I boken: Historien om Pa Salt och hans sju döttrar som jag nyligen recenserat - som är en fiktiv berättelse - som handlar om de sju adoptivsystrarnas uppväxt och deras framgångsrika uppfostran och utveckling, de begåvats med. Tack vare sin adoptivfar Pa Salts inflytande, kunde barnen både välja de yrken och framtid som passar var och en av dem. 

Bokens titel: Drömmarnas tid. Berättelsen om affärsgeniet Axel Johnson. 
Författare: Axel Odelberg 
Förlag: Historiska media 

Axel Jonsson var son till sadelmakaren Carl Johan Jonsson och hans maka Christina skulle visa sig ha lusten och talangen att surfa på den frihetsvåg som rådde i Sverige 1844. Med intelligens, initiativkraft, tur och skicklighet skulle han ta plats bland tidens andra svenska, innovativa och äregiriga entreprenörer, som alla var män, som Alfred Nobel, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson, Albert Bonnier, André Oscar Vallenberg och Gustaf Dahlén, Trots sin fattiga uppväxt skapade av sin tid och han skapade även Axel framgångsrika företag. Men som vuxen misslyckades han totalt med uppfostran av de 4 sönerna, som överlevde sin far till vuxen ålder.

Familjen bodde i en hantverkarbostad i Jönköping och när Axel föddes hade föräldrarna varit gifta i tolv år. De hade fyra barn, äldste sonen Carl Johan Vilhelm, dottern Christina, Gustav Alfred och Anders Magnus. Jönköping var på den tiden, på grund av sitt läge, en av Sveriges mest infektionsdrabbade städer. När Sverige hemsöktes av kolera härjades Jönköping värre en de flesta andra samhällen. Det hände återkommande under 1800-talet. Under den värsta koleraepidemin 1834, dog mer än var sjätte Jönköpingsbo.

En av dem som drabbades var Axels far Carl Johan som drabbades av bröstsmärtor och hosta. Han magrade och bleknade. Den 19 oktober 1847, dagen efter att deras yngste son Adolf Fredrik dog avled Carl Johan vid 40 års ålder. ”Lungsot” skrev prästen som dödsorsak. Mamman fick det svårt med ekonomin varför 3 av sönerna lämnade Jönköping för att söka sin lycka i Stockholm. Först de två äldsta bröderna och sedan Axel, medan både mamman och Axels syster Christina valde att stanna kvar i Jönköping.

Efter sin avslutad skolutbildning fick Axel jobb som bodbiträde, men eftersom hans äldre bröder redan flyttat till Stockholm ville han inte vara sämre. Han sade upp sig från sin tjänst, packade sin ränsel och de pinaler en ambitiös och äregirig 18-åriong kunde behöva på resan mot ett nytt liv. Kläder förstås, lite mat kanske, samt det lilla bibliotek för självstudier som han skaffat sig för att utbilda sig till bokhållare. Så bröt han upp för gott från sin bostad och gav sig av på landsvägen mot Stockholm med sinnet fullt av drömmar och magen fylld av fjärilar, inför den långa vägen mot en oviss framtid. Från Jönköping till Stockholm är det drygt 30 mil. Väl framme i Stockholm hade han det bättre förspänt än många andra. 

Axel kände sig inte som nyinflyttad. Hans äldre bröder Wilhelm och Gustaf bodde redan i Stockholm. De hade redan börjat förverkliga sina drömmar om ett bättre liv i huvudstaden. Wilhelm handlade med livsmedel och Gustaf köpte och sålde tyger. Hos bröderna kunde Axel få husrum och hjälp att hitta både bostad och arbete. I Stockholm gjorde Axel som sina bröder. Han ändrade stavningen av efternamnet till Johnson. Sitt första jobb fick han i Odhners lampaffär på rekommendation av sin tidigare chef. Men snart bytte han arbetsgivare och blev bokhållare hos sidenhandlaren W Ullberg & Co. Genom sin anställning hos Ullbergs hade Axel tagit klivet in i ett nytt samhällsskick. 

Den 1 augusti 1873 slutade Axel sin anställning hos Ullbergs för att skapa sitt första egna företag. Den 19 augusti 1873 registrerade han sin första firma: A. Johnson Agentur - och kommissionärsaffär. Han var bara 29 år. Skilsmässan från Ullbergs hade gått utan gnissel. Axel hade flaggat för sina planer hösten 1872 då han hade skaffat sig eget kontor. Efter sina självstudier i engelska franska och tyska inledde Axel sitt nyföretagande med att han började med att intensivt skriva brev till företag i England, Frankrike och Tyskland och Sverige. Hans sökte olika agenturer, nya affärer och nya kunder. Han hade alltid varit mycket energisk, samvetsgrann, djärv och äregirig. Affärerna gick lysande redan från början av sin karriär. 

Det dröjde innan Axel blev förälskad på allvar. Först den 13 juni 1874 hade han författat sitt första kärleksbrev till den 19-åriga Annie Wieting som var tyska som bodde hos sin morbror i Stockholm. Hon var mycket vacker, språkkunnig och kunde konversera på både engelska, franska och tyska. Kärleken var ömsesidig. Axel var nästan 12 år äldre. Axel hade bestämt sig att gifta sig med henne, så snart han kunde, och hon ville ha honom.  

De förlovade sig och skulle gifta sig så snart hon fått sina föräldrars tillstånd att gifta sig vilket skedde i Tyskland eftersom Annie flyttade hem till Tyskland innan giftemålet. Så stod äntligen bröllopet den 26 augusti 1875 i Bremen. De var lyckliga tillsammans. Under åtta år från 1885, genomlevde Annie fem havande skap. Ett av barnen dog endast några månader gammalt. De övriga barnen överlevde. Den äldste, Axel, Helge och Harry och det yngsta barnet Thorsten. 

Äktenskapet var mycket lyckligt i början. Axel älskade sin fru Annie och avgudade sina fem barn och var samtidigt en mycket framgångsrik företagare. Förutom att importera kol och exportera järnmalm startade Axel Rederiet Nordstjernan. Snart skulle Annie Thérese som var hans första båt klyva världshaven, som i snabb takt följdes av flera båtar. En med hans eget företags namn. Lika framgångsrik Axel var med att utveckla sina företag. Lika dålig var han i sin barnuppfostran. Vad han krävde av sina medarbetare var obrottslig lydnad. Det krävde han också av sina barn, som aldrig fick någon möjligheter att utveckla sig själva efter sina egna behov, utan slaviskt måste följa de direktiv som Axel krävde att de skull anpassa sig efter, vilket ställde till stora problem.

Utifrån unikt arkivmaterial skildrar som författaren Axel Odelberg fått tillgång till porträtteras en av 1800-talets stora affärssnillen, den tid och den värld som var hans på ett inträngande, intressant och medryckande och kunnigt sätt. Inträngande beskrivs den framgångsrike sadelmakarsonens utveckling från enkel bokhållare och en glad gamäng till en ordensprydd storföretagare, konsul och grinig familjetyrann. En företagare och entreprenör som ständigt befann sig krig med sina förment odugliga söner, som han försökte styra på alla sätt som sina företag, utan att lyckas.

De flesta drömmar från början av sina liv av de som befinner sig i fattiga omständigheter, brukar sluta med en mardröm. Men Axel förverkligade sina drömmar med råge när det gällde de egna företagen, men misslyckades totalt med att hålla ihop familjen, med både sin fru som alltid varit mycket medgörlig och sina 4 söner, som överlevde honom. Då Pa Johnson dog 1910 var han en av Sveriges mest förmögna och genuint ”selfmade” som han stolt framhöll. Han hade lagt grunden till vad som i dag fortfarande utgör två av Sveriges största familjestyrda företagsimperier, investmentbolaget Nordstjernan och Axel Johnsongruppen.

Både stiftelsen Nordstjernan Axel Johnson styrs i dag av kvinnor. På Axels tid styrdes alla storföretag av män och de flesta mindre och medelstora svenska företag. Viveca Ax:son Johnson är ordförande i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser, som utgör den ena delen av Johnsonsfärens maktinstitutioner, vid sidan av Axel Johnson AB. Hon utsågs 2007 till ordförande i det av stiftelserna ägda förvaltningsföretaget. Antonia Ax:son Johnson är en svensk familjeföretagare i fjärde generationen. Under åren 1982 -2015 var hon styrelseordförande. Hon är fortfarande majoritetsägare Axel Johnson AB, som grundades av Axel Johnson redan 1873. 

Mats Lönnerblad