Svaren som ges i dessa frågor kan säkert förvåna en del. Många akuta problem läggs i dagen som måste adresseras för att vi på allvar ska kunna kalla Sverige för en väl fungerande frihets- och medborgartillvänd rättsstat. Men hur är det med ”vardagsbrotten” eller brott eller anklagelser om brott eller förseelser som rör grundläggande rättigheter som äganderätten och yttrandefriheten eller de notoriskt svårbevisade sexualbrotten ? Och hur utreder man jakt- och skattebrotten ? Kan vi i dessa fall räkna med en ”rättvis rättegång” ?

Förordet till boken Medborgaren och rättssystemet är skriven av Medborgarrättsrörelsens ordförande Leif V Erixell som berättar om bokens innehåll och upplägg. Den första delen av boken ger tydliga exempel på uppenbara felaktigheter i rättssystemet. Den andra delen är lösningsinriktad. Den ger exempel på uppenbart felaktiga och orimliga domar – och vad som kan göras förminska dessa felaktigheter, vilket gör att boken blir mycket läsvärd. Det är exempel på bristfälliga processer för bevisvärdering, jäv och aktivism hos domare, åklagare och advokater; allt sådant som hotar den enskildes rättssäkerhet, samt utifrån detta hitta sätt att i stället öka rättssäkerheten i vårt land som gör denna bok mycket intressant att ta del av.

Sverige är ökänt för långa handläggningstider som står i strid med Europakonventionen
bestämmelser som Sverige har förbundit sig att följa, men fortfarande inte följer. Vi har dubbelt så lång tid från häktning till dom redan i första rättsinstans. Ju mer utdragna processer desto större lidande för alla brottsoffer, skriver Erixell i sitt förord. Om dessa problem gäller brottsmål så är situationen ännu värre när det gäller miljö – och avverkningstillstånd för de medborgare som driver företag. Här står själva väldståndsutvecklingen på spel eftersom kapitaliseringar riskerar att utebli och många arbetstillfällen flyttas till andra länder med mer förtroendeingivande tillståndsprocesser. De flesta svenska medborgare som blir utsatta för ”vardagsbrott” får tyvärr aldrig någon upprättelse i vårt land.

Problem uppstår också med resningsansökan ii högre rätt. Numera gäller det i Sverige att få prövningstillstånd i hovrätten. Att få resning i Högsta domstolen är mycket svårt och det råder långa väntetider ( sex månader) eftersom svenska domare, vilket inte tillåts i många andra länder tillåts jobba extra i i många andra ärenden och förlikningsärenden, utanför domstolen, bara några procent av överklaganden till Högsta domstolen kan därför beaktas. Många advokater menar att det ibland verkar att HD är mer intresserade att kollegialt skydda domare i lägre rätt än att ge tid och objektivt ge uppmärksamhet som en resningsansökan förtjänar. EMR- eformen ”En modernare rättegång” som trädde i kraft den 1 novvember 2008 (prop 2004/05:131 i Sverige. Dess syfte var att skapa bättre förutsättningar för ett modernare rättegångsförfarande i Sverige misslyckades.

Vad EMR- reformen visar är att sammanställningen innan huvudförhandling skall bägge parternas yrkanden och bevis som åberopas tydligt framgå vilket både tingsrätt och hovrätten många gånger misslyckas med att ta upp. Sker inte detta är hela syftet med EMR-reformen misslyckad – om tingsrätten, som sker i många fall och förhör måste medges för bägge parterna i en process, för att hovrätten sedan skall kunna ta ställning till hur målet skall prövas i andra rättsinstans, vilket inte alltid sker. Varför krävs inte aldrig prövningstillstånd i andra rättsinstans i Sverige fråga sig Eric Bylander i en artikel i Juridiska föreningens tidning i Sverige. Han är Jur.dr. och universtitetslektor I Uppsala universtitet.

Vad man bör veta om uttrycket ”Likhet inför lagen” är att det inte går att fastslå begreppet. Ursprunget till principen om ”lagen lika för alla” kan inte fastslås med säkerhet men vi kan ändå hitta en möjlighet i atenaren Perikles så kallades begravningstal hållet 431 före Kristus. I detta berömda tal prisar han Atens demokratiska konstitution. Staden beskrivs som en förebild där lag, meriter och jämlikhet – mellan dem som är medborgare – samverkar för att garantera rättvisa i privata tvister, ha öppen tillgång till offentlig service ( inklusive möjligheten att inneha offentliga ämbeten vilket kan ses som en tidig formulering av det i dag vi kallar för likhet inför lagen. Principen för likhet inför lagen borde enligt min mening betraktas i dag som en rättsstatens mest grundläggande normer.

Mats Lönnerblad