Bokens titel: Babel En hemlig historia
Författare: Rebecca Kuang
Översättning Fredrika Spindler
Förlag: Albert Bonniers förlag

Rebecca Kuangs bok handlar om kolonialimens våld i Storbritannien och motståndets uppoffringar under 1800-talet. Hon har studerat vid universitetet i Cambridge, och Oxford i England, är doktorand i East Asian Langues and Literatures vid Yale University i USA. Hennes fjärde roman, Babel gick rakt upp på första plats på The New York Times bästsäljarlistor, när den utkom i USA och har belönats med Nebulpriset för bästa roman, British Book Award för Årets roman och Alex Award som delas ut av American Library Association. Fredrika Spindler, som svarar för den fina och lyhörda svenska översättningen - är både filosof och översättare - framför allt från franska och engelska.

Babel är ett spekulativt verk och utspelar sig därmed i en imaginär version av Oxford på 1830-talet, vars historia undergick en genomgripande omvälvning tack vare silverhantverk. Trots det har Kuang försökt att vara så trogen historiska källor om livet i Oxford under den tidigare viktorianska eran som är möjligt, och introducerat osanningar endast när det tjänar narrativet. Vad gäller retoriken och allmänna detaljer ur vardagslivet (så som Oxfordslang under tidigt 1800-tal har hon förlitat sig på primärkällor).

Handlingen boken inleds 1828 när engelska professorn Richard Lovell letat sig genom Kantons gränder för att uppsöka en pojke och hans mor. Pojkens mor hade avlidit samma morgon Professor Lovell tar med den föräldralösa pojken till London från Kanton där koleran rasar och hans mor nyligen dött. Han får ett nytt namn som han själv har valt och väljer namnet Robin Swift från boken Gullivers resor för att bättre kunna passa in i England. Eftersom Robin visat sig vara mycket språkligt begåvad vill professorn att han skall utbildas i flera språk, samt lära sig att bli en riktig engelsk gentleman. Målet är en studieplats vid det kungliga Babelinstitutet i Oxford som på den tiden är ett ledande centrum för översättning och magisk silverbearbetning.

Den farsot som blivit känd som den asiatiska koleran från Calcutta hade spridit sig över Bengaliska viken till Fjärran Östern – först till Siam, sedan till Manilla och slutligen till den kinesiska kusten. När Lowell och Robin lämnade Kanton med båt och hade anlänt till London såg Robin omedelbart att London, liksom Kanton, var en motsägelsernas och mångfaldens stad, liksom alla städer som utgjorde en öppning mot världen. Robin upplevde att Londons hjärteblod gav en vass, metallisk klang helt olik det skramliga, klapprandet bambuträ som han tidigare varit van vid som fick Kanton att pulsera. När de ankommit till professor Lovells bostad, fick Robin genast börja sin nya utbildning för att passa in i England som blivande översättare. Latin på förmiddagen och grekiska på eftermiddagen – kom att bli Robins liv för en överskådlig framtid.

Robin klarade av sin grundutbildning med bravur. Lovell till att han blev antagen som elev i språk vid universitet i Oxford - där Lovell själv undervisade - och hade goda kontakter med ledningen. Tornet Babel i Oxford upplevde Robin som det mest omöjliga – ett torn bortom tiden, en vision om en dröm. De målade fönstren, den höga imposanta kupolen; alltihop tycktes tagits direkt från en tavla. De var fyra som antagits till höstens kurs. Två pojkar och två flickor. Flickorna var egentligen avstängda från högre studier, men utgjorde ett undantag på språkavdelningen på grund av deras stora språkliga kompetens. Robin och hans nya manliga kompis Ramy fick bo på universitet, medan flickorna Victoire och Letty fick bo tre kilometer bort från universitet.

Babel samlade studenter från hela världen Här laddas silverplattor med egenskaper som botar sjukdomar, renar vatten och underlättar uppföranden av byggnader, broar och järnvägar. För Robins del upplever han i början att det är en utopisk plats tillägnad kunskap. Tills han och hans studiekamrater inser att kunskapen tjänar makten och att Babels silver är en förutsättning för britternas världsherravälde. Robin Swift kommer i kontakt med sin halvbror Griffin som är med i en hemlig organisation som vill stoppa den imperialistiska expansionen. Till slut måste både han och hans studiekamrater Ramy. Victoire och Letty välja sida. De ifrågasätter alla fyra om studenter kan utmana ett helt imperium som förtrycker andra länder med vapenmakt och försäljning av opium till de länder som de vill kontrollera.

Den påtvingade Opiumhandeln var en katastrof som drabbade de fattiga länder som tvingades göra affärer med England som ställde allt på sin spets. Robin var den första som upptäckte vad som skedde, och ville göra allt för att förhindra att den lönsamma handeln med opium skulle stoppas till varje pris. Till de länder som ville avstå från opiumhandeln ville England förklara krig. När Robins kompisar fick veta vad som hände, som både Ramy och Victoire redan kände till, men inte Letty som hade annat blev de medlemmar i den grupp som ville förhindra alla handel med opium.

Men den ekonomiska överklassen i England som kände till och godkände opiumhandeln med andra länder. De skulle ju förlora sina egna privilegier - om handeln med opium stoppades - ville inte ge med sig och inte heller det engelska parlamentet, där vare sig arbetare eller kvinnorna hade någon talerätt på den tiden räknades var det mycket svårt att få någon ändring till stånd. Överklassen betraktade andra länder som de bedrev handel med, med stort förakt. Det ansåg att de var länder som kört fast i vidskeplighet och gammalmodighet tänkande, i avsaknad av rättssäkerhet och hopplöst på efterkälken gentemot västerlandet ur alla tänkbara perspektiv.

”Våld visar dem att vi är villiga att förlora” sa Griffin som var Robins halvbror som redan tidigare hade anslutit sig till den hemliga grupp som ville förändra Storbritanniens roll världen. ”Våld ger systemet en chock” ansåg Griffin. Och systemet kan inte överleva chocken. Robin blev tvungen att erkänna att Griffin hade rätt. Men det var ingen liten uppgift de hade tagit på sig och hur det gick i denna fråga ger boken ett ordentligt svar på. Någon lätt uppgift att försöka förändra världen, är det ju inte. Det ser vi dag när det råder krig både mot Gaza och Ukraina, som hela västvärlden försöker stoppa, men eftersom vi hittills inte har lyckats, förstår vi vilka svårigheter vi själva nu utsätts för utan att vi själva skulle klara av att lösa de stora problem som västvärlden står inför i dag.

Mats Lönnerblad