Fysisk ekonomi innefattar också planering av byggande av nya bostäder, ateljéer, fabriker, kontorslokaler, kontorsrum och vägar på ett sätt som optimerar samtliga arbetsmoment, som arbetsfördelning, försäljning och inköp av varor och tjänster, intern och extern kommunikation, produktion och transporter.　

Den som först lanserar begreppet fysisk ekonomi är Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646 1716). Han var en tysk matematiker, filosof och friherre. Han lyckades lägga grunden till infinitesimalkalkylen - samtidigt som, men oberoende av Isaac Newton. Hans far var jurist och professor i moralfilosofi.　

Vad både vi nu själva och utvecklingsländerna behöver, enligt Lyndon La Rouche (en av grundarna till Schillerinstitutet) som år 2003 höll ett beryktat tal för unga studenter i USA om fysisk ekonomi, som jag tagit del av, är en fortsatt vidareutveckling av våra vattensystem, moderniserade järnvägssystem, energiinfrastruktur, sanitets-infrastruktur, utbildningsväsen som inte bara gäller den rika världen, utan måste komma alla till del, samt en kombinerad offentlig och privat sjukvård, vilket om det genomfördes globalt - skulle skapa miljontals nya jobb i varje land - om vi bara vågade ta steget framåt, genom internationellt samarbete mellan självständiga stater på både global och lokal nivå.　

Utan skolor och modern sjukvård, som även måste innefatta utvecklingsländerna (enligt Lyndon LaRouche) han skriver om i sin bok: Historia som vetenskap. Förlag: Ny Solidaritet, i översättning av Astrid Sandmark, är en högproduktiv, teknologisk, avancerad arbetskraft inte heller möjligt utan att samtidigt tillhandahålla grundläggande fysisk ekonomi och ekonomisk infrastruktur i varje land.

Allmänna kommunikationer, allmän sjukvård, vatten, energi, transporter faller därför på varje stats ekonomiska ansvar i varje land, som fortfarande inte insett detta. Om vi slår samman kostnaden per capita och per hektar till en statistisk någorlunda acceptabel funktion, blir denna kostnadsfaktor hanterbar, anser Lyndon La Rouche.　

Vad moral och ekonomi handlar om är det numera utövandet av ockrandets gamla konst, är att korrumperade stater underkastar sig mäktiga centralbankers nycker och infall och låter dem plundra sina statskassor - centralbanker som instiftats av stater, men som är privatägda och huvudsakligen tjänar privata finansintressen. 　

Sådan är bland annat USA:s centralbank, det uppenbart författningsvidriga Federal Reserve-systemet. Den simpla, men nu mycket populära spetsfundighet som används för att försvara en sådan omfattande plundring av offentliga medel, är dogmen om "fri handel" som inte bryr sig om att ta någon hänsyn till den fysiska ekonomin.　

Varje nationell eller regional kultur upplever sin storhetstid när den låter sig inspireras av verkligt storslagna arbeten inte de klassiska konstarterna, av statsbyggnad, av förbättringar av den grundläggande ekonomiska infrastrukturen, inom den fysiska ekonomin, och av ett alltid därmed förknippat intresse för framflyttning av kunskapens gränser generellt, för teknoligiska förbättringar och för geografiska och astronomiska upptäckter.　

Hur skall vi då gå till väga? Vi måste åstadkomma sådana förändringar i de kulturella paradigmen, att människor blir mer motiverade att skapa och tillägna sig effektiva vetenskapliga och teknologiska framsteg i produktiv och därmed sammanhängande praxis och respektera att ta hänsyn till den fysiska ekonomin.　

I Lyndon La Rouche bok: Jordens kommande 50 år. Förlag: Ny Solidarit i översättning av Astrid Sandmark, (redaktör) Elias Dottemar och Magnus Nilsson skriver Lyndon La Rouche att i det värdebegrepp som utgör den funktionella grunden för hans fysisk-ekonomiska bokföringsmetod ingår inte pengar som ett värde i bedömningen av ekonomin som en fysisk process. Endast fysiska värden tas med som primära faktorer i de fysiska ekonomiska aspekterna av en ekonomisk cykel. Lyndon La Rouche egna upptäckter inom den fysiskt ekonomiska vetenskapen utgår från Leibniz teorier i samma ämne.　

Poängen är att kostnaden bör bestämmas, för satsningen på värdefull infrastruktur, i förhållande till ekonomisk utveckling och därmed sammanhängande produktivitetshöjande effekter, och inte med hjälp av bokföringsmetoder som är mer eller mindre okänsliga för sådana effekter. Vi måste undvika bokföringsmetoder som, tyvärr, tenderas att användas som substitut för seriöst ekonomiskt arbete, som leder fram till större trygghet och välfärd för alla.

Varför slösa energi på förslag som går ut på att förlänga det nuvarande anglo-holländska liberala systemet, ett föråldrat pensionssystem med feodala förtecken som nu är inne i sin terminala fas, i en tid då ett nytt ekonomiskt system måsta skapas, som vilar på fysisk ekonomisk grund?　

Mats Lönnerblad　
Författare och skribent i finansrätt