– författarna har förutsett den ekonomiska krisen. Redan långt före Corona-pandemin fanns det en hel del som talade för att en ekonomisk kris var under uppsegling.

Flera folkrika länder som Mexiko, Sydafrika, Argentina och Japan hade gått in i en recession. USA:s ekonomi hade bromsat in. Handelskriget med Kina satte sina spår. I Tyskland var det överproduktion på bilar och Volkswagen började gå dåligt. Dessutom var det sedan länge en allmän tendens att de stora vinsterna inte längre investerades i produktiv verksamhet utan i spekulativ verksamhet som fastigheter, aktier och andra värdepapper. Världens riksbanker förde en lågräntepolitik. Det ledde till att hålla upp vinstnivåerna inom finanssektorn, men riskerade också att skapa bubblor.

Så länge privatpersonernas bostadsförmögenheter växer så är allt frid och fröjd, även om hushållens skulder också ökar. Så har det sett uti Sverige länge. Men om bostadsbubblan spricker har inte låntagarna något skydd - det har däremot bankerna. Bild: Joakim Ståhl/TT

I Sverige har två sådana bubblor utvecklats. Flera ekonomer och ekonomijournalister har varnat för att de kommer att spricka. Journalisten och författaren Per Björklund har i boken "Kasinolandet" beskrivit det han kallar för bostadsbubblan. Ungefär hälften av bankernas utlåning går till bostäder, framför allt köp av bostadsrätter och villor.

Bankerna kammar hem stora vinster på denna verksamhet. Det har skett en extrem uppgång i bostadspriserna under det senaste decenniet. Björkman menar att politikerna varit medvetna om att den höga svenska tillväxten till stora delar drivits fram av låg riksbanksränta, växande skuldsättning hos hushållen och snabbt ökande bostadsförmögenheter. Politikerna ha dock inte tagit på sig något ansvar för att motverka utvecklingen. Så länge privatpersonernas bostadsförmögenheter växer så är allt frid och fröjd, även om hushållens skulder också ökar.

Bankerna vet att de kan ta risker. Vid en sprucken bubbla måste staten rädda de banker som riskerar att falla.

I boken "Vad gör en bank?" beskriver journalisten Andreas Cervenka hur banksystemet, inte bara det svenska, byggts upp på en vision av ständigt stigande börskurser, fastighetspriser och bostadspriser. Bankerna tar stora risker, men de största riskerna tar låntagarna. Om bostadsbubblan spricker sitter hushållen med lågt värderade och kanske osäljbara villor och bostadsrätter. Förmögenheterna visar sig innehålla väldigt mycket luft. Men de höga lånen är inte luft, de ska betalas tillbaka till bankerna.

Bankerna vet att de kan ta risker. Vid en sprucken bubbla måste staten rädda de banker som riskerar att falla. Om staten inte gör det finns risk att hela betalsystemet låser sig så att man inte kan betala vare sig med kort, kontanter eller på annat sätt. Därför har staten gett bankerna en rad garantier och subventioner, bland annat insättningsgarantin, stabilitetsfond, tillgång till valutareserven och garantin genom lagen om resolution. Tack vare alla privilegier, subventioner och garantier kan bankerna ta dessa stora risker. Låntagarna har däremot inga garantier.

98 procent av penningmängden i Sverige skapas av affärsbankerna

Ekonomen Samuel Kazen Orrefur har i Katalys-rapport "Förstatliga pengarna" (nr 68) gjort oss uppmärksamma på den makt bankerna besitter, i och med att de fått möjlighet att själva skapa pengar. Detta gör de genom att låna ut pengar de inte har täckning för genom inlåning. Kreditavregleringen 1985 gav bankerna denna gåva. 98 procent av penningmängden i Sverige skapas av affärsbankerna, riksbankens utgivning av sedlar och mynt står för två procent. Bankerna tjänar mer pengar ju mer pengar de skapar och lånar ut. Mellan 1999 och 2017 gick merparten av alla nya pengar skapade av bankerna till köp av aktier och fastigheter samt bolån.

Samuel Kazen Orrefur menar att bankerna har ett egenintresse av att blåsa upp en så stor bostadsbubbla som möjligt och pressa upp priserna maximalt. Ju mer pengar de lyckas låna ut, desto mer ränteintäkter får de. Bankerna tjänar på att det byggs få bostäder. De bidrar också till det, genom att inte ge krediter till byggföretag som inte kan garantera att minst hälften av bostäderna är sålda innan de börjar bygga.

Den andra stora bubblan i Sverige är de uppdrivna priserna på kommersiella fastigheter. 2016 hade fastighetsbranschen en lönsamhet på 19,2 procent medan tillverkningsindustrin hade en lönsamhet på 2,9 procent och handeln en lönsamhet på 2,7 procent. Riksbanken skriver i en av sina så kallade stabilitetsrapporter att det finns stora risker med att så stora delar av bankernas utlåning går till kommersiella fastighetsbolag. Fastighetssektorn är stor och konjunkturkänslig och den finansieras i stor utsträckning med skulder. Den kommersiella fastighetssektorn ”har ofta spelat en avgörande roll i större finanskriser”, skriver riksbanken.

Corona-pandemin har gjort den ekonomiska krisen mycket värre och den har fått ett snabbare förlopp. Fastighetsbubblan har redan börjat spricka i och med de stora börsnedgångarna, vilka bland annat drabbat fastighetsbolagen. Krisen var förutsägbar och sannolikt också väntad. Riksbankens ovanligt snabba reaktion på några dagars börsfall tyder på det. Hela 500 miljarder kronor utlovades i stöd till bankernas utlåning. Regeringen har också gått in med omfattande stödpaket, framför allt till företagen. Krisen har än så länge inte påverkat bostadsmarknaden, men kommer med största sannolikhet att göra det.

Peter Sundborg
(arbetar med en licentiatavhandling om arbetarrörelsens historia)

Andreas Cervenkas
 bok "Vad gör en bank?" är en av dem som varnat för den ekonomiska krisen.