När en domare i
Högsta domstolen hittas hängd - och när
en regeringsmedlem dör under mystiska
omständigheter - anar den fristående
juridiska utredaren Selma Falck, att det
finns ett mönster, det gäller både i
valet av offer och mordmetod.
I sökandet efter svar
dras hon in i en kaotisk värld av
myndighetsmissbruk och personliga
tragedier i boken: Mandelaeffekten
som är den tredje boken av den norska
författaren Anne Holt i serien om
utredaren Selma Falck, i huvudrollen i
översättning Margareta Järnebrand,
Piratförlaget.
Bokens titel: Mandelaeffekten
Författare: Anne Holt
Översättare Margareta Järnebrand
Bokförlag: Piratförlaget
Det är första gången
som jag recenserar en bok av författaren
Anne Holt som hittills har utgivit 25
böcker och nått stora publika framgångar
i såväl hemlandet Norge som i Sverige
och en rad andra länder. Hon har även
varit verksam som både jurist och
journalist.
Vad boken handlar om
är om rätten att ta hand om ett barn
sedan den unga mamman avlidit. Vem
tillhör barnet? Är det den avlidnes nära
släktingar eller den biologiska pappan?
När det sedan blir en juridisk strid om
barnet - sker det då en strid mot de
mänskliga rättigheterna - som även Norge
som land tvingas följa även om landet
fortfarande inte är med i EU, men ändå
anslutit sig till Europakonventionens
bestämmelser?
Svaret på frågan i
detta fall ges i hennes bok
Mandelaeffekten och visar vilka
omständigheter som gäller och som både
domstolar och myndigheterna borde ta
hänsyn till, men inte alltid gör det.
Det gäller både Norge och Sverige.
Mandelaeffekten är en
roman. Historien som Anne Holt berättar
är alltså inte sann. Överhuvudtaget tar
hon sig friheter i mångt och mycket, som
en romanförfattare kan och bör göra,
vilket både ökar spänningen - innehållet
i boken - och läsarens ställningstagande
till vad som händer. Hon sätter punkten
på vad som är centralt i boken vilket
handlar om alla barns lika rättigheter.
Hon erkänner att hon vänt och vridit på
det faktum att Norge har fått och
fortfarande får, allvarlig kritik av
Europadomstolen i en rad frågor som rör
barn (vilket också är sant)
De juridiska
bataljerna i verkligheten ger upphov
till en rad svåra frågor, och hon
bekräftar att hon skrivit den här boken
i politisk, juridisk och mänsklig
förundran hur Norge - inte alltid och i
olika sammanhang tolkar
Europakonventionen om de mänskliga
rättigheterna, och grundläggande
friheterna i från barnens perspektiv,
vilket också gäller Sverige.
Selma Falck blir
ofrivilligt involverad i en
mordutredning i samband med att hon är
ute på restaurang med två av sina
väninnor. Hon blir beskjuten i armen på
en trottoarservering när hon träffar två
av sina gamla väninnor. Skottet träffar
Selmas väninna Linda som satt vid samma
bord i huvudet snett bakifrån. Hon dör
genast.
Kulan som träffar
Linda i bakhuvudet, ändrar riktning i
hennes hjärna, far ut igen och träffar
sedan Selma i armen. Polisen första
åtgärd är att försöka utreda vem skottet
var avsett för. Selma är välkänd som
utredare i olika brotts - och tvistemål
- Linda som är som stortingspolitiker
inte lika känd, men hon är uppskattad av
alla, när det gäller hennes lokala
engagemang.
Hon blir mördad på
öppen gata. Det blir stora rubriker i de
norska tidningarna, vilket fick den
norska polisen att reflektera, att
nästan tro att man är i Sverige!
Utredningen vem som kan ha begått de
bägge morden blir genast ett
högprioriterat ärende, där Selma i sin
roll som utredare vill och får delta för
att få fast mördaren som skjutit hennes
väninna och skadat henne mitt på ljusa
dagen.
Snart står det klart
för Selma Falck att det kanske kan
handla om Lindas engagemang i ett
vårdnadsärende i norsk domstol, som
strider mot Europadomstolens regler för
mänskliga rättigheter. Selmas vän
journalisten Lars Winther hade fått
klart för sig att en hel rad norska
vårdnadsärenden - riskerar att tas upp i
Europadomstolen - något som den norska
regeringen hittills tagit med ro och
hittills inte bekymrat sig om.
De norska experterna
tror att de överklagade domarna låg i
linje med norsk lagstiftning och var
höjt över varje tvivel. Att de
överklagade domarna rent substantiellt
var skäliga. Det vill säga att de
berörda barnen hade fått de bättre till
följd av de beslut som fattades för
deras räkning verkade det enligt berörda
domare inte råda något tvivel om och att
lagtolkningen i fråga stod i
hundraprocentig överensstämmelse med
människorättskonventionen artikel 8 om
rätten till och respekt för privat - och
familjeliv.
Vad de som opponerade
sig mot den norska lagstiftningen
hoppades är att bilden av korrumperade
myndigheter skulle bli synlig för hela
världen. Det skenbart välordnade,
rättvisa Välfärds Norge skulle träda
fram i all sin fulhet. Alla skulle se
vad de som riktat kritik och
strålkastarljuset mot:
En lagstiftad
församling som rättsstridigt medverkade
till att slå sönder familjer. En
regering skulle avslöjas som gav sin
välsignelse åt domstolarnas och
myndigheternas härjningar skulle
avslöjas. En domstol som strödde sand
över missgärningarna utan tanke på att
man handlade i strid med de mänskliga
rättigheterna.
Hur det sedan gick i
det aktuella fallet och om den eller de
som begått morden kunde avslöjas, tänker
jag inte avslöja. Men boken är oerhört
välskriven och spännande att läsa. Väl
värd att ta del av och reflektera över
eftersom de regler som
Europakonventionen (EKMR) företräder
numera gäller inom hela EU och många
andra länder.
Mats Lönnerblad