Bokens titel: En ung naken kvinna – mötet med Mikis
Författare: Arja Saijonmaa
Förlag: Piratförlaget

Canto general är en diktsvit av poeten Pablo Neruda som handlar om Amerikas historia och den dramatiska verklighet som erövringens tid, om befrielsekrig tillsammans med Theodorakis musik och till boken Canto generals diktverk. I bakgrunden finns hela tiden den storslagna naturen som jag gärna återkommer till. Jag  tröttnar aldrig på att lyssna på deras budskap. Mikis Theodorakis är den välkända och folkkära kompositören som blev världskänd för musiken till filmen Zorba 

Theodorakis är även känd för sitt motstånd mot den grekiska militärjuntan  och sitt starka samhällsengagemang. Riktigt berömd i sitt hemland blev Theodorakis redan i början av 60-talet då han började använda sig av att tolka grekisk folkmusik. I Sverige blev Theodorakis  känd under 80-talet för Arjas tolkningar av Mikis Theodorakis sånger och hennes medverkan som solist i symfonin Canto General.

Arja Saijonmaa  träffade Theodorakis av en slump. Han blev mannen som förändrade hennes liv, mitt i en sång, på scen. Året var 1970. Mannen ifråga hade nyss flytt från Grekland, undan diktaturen, från fängelset. Helt plötsligt hade han avbrutit Arja, tagit mikrofonen i handen och sagt att jag skulle följa honom på en världsturné. Året detta skedde var 1972. Mannen var den grekiske kompositören och världsstjärnan Mikis Theodorakis. I den levande självbiografiska historia berättar Arja om det år som skulle förändra både hennes karriär och livsfilosofi.

En ung naken kvinna – mötet med Mikis är en öppen, humoristisk personlig skildring om att finna en väg i sitt liv som sångerska för fred och frihet med tolkning av dikter och texter av både Theodorakis, Pablo Neruda och andra begåvade grekiska poeter. Hon sjunger deras sånger och tolkar Nerudas symfoni med en närvaro som vinner bifall i alla länder de besöker. Att sjunga var viktigare för dessa exilgreker som hon mötte, mer än att äta och sova. För dem var det en fråga om att överleva. Hon sjöng med. Arja följde med på turnén och kastade sig ut i det okända. Hennes liv förändrades. Vägen blev lång och snårig. Den har upptagit mer än hälften av hennes liv.

Paris blev den första resan för Arja. I ett Paris där jag också bodde under denna perriod och arbetade under flera år,  varför jag känner staden väl. Paris började sakta öppna sig för Arja som inte alls kunde språket, och åkte tillbaka till Finland, men var ivrig att delta i turnén och att lära sig franska. Men den första konserten var inte i Paris utan i det sydfranska Arles. De skulle först söderut, till Cote D ázur, till den första konserten på världsturnén varför hon först återvände till Paris för att sedan resa vidare. Tankarna hos Arja var kvar i Helsingfors. Nyheten om hennes resa hade redan spridit sig till media. Arjas världsturné skedde tillsammans med en politisk flykting. Efter konserten i Arles följde Nice för att sedan fortsätta till i Marseille och Toulouse. Efter konserter  i både Oslo och Helsingfors beslutades först att Arja inte skulle få följa med till Australien.

Men i sista stund ändrade sig Mikis. Men Australien blev en bottennotering för Arja som till skillnad mot ABBAs besök i landet blev en besviken. Arja blev Mikis sällskapsdam, vid sidan av konserterna, på en lång rad australienska kaffekalas. Vändpunkten kom när hela sällskapet återkom till  Paris och att de beslutade sig för att turnera i Sydamerika med bland annat Pablo Nerudas diktsamling. Pablo Neruda ville själv medverka i turnén och kom för att lyssna på uruppförandet  av några sånger at Canto General. Tyvärr kunde han själv inte medverka eftersom han blev sjuk. Men det blev ändå en framgångsrik turné som innefattade bland annat både Argentina, Buenos Aires, Chile, Lima  och Venzuela.

Arja Saijonmaas karriär innefattar allt – från ung idealist och pianostuderande  till politiska sånger på barrikaderna. Kort efter diktaturens  slut blev hon kallad  till Sverige för att medverka i en musikal som byggde på Mikis musik som hette: ”Mina sånger ska leva när stridvagnarna rostar” Efter juntans fall blev hon och flera andra utländska aktivister mot  diktaturen inbjudna till Aten och belönades med en statlig utmärkelse. Hon sjöng också på Olof Palmes begravning Mikis sång ”Sång om frihet” och Violetaa Parts sång ”Jag vill tacka livet”.

Min egen uppfattning om Arjas biografi är att hennes berättelse känns levande och lätt att ta till sig. Hon får vara med om något som de flesta sångare inte är förunnat. Att verka internationellt . Att både få vara med och tolka och sjunga dessa kända poeters sånger som trollbinder de flesta som är intresserade av att lyssna på god musik och poesi. Hon är både en sångare och skådespelare och som fortfarande är aktiv. ”Jag vill  tacka livet” och ”Högt över berget” tillhör hennes mest kända sånger.  Arja har dessutom en stor musikalisk bredd, som även inbegriper tolkningar av klassisk musik. Min egen favorit som Arja sjunger är: ”Det finns ett hav som ingen ser.”

Mats Lönnerblad