskap ordentligt, vilket kunde medföra att kunden snabbt flydde från byrån.

Under den tid som inte längre finns, skulle det synas att det gick bra. Den omfattande representation mot kunderna, middagarna och festkvällarna på Riche, Grodan och Ramboden var många. "Det flesta som var i branschen levde på dagen och festade på natten", säger Thomas.

Skillnaden var mellan hans och mitt liv i byråvärlden var enorm. Jag hade en helt annan typ av kunder som vi samarbetade med under många år. Bland annat Sveriges ledande arkitekter på den tiden, Backström & Reinius, Konserthuset i Stockholm, Kursverksamheten vid Stockholms Universitet, Sverighuset i Stockholm och i Paris, där jag arbetade under några år. Ingen av våra kunder krävde någon större representation för att vi under många år skulle kunna genomföra vårt arbete och behålla våra kunder.

De stora svenska reklambyråerna har i dag försvunnit, som Gumaelius reklambyrå som startade redan 1887 av Sofia Gumaelius. Under Sofia Gumaelius livstid etablerade hon kontor i Stockholm, London, Göteborg Malmö och Oslo. Vid sin död beskrevs hon som Sveriges främsta affärskvinna.

Gumaelius reklambyrå upplevde sin storhetstid under 1950-och 60 talen och hade då bland annat nio kommunikationsbyråer i de nordiska länderna samt vissa kringliggande verksamheter, 250 anställda och en årlig omsättning på 100 miljoner kronor. Reklam- och kommunikationstjänster var alltid den huvudsakliga verksamheten, men vid den tidpunkten hade firman även förlags- och mediebyråverksamhet.

Själv var jag efter ha arbetat några år på Reklamhuset i Borås, där jag fick ta hand om all reklam för ett av Sveriges största textilföretag, Algots i Borås och Sandwalls bryggeri. Sedan fortsatte jag min verksamhet på Svenska Telegrambyrån i Stockholm, som på den tiden var Nordens största reklambyrå - innan jag startade min egen reklambyrå.

PR-byråerna och journalisterna har i dag ersatt byråkreatörerna vilket märks i alla svenska gratistidningar som gjort att reklambudgeterna flyttats från de etablerade tidningarna till sociala media, internet och alla gratistidningar.

Thomas Erikssons roman Lögnen är både välskriven och intressant eftersom den både skildrar hans egen privata historia - där han blandar sin egen verklighet med fiktion - samtidigt som han beskriver den sanna verkligheten som fanns i den dåtida svenska reklambranschen, som inte längre existerar.

De byråer som lyckas i dag, säljs ofta till utländska byråkedjor så snart de lyckats etablera sig på den svenska marknaden, där kreatörerna som skapat byråerna framgång, tvingas arbeta på ett helt annat sätt än vad de tidigare varit vana vid. Efter försäljningen flyr kreatörerna efter några år, byråerna tappar sina kunder och nya aktörer dyker upp på den svenska marknaden. Hur framtiden kommer att gestalta sig för de svenska reklambyråerna återstår att se.

Mats Lönnerblad