Under en frågestund med en av världens främsta finansmän, frågade David Stapels som kommer från New Hampshire, på Berkshire Hataways årsstämma i USA, hur Warren Buffet ser på blankning.　

Eftersom jag själv förordar bankdelning och är emot blankning - vilket jag tillsammans med Ulf Sandmark som är ordförande i Schillerinstutet, Sverige, skrivit flera uppmärksammade artiklar om, blev jag mycket intresserad av hans svar. Warren Buffet svarade: 　

"Personer med väldigt övervärderade aktier befinner sig ofta i en skala mellan promotor och skurk. Det är det som tagit dem dit de är. De vet också hur de skall använda den höga värderingen för att fånga in värde i bolaget. Om du har en aktie som handlas till 100 men är värd 50 så ligger det uppenbarligen i ditt intresse att emittera en stor mängd aktier. Det finns många kedjebrevsliknande aktier som bygger på den implicita antagandet att ledningen kommer att fortsätta göra detta", sade Warren Buffet. 　

Richard Bråse, i en artikel i Dagens Industri (DI 2021-03-17) och redogör i en mycket välskriven artikel hur Odd Molly förändrades från ett modeföretag till ett fastighetsbolag och blev sedan de förvärvat en lagerlokal, mycket mer värderad en tidigare. Och han förklarar också hur modeföretaget lyckades bli framgångsrik i stället för att helt tyna bort.　

Richard Bråse skriver: "I stället för att gå under har Odd Molly försökt sig på en opportunistisk transformation. Det tidigare trendriktiga modebolaget kan mycket väl ha en framtid som fastighetsbolag, men inte till vilket pris som helst. Självaste Warren Buffet gjorde som bekant om Berkshire Hathaway från textiltillverkare till världens främsta försäkringskonglomerat. Odd Mollys huvudägare Ilija Batljan har visat sig vara en mästare på att utnyttja en högvärderad aktie för att suga in substans i verksamheten och på så sätt växa i kostymen.　

Under tiden omformulerade Warren Buffetts värdeinvesteringsmaxim till, ett mer subjektivt: "Price is what you pay, value is what I say".　

När det gäller nedvärdering av företag som har ett mycket storts substansvärde, sker detta varje gång Sverige befinner sig i finansiell kris. I dessa sammanhang är både krisbankerna och svenska staten involverade i att nedvärdera och ta över skötsamma företag till bråkdelen av deras verkliga marknadsvärde. 　

I dessa sammanhang är finansmän som Håkan Nordquist en mästare. Han lurade två banker på ett bolags verkliga värde. Han lyckade med konststycket att lägga beslag på det välrenommerade företaget System 3R, där han hade erbjudits att bli tredjedelsdelägare, utan att förvärva en enda aktie och använda bolagets egna immateriell tillgångar att förvärva en stor del av företaget där den tidigare ägaren bara fick en krona (som han lämnade tillbaka) och företaget sedan raskt kunde säljas vidare för 350 miljoner kronor. När jag i flera artiklar påpekar vad han ställt till med reagerar vare sig polis eller åklagare. Därför anser jag att det är oerhört viktigt att man värderar företag efter deras verkliga förutsättningar, vilket också Richard Bråse anser i sin artikel i Dagens Industri.　

Mats Lönnerblad　
Författare och skribent i finansrätt