Ryssland förband sig att respektera Ukrainas suveränitet och gränser och att avstå från att använda militärt våld eller ekonomiskt tvång. Avtalet ses nu som ett exempel på brutna löften, från Ryssland, eftersom Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen 2022 var direkta brott mot dessa utfästelser. Detta har undergrävt förtroendet för liknande internationella säkerhetsgarantier globalt. Vänskapsfördraget mellan Ryssland och Ukraina (1997) är formellt känt som "Fördraget om vänskap, samarbete och partnerskap", fastställde detta avtal principerna om strategiskt partnerskap, ömsesidigt erkännande av befintliga gränser och respekt för territoriell integritet.

Rysslands ockupation och annektering av Krim är en fas i en konflikt om halvön Krims nationella status. Konflikten trappades upp i slutet av februari 2014, efter att demonstrationer i huvudstad Kiev lett till att presidenten Viktor Janukovvtj flytt landet. Den politiska majoriteten i landets parlament tippade i hans frånvaro över i oppositionens favör. Den rysktalande befolkningsmajoriteten i Krim hade i stora drag varit lojal med presidenten Viktor Janukovytj. I slutet på februari iscensattes ett politiskt uppror i autonoma republiken Krim där de upproriska fått assistans från från Ryssland som militärt intervenerat – mer eller mindre öppet – i konflikten. Rysk militär (som genom avtal haft en flottbas på halvön ) hade deltagit i militärinsatser över hela Krim, där den ryska  svarta havsflottan beslagtog och intog flera ukrainska militärbaser. Krimregimen stoppade de ukrainskspråkiga TV -kanalernas sändningar.

Krims parlament deklarerade den Autonoma republiken Krims självständighet 11 mars 2014, vilket endast erkändes av Ryssland, varefter man ombildade sig till Republiken Krim (som även inkluderade staden Sevastopol). Republiken Krim och staden Sevastopol blev efter en folkomröstning annekterade av Ryssland den 18 mars 2014, som två separata enheter i landet. Västvärlden menade att folkomröstningen som låg till grund för detta bröt mot folkrätten och därmed var olaglig. 27 mars röstade FN:s generalförsamling igenom en resolution där den fördömde Rysslands annektering av Krim och Sevastopol. Den nya regimen i Kiev försatte Ukrainas försvarsstyrkor i höjd beredskap. Observatörer från OSSE sändes till Ukraina vid ett flertal tillfällen under krisen men förvägrades tillträde till Krim av Ryssland.

Ukraina bad om hjälp från Nato, som med Sveriges hjälp under mars år 2014 sände spaningsflygplan till sina östra gränsområden för att "övervaka situationen". Efter ryska belägringar och stormningar av ukrainska militärbaser utrymdes dessa av ukrainsk personal/militär under månadens lopp. Ukrainsk militär blev beskjutna men ska inte ha skjutit tillbaka, i många fall eftersom de saknade aktiv stridsledning från sina överordnade. I februari 2015 publicerade den icke-statskontrollerade ryska dagstidningen Novaja Gazetas uppgifter som gjorde gällande att både Rysslands annektering av Krim och en befarad/möjlig motsvarighet av den ukrainska delen av Donetsbäckenet skulle varit planerad sedan början av januari 2014.

För första gången sedan andra världskriget hade en Ryssland försökt att erövra och annektera Ukraina som Ryssland tidigare förbundit sig att godkänna vara ett självständigt land. Omvärlden reagerade kraftigt på annekteringen. Ryssland anklagades både för att ha brutit mot folkrätten och mot flera tidigare internationella avtal.

USA:s nuvarande president Donald Trump och Vladimir Putins ”hemliga” fredsplan har nu publicerats av brittiska The Telegraph. Listan innehåller långtgående krav på både Ukraina och Ryssland för att avsluta kriget. USA sätter nu press på Ukraina för ett slut på kriget innan nyår. Dokumentet består av 28 punkter och beskriver hur en möjlig uppgörelse mellan länderna skulle se ut. Ukrainas suveränitet ska fastställas, men landet förväntas kraftigt styra om sin säkerhetspolitik. Enligt planen får Ukraina inte gå med i Nato, inga utländska trupper får stationeras i landet och militären ska begränsas till 600 000 soldater. Ukraina ska dessutom avstå långdistansvapen som kan nå ryska städer. Donald Trump möter ännu ett internt uppror. Flera republikaner visar öppet sitt missnöje med fredsplanen. ”President Trumps plan är en styggelse”, skriver ledamoten Don Bacon på X.

Under måndagen 2025 -12- 08 genomfördes möten kring Ukraina i både London och Bryssel. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade ett möte i London med Storbritanniens premiärminister Keir Strarmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz. Zelenskyj flög sedan till Bryssel för att måndag kväll träffa Nato-chefen Mark Rutte Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Freden dröjer eftersom Ryssland inte vill ge upp sina erövringsplaner på att erövra hela Ukraina. Medan Donald Trump går Putins ärenden vill nu hela Europa stötta Ukraina, vilket förhoppningsfullt kan leda till en varaktig fred.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt