"Alla kan göra misstag. Att göra samma misstag om och om igen är dumhet. Men att göra om och om igen är politik". Det skriver den amerikanska National Review skribenten Kevin Williams i en träffsäker kommentar om de stora "misstagen" med utgivningen av subprimelånen i USA under 2000-talet. Samma allvarliga "misstag" skedde i Sverige, både i samband med den stora Kreugerkraschen och under den självförvållande svenska bankkrisen 1987- 1993.

Bokens titel: Rolf Åbjörnsson. Samlingsvolym med inslag av insolevensrättsliga betraktelser
Författare: Rolf Åbjörnsson
Redaktör: LiselottMartynenko
Förlag: Universitetstryckeriet, Karlstad

Vad som hände under bankkrisen har den kände advokaten och konkursförvaltaren Rolf Åbjörnsson, som jag fick tillfälla att intervjua den 13 augusti, skrivit i sin intressanta och lärorika bok: Rolf Åbjörnsson. Samlingsvolym med inslag av insolvensrättsliga betraktelser som även innehåller vad som hände under den svenska bankkrisen. Rolf Åbjörnsson är advokat sedan 1972 med huvudsaklig inriktning på insolvensrätt.

Åbjörnsson har handlagt flera stora konkurser som Rederi AB Slite (Viking Line) Gota och Bygg AB Reinhold, som jag själv redan skrivit om i artiklar och böcker - utifrån de drabbades perspektiv - i min egenskap av författare och skribent i finansrätt och ordförande i Bankrättsföreningen (som hjälper drabbade företagare) och Sveriges Bankkunders Riksförbund. (som hjälper konsumenter)

Om de falska nyheter som politikerna, Wallenbergsfären och Handelsbanken spred i media vad som orsakade Kreugerkraschen, har jag också redan skrivit om, även vad som skrevs i både affärs - och rikspress under bankkrisen 1987- 1993. Krisbankerna och politikerna skyllde sina egna tillkortakommanden och felaktiga agerande på företagen. Media matades med falska nyheter från staten och krisbankerna att det var företagen var på obestånd, när det i själva verket var de krisbanker, som själva var skyldiga att begära sig själva i konkurs

Vad som hände under Kreugerkraschen var att krisbankerna med bistånd av staten kunde nedvärdera och beslagta aktieägarnas och företagens tillgångar trots att det var krisbankerna som riskerade att bli på obestånd genom att de spekulerade mot Ivar Kreuger. Samma sak hände sedan på nytt under bankernas vårdslösa kreditgivning, som gav upphov till bankkrisen 1987-1993.

Hur detta skedde - var genom att beslagta och nedvärdera alla aktieägarnas och bankkundernas tillgångar - genom att påstå att flera av Ivar Kreugers stora företagsförvärv i svenska börsbolag var konkursmässiga, när bara ett av dessa innehav (Boliden) skulle ha täckt alla Ivar Kreugers skulder.

Under bägge perioderna tilläts bankerna att uppvärdera bolagens och aktieägarnas skulder och nedvärdera deras tillgångar - trots att aktieägarna under Kreugerkraschen aldrig var på obestånd. Under bankkrisen blev 60.000 skötsamma företagare förtalade och bestulna på sina företag.

Rolf Åbjörnsson skriver att Sverige under slutet av 80-talet och i början av 90-talet genomgick den värsta krisen i Sverige historia och att krisen förmodligen var värre än Kreugerkraschen på 30-talet. Bara under 1992 uppgick konkurserna i Sverige till drygt 22.000. Detta kan jämföras med konkurserna i början på åttiotalet var cirka 4.000 om året.

Kan man dra några etiska lärdomar ur den senaste kraschen ? Frågar han sig. Själv menar Åbjörnsson att kraschen blottlade svagheten i det svenska banksystemet. Många företagare hade nog litat på sin bankförbindelse och utgått ifrån att banken skulle agera på ett ur etisk synvinkel korrekt sätt. Detta visade sig ingalunda bli fallet. Krisbankerna var hårt pressade och agerade enbart och uteslutande i eget överlevnadsintresse, skriver Åbjörnsson.

Vad som var juridisk otillåtet - enligt min mening - utnyttjades till fullo av både svenska staten och bankerna. Välskötta företag förtalades i massmedia och togs i beslag av statliga Securum och andra "skräpkreditföretag" som växte upp som svampar ur jorden och såldes vidare - i många fall med god förtjänst. De krisbanker som redan var på obestånd i slutet av 80-talet upprättade felaktiga balansräkningar och nådde aldrig upp till sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad den 1 februari 1990.

Detta var under slutet av 1980-talet och Sverige var aningslöst på väg in i en allvarlig kris som inte enbart var ekonomisk. Sverige var inne på fel spår och på väg mot en avgrund, skriver Åbjörnsson. De välståndsskapande institutionerna, regelverket som bestämmer mänsklig samverkan, har gradvis eroderas, så att vi i dag med professorn Johan Myhrman på Handelshögskolan i Stockholm kan tala om en förstelnad ekonomi.

Bankkrisen har blottlagt många ofullkomligheter i vårt ekonomiska system som måste åtgärdas. Vi har fått en allvarlig ekonomisk kriminalitet som vi tidigare nästan varit helt förskonade ifrån. I det svenska näringslivet opererar personer i organisationer som i det sönderfallande svenska rättssystemet som sin affärsidé.

Dessa aktörer undandrar sig den offentliga sektorn miljardvärden, Konkurrensförhållanden snedvrids, våld och irreguljära indrivningsmetoder frodas och ytterst undandras delar av det svenska samhället all demokratisk kontroll, skriver Åbjörnsson.

I dag är rättsstaten i gungning. Trots att såväl Europarätten och Europakonventionen är inskriven i grundlagen följs den inte i många rättegångar som jag redan skrivit om. Rolf Åbjörnsson hävdar att den ekonomiska brottsligheten breder ut sig utan att egentligen mötas av något motstånd. Allvarliga brottsmål ökar. Subkulturer med våldsinslag bedrivs bland MC-gäng och yrkeskriminella. Vi har kommit till en punkt farligt nära den, då samhällets exklusiva rätt att utöva våld inte längre gäller, menar han.

Min egen uppfattning är att svenska domstolar inte längre fungerar som de borde. Civila anspråk som skall avgöras i domstol inom rimlig tid sker inte i strid med grundlagen och Europakonventionen. Jävsfrågor åtgärdas inte. Rättegångar skall ske till överkomliga kostnader följs inte. Avtal som skall hållas beaktas inte heller. Dessa civilrättsliga regler som är fundamentala för en fungerande fri marknadsekonomi fungerar inte längre som de skall, när fallen tas upp i våra domstolar.

Vad som krävs är att rättsordningen reformeras för att den skall få den viktiga betydelse den har för vår svenska välfärd. Allt detta framgår tydligt av Rolf Åbjörnsson bok som borde kunna användas som obligatorisk kurslitteratur på högskolor och universitet.

Det är bara att läsa innantill. Det gäller både hur domare och konkursförvaltare behandlar jävsfrågor. Domares möjligheter att använda sitt sunda förnuft genom att följa Avtalslagen, Europarätten, Europakonventionen och grundlagen och genom att tillåta prövningstillstånd i våra hovrätter i stället för att bara avfärda viktiga mål som överklagas till andra rättsinstans som sker i dag i alltför många brotts- och tvistemål som jag tagit del av.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund