Bokens titel: Ödet och hoppet 
Författare: Niklas Natt och Dag 
Förlag: Bokförlaget Forum 

Niklas Natt och Dags inspiration kommer från en målning av Arlbertus Pictors av livshjulet I Härkeberga Kyrkas vapenhus och författaren Mats Linday som tidigare skrivit om denna period, som han även tillägnar sin bok. Boken handlar om hans egen släkt om de som skall få makt, har makt, har haft makt och är utan makt. Bakgrunden till denna berättelse inleds 1350 med digerdöden när liemannen skördar befolkningen i Sveriges halva rike. Kung Magnus Eriksson behöver silver. Bo Jonsson av den frälserätt som kallas Grip äger snart all mark kring Östersjön, från Blekinges gräns till Finska viken.  

Men för Bo Jonsson Grip är hans lott inte nog. 

År 1364 när kung Magnus inte vill betala åter vad han är skyldig bjuder Bo Jonsson Grip kungens systerson i stället till att härska över Sverige, meckleburgaren Albrekt. En nickedocka, en lydkonung att värma tronsitsen i Stockholm åt Bo Jonsson Grip. 

Men för kung Albrekt är hans lott inte nog.  

Kung Albrekt hävdar sig, söker stärka sin makt, och han vill inskränka  de svenska stormännens ägor. I förtid går Bo Jonsson Grip i graven, bara 51 år gammal och ännu okrönt. I Bo Jonsson Grip är hans kusin starkast, Sten Bosson till Ekhult, av den ätt som för delad sköld i blått och gult, riddare och riksråd, en av Sveriges mäktigaste.  

Men för Sten Bosson är hans lott inte nog. 

Sten –Bosson  har lärt nog av Bo Jonsson Grip för att pröva sin lycka i samma spel. Han bjuder Margareta, Danmark  och Norges drottning, till Sverige  att ta över Albrekts tron. En kvinna, svag och sävlig och fjärran dessutom, Vems hjälp ska hon ta för att styra sin nordliga provins, om inte den som bjöd henne dit ? Sten Bosson ämnar styra riket i Margaretas namn. 

Men för drottning Margareta är hennes lott inte nog. 

1390 ger drottning Margareta  Sten Bosson ett hedersuppdrag: att ombesörja Bo Jonsson Grips testamente, att återbörda allts vad som olovligen tagits. Drottningens fälla slår igen kring Sten Bosson. Snart flockas varje storman i riket till Ekhult och medan frälset  träter sätter Margareta  sina danskar och tyskar som fogdar i varje slott. Besviken och besegrad får Sten Bosson i graven. Drottningen själv följer hon därpå: där ingen man lyckats besegra pesten. Åt sin arvinge, Bogislav av Pommern, omdöpt till Erik för undersåtarnas skull, lämnar hon sina tre riken. 

Men för kung Erik är hans lott inte nog. 

1410 vill Kung Erik bredda sitt rike och för krig längs sin södra gräns. Unga svenskar mönstras  till strid  och går söderut för att aldrig återkomma, medan kungens utländska fogdar gör sitt rov på folket, kräver högre skatt för vart år skor sig skamlöst, tar med våld det som inte ges villigt. Svenska stormän sneglar bittert  på den plats som nyss var deras. Bland dem Sten Bossons många söner, arvingar till blått och guld: riddare, riksråd, rikets mäktigaste män med kungens blod i sina ådror. 

För Stensönernas är deras lott inte nog. 

Berättelsen vad som sedan sker börjar i Juni 1434 när Kalmarunionen knakar i fogarna. Från Danmark styr Erik av Pommern med osäker hand. Ett uppror bryter ut i norr, lett av bergsmannen Engelbrekt Engelsbrektsson, Han var en svensk bergsman och frälseman samt rikshövitsman och var ledare för Engelbrektsupproret. Till hans sida skickas den unge Måns Bengtsson att vinna Engelbrekts gunst  för att  främja den ätt som bär sköld i guld och blått ( som Niklas Natt och Dag fortfarande tillhör) På Göksholm vid Hjälmarens strand lämnar han mor, far och syster, En förlorar sig saknad. En smider ränker och tron och krona, en ges möjlighet att resa sig ur sin broders skugga. 

I Ödet  och hoppet löser Natt och Dag den svenska medeltidens mest ökända mord på det enda sätt som i dag står till buds: fiktionens. Niklas Natt och Dag är Måns Bengtsson sonson i femtonde led. Boken är den första fristående delen i en svit som bygger på ätten Natt och Dags historia, som är lika spännande som en deckare och mycket välskriven. Det dröjer innan man får veta hur upplösningen kommer att gestalta sig och vem och varför som är skyldig till mordet på Engelbrekt, en av Sveriges främsta motståndsmän,  som på egen hand lyckas ena Sverige mot de utländska inkräktare som tidigare kunnat profitera och lägga beslag på flera av Sveriges stora naturresurser och järnmalm, utan att straffas.  

De som målar sina sköldar i blått och guld har varit frälse sedan lång tid tillbaka och i flera år än någon nu kan minnas. Kungar över Näset kallade släkten Natt och Dag innan det fanns ett rike man gav ett annat namn. De hade tillskansat sig marken, rikedomen och aktning genom att tjäna överheten.  De lade kyrkans grund i Sverige och reste dess spira. Sverige var på den tiden ett katolsk land,  och såg till att tjäna pengar på både de avlatsbrev som finansierade kyrkan och skördar.  

Upprorsmännen hotade hela tiden deras ställning. Den främste av dem alla var på den tiden som skildras var Engelbrekt Engelbrektsson. Måns Bengtsson som tillhörde släkten Natt och Dag  fick till uppgift att alliera  sig med, för att deras släkt  själva skulle kunna tillskansa sig ytterligare förmögenhet.  Men han fick till en början tjäna som stalledräng. För att sedan blev Engelbrektsson förtrogne. Men tiden fram till i dag har förändrat allt. I dag finns det vare sig någon adel kvar eller större makt hos den tidigare adeln som styrde Sverige tillsammans med olika makthavare.  

Men kampen om den ekonomiska makten fortsätter även i dag och i varje land och innefattar både demokrater och tyranner. Händelser i Ödet och hoppet är så avlägsen att sanningen kan hävdas. Av högreståndsmänniskor återstår i dag få spår. Engelbrektsfejden som skildras i boken känns ändå verklig och liknar ik själva verket många fejder i dagens samhälle, men på ett annat sätt där inga lagar längre följs hur krig skall bedrivas och det är civilbefolkningen som alltid drabbas.  

Mats Lönnerblad