I sin bok beskriver Bengt Jangfeldt hela familjen Nobels fantastiska utveckling och brutala avveckling av deras företag och omfattande verksamhet i Ryssland och vad som hände med deras företag internationellt - och hur Ryssland förvandlades från tsarvälde till kommunistiskt enpartistat - under den turbulenta och våldsamma period, i samband med den ryska revolutionen.

Bokens titel: Immanuel Nobel & Söner, Svenska snillen i Tsarernas Ryssland
Författare: Bengt Jangfeldt
Förlag: Albert Bonniers förlag i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria

Bolsjevikpartiet som tog makten med våld 1918 såg till att det blev en total omstöpning av hela det ryska samhället i samband med den ryska revolutionen som startade 1917. Det skulle ske genom avskaffande av den privata äganderätten och överförandet av alla produktionsmedel i statlig, kommunal och kooperativ ägo.

Härmed inleddes en veritabel klappjakt på "aristokrater", "borgare" och "kapitalister" i Ryssland. Till högriskgruppen hörde familjen Nobel, skriver författaren Bengt Jangfeldt. Jangeldt (född 1948) är docent i slaviska språk och författare till ett flertal uppmärksammade fackböcker. Han har två gånger tilldelats Augustpriset i fackbokklassen. Jangfeldt har i sin senaste bok: Immanuel Nobel & Söner. Svenska snillen i Tsarernas Ryssland som är utgiven av Centrum för Näringslivshistoria och Albert Bonniers förlag.

Bengt Jangfeldt lyckas spegla vad som hände med familjen Nobels välskötta företag under hela denna period när han på ett mästerlikt sätt redogör för familjen Nobels exceptionella ryska framgångar - och deras politiskt påtvingade avveckling av deras företag i Ryssland efter revolutionen.

Fadern Immanuell Nobel ( 1801- 1872) var ett universalsnille: arkitekt, uppfinnare, ingenjör och konstruktör. År 1838 flyttade han till S:t Peterburg, där han drev en mekanisk verkstad som levererade ångmaskiner och undervattensminor av egen konstruktion till ryska flottan.

De tre bröderna växte upp i S:t Petersburg, där fadern bedrev sin verksamhet. Medan Alfred efter 21 år i den ryska huvudstaden flyttade till Västeuropa, Sönerna Ludvig Nobel (1831- 1888) utvecklade verkstaden till en av Rysslands framgångsrikaste maskinfabriker, som bland annat försåg den ryska marknaden med dieselmotorer, Robert (1831- 1888) lade grunden till Branobel, ett av världens största oljebolag. Alfred (1833- 1896) uppfann dynamiten och sålde sedan hela sin mycket framgångsrika verksamhet för att kunna utdela Nobelpriset.

Ludvigs son Emanuel (1859 - 1932) utvecklade sedan det Nobelska industriimperiet till ett av Rysslands mäktigaste företag. När familjen tvingades fly till Sverige var Branobel Rysslands högst värderade företag och familjen en av landets förmögnaste. I Immanuel Nobel och Söner skildrar forskaren och författaren Bengt Jangfeldt med hjälp av tidigare outnyttjat arkivmaterial familjen Nobels exceptionella ryska framgångssaga.

Den ryska revolutionen inleddes den 8 mars 1917 på den internationella kvinnodagen. De demonstrerade kvinnorna krävde bröd och fred. Den närmaste följande dagarna genomfördes nya manifestationer. Alla slogs ned med våld. Den 12 mars vägrade Pavlovska garnisoner lyda order och skjuta mot civila. Den 13 mars spreds oroligheterna i Moskva. Två dagar senare abdikerade Nikolaj II.

Den 300-åriga Romanovdynastin var till ända. Inom loppet av en vecka hade Tsarryssland - vanstyrt och, genomkorrumperat, södersprängt av oöverbryggliga sociala klyftor - fallit ihop som ett korthus. Den väckte enorm entusiasmen i breda samhällslager och förhoppningar om genomgripande politiska och sociala förändringar. Det låg en allmän frihetskänsla i luften, av politisk vår.

Den provisoriska regeringen genomförde snabbt en rad politiska reformer, yttrandefrihet, trosfrihet, pressfrihet och föreningsfrihet - det vill säga åtgärder som utlovats i kejsarens oktobermanifest 1905 men aldrig implementerats till fullo. Allmänna val utlovades också med rösträtt för kvinnor.

Men många som trodde att Ryssland skulle bli ett frihetens land bedrog sig. När det visade sig att bolsjevikpartiet fick färre röster än övriga socialistiska partier upplöstes de själva församlingen. Bolsjevikerna tog makten. I slutet av juni 1918 nationaliserades de stora industriföretagen samt oljeindustrin. I juli förbjöds alla socialistpartier utom bolsjevikerna som införde envälde. Samma månad mördades kejsarfamiljen.

Den stora vändpunkten kom i början av september 1918 sedan Lenin utsatts för att attentat och chefen för säkerhetstjänsten (Tjekan) i Petrograd Moisej mördats. "Den röda terrorn" inleddes, under Stalins envälde, som gav säkerhetspolisen obegränsade möjligheter att tortera och fängsla oliktänkande. Folk häktades och avrättades urskillningslöst och koncentrationsläger för "klassfiender" inrättades - två år senare satt 75.000 personer internerade i sammanlagt 100 läger.,

All Nobels verksamhet i Ryssland försvann i 1917 års revolutionsstorm, som svepte bort all privat affärsverksamhet. De i familjen Nobel som valt att stanna i Ryssland tvingades lämna Ryssland, där man verkat sedan 1838. I det nya Sovjetunionen försjönk namnet Nobel i glömska. Nobelarna var inte bara framgångsrika företagare utan också föregångare när det gäller hur man behandlar sin arbetskraft.

Redan 1870 infördes ett vinstdelningssystem och bostäder till de anställda uppfördes, liksom skolor för deras barn. Under första världskriget omvandlades företagens lokaler till Rödakorssjukhus. Familjen Nobel var mönsterkapitalister i ett land som alltid haft ett stort välfärds- och demokratiunderskott.

Alfred Nobel har med instiftandet av sitt pris nått internationell ryktbarhet. Om det inte vore för det hade han inte varit lika känd. Eller så hade han varit känd för att ha uppfunnit och gjort sig en förmögenhet på sprängmedel och krigsredskap. Alfreds fars och brödernas gärningar är minst lika mörkliga. Hur snillrikheten fördelades i företagarfamiljen som Bengt Jangfeldt i sin mycket läsvärda bok skildrar på ett mästerlikt sätt som han ger svar på.