William Butler Yeats fick Nobelpriset i litteratur redan 1923. Han betraktas fortfarande som en av 1900-talets. mest betydande. engelskspråkiga poet, och han är mer läst nu än någonsin världen över. Yeats är mångsidig, motsägelsefull, svårfångad: de olika rollernas, maskernas och förklädnadens poet, med en enorm produktion.　

Bokens titel: Vandringar i William Butler Yeats poetiska världar　
Författare: Carl Johan Malmberg　
Förlag: Wahlström & Widstrand　

Förutom för Lars Forsell har Yeats - till skillnad från T.S. Eliot och Ezra Pound - aldrig fått den uppskattning han är värd för svenska poeter och inte heller för svenska läsare. När Malmberg analyserar och tar isär Yeats dikter ser han hur utländska poeter och använder sig av hans dikter och ofta refererar innehållet i hans dikter i sina egna..

En av dem som gärna återvände till Yeats dikter är - min favoritpoet Leonard Cohen, som enligt min uppfattning borde fått Nobelpriset i Litteratur i ställer för Bob Dylan. Cohen är en av nutidens stora kärlekspoeter - I sin sång "Anthem" skriver Cohen. i inledningen: "There is a crack, a crack in everything / That´s how the ligth gets in"　

I sin självbiografi The Trembling of the Veil från 1922 skriver Yeats. "Jag ville ha de allra starkaste känslorna, sådana som inte hade med iakttagelser att göra, jag ville ha versformer gamla nog att ha sjungits av människor halvt försänkta i dvala eller under en resa". För den unge Yeats, skriver Malmberg, skulle konsten vara motsatsen till både samtid och nutid: en mottid, en motnatur. Poesi skulle gripa bortom nuet, genom sina ämnen och genom sin form. Poesi skulle vara magi, ett frammanade av andra världar än de omedelbara och välkända.　

Historien om Yeats bestående kärlek till Maud Gonne är den moderna poesins mest omskrivna kärlekshistoria - och den poetiskt mest lyckosamma. Malmberg återkommer ofta till den i sin bok. Yeats lyckligt olyckliga kärlek till Maud - är den röda tråden i både hans liv - och i hans diktning. Yeats förälskade sig i Maud redan vid deras första möte i London i januari 1889 som Yeats långt senare berättar om i sin självbiografi.　

Mötet med Maud i januari 1889 gör henne till Yeats poetiska musa, Hon blir hans livs stora kärlek, ouppnåelig och ouppnådd, annat än som vän och förtrogen. Yeats kommer att hjälpa henne och stötta henne både praktiskt och känslomässigt under svåra perioder. i hennes liv..

Kanske spelar hon med honom, tar honom till sig när hon behöver honom och stöter bort han när hon inte gör det, deras situation är komplicerad och det är svårt att få en entydig bild av den. Yeats kärlekshistoria är enastående produktiv. Den betydande delen av hans kärleksdikter under 1890-talet och framåt - några av dem tillhör världshistoriens bästa - har Maud som inspirationskälla, ämne och adressat.　

I sitt eget liv drogs Yeats till självständiga och okonventionella kvinnor. Både till sin erotiskt och förlösande maka George, hans androgyna kollega Dorothy Wellesley, och förstås hans älskade Maud.　

Yeats. är även anslagets poet när han. skriver sina som redan i inledningen av dikter. som. handlar om ungdom och ålderdom. Dikten "Sailing to Byzantium" (Segling till Bysantium), är en av hans mest berömda dikter där han redan inledningen konstaterar: "That´s is no country for old men," har. också blivit. en titel på en film av bröderna Cohen, Dikten finns. utgiven på svenska i översättning av Malte Persson..

Inledningen lyder i översättning: Är det ett land för gamla män ? Nej, unga/tätt famnande varann, den sång man hör/generationer fåglar flyktigt sjunga,. /. de makrilltäta haven utanför, / i forsen laxen, varje skapad tunga, / bejakar allt som alstras, föds och dör. / Den sinnliga musiken har de känt / och struntar i en tankes monument.　

I dikten "Sailing to Byzantium" handlar också om flykten från landsbygden och naturen, skriver Malmberg. Den handlar inte om någon befriande ensamhet utan istället en trängsel. med "ungt blod i famntag" där Yeats är den utestängde - till staden och den andliga samhörigheten med andra åldringar. Målet: att resan ska lösa honom från hans erotiska begär.När Yeats avslutar dikten "Sailing to Byzantium" med fantasin om att förvandla sig till en konstgjord fågel ger han inte bara utlopp för inbillningskraften, han säger också. något om vem han är och kan vara.　

I "Sailing to Byzantium" a med sitt That is no country for old men deklarerar Yeats sin hemlöshet i samtiden, i Irland, i den egna kroppen. I epigrammet "Youth and Age" (ungdom och ålderdom också från The tower och skriver året efter Nobelpriset, sammanfattar han sitt liv både avmätt och ironiskt med följande rader: i Ungdom och ålderdom i Thomas Sjösvärds översättning till svenska:.

Som ung var jag fylld av hat, / ty världen förtryckte mig då, / men nu får dess lismande prat / gästen att snart vilja gå..

En annan av Yeats mest hyllade dikter är "Leda and the Swan" som jag återger inledningen av i översättning av Anders Österling:　

Ett plötsligt slag: för stora vingars kast / hon vacklar, smekt av simtår kring sin länd. / hans näbb om nacken håller flickan fast / med hjälplöst bröst och mot hans åtrå vänd.　

Längre från stämningspoesi kan vi knappast komma hos honom, skriver Malmberg. i denna dikt kombineras snabbt hårt tänkande med tätt och sensuellt språk, ett helt epos komprimeras till 14 rader. Dikten bemäktar sig oss lika omedelbart som guden Zeus bemäktar sig Leda: genom ett plötsligt slag, a sudden blow.　

Låt mig därför avsluta denna recension av Carl - Johan Malmbergs bok: Var hemlig och gläds med en dikt som även den handlar om hur det är att bli gammal "When you are old", men hur han i slutraderna betonar hur viktigt det är att ta vara på kärleken i sitt liv medan man är ung.. Avslutningen på denna dikt som i Sten Selanders översättning till svenska lyder:　

och minns min kärleks eld och ångrar sitt förakt. / Så vänta inte, men lev, lev nu. i världen / och plocka nu de rosor dagen bragt !　

För att säga det än en gång: dikten för Yeats är sitt eget mål, skriver Malmberg. Den är samtidigt ett mål utöver sig själv - däri ligger Yeatsparadoxen. Hela hans diktning, denna sena avknoppning av 1800-talets l´art pour l´art, är egentligen syftesedikt:.

Med sina ord vill den förhöja vår livskänsla, förändra vårt tänkande, dra undan slöjor, utplåna gammalt, skapa nytt. Poeten Yeats själv är där kardinalfallet: gång på gång pånyttfödd ur sin dikt.　

Carl - Johan Malmberg har med sin bok gett mig en helt ny förståelse för hur jag själv skall kunna tolka Yeats dikter i fortsättningen.. Genom den omfattande redogörelsen om hans liv och diktning i förening,. kronologin och referenser som ger mig fortsatta impulser att lära mig mer om Yeats diktning -. tack vare Carl-Johan Malmbergs fantastiska berättelser och illustrationer, sammanfattning och tolkning av Yeats hela produktion när det gäller både dikt och prosa,.

Mats Lönnerblad