Klientlojaliteten är en grundläggande inslag i advokatens verksamhet - vilket innebär att klientintressen går före andra intressen - förutsatt att advokaten håller sig inom lagens råmärken, skriver advokaten Claes Borgström som gick bort i Covid-19 den 15 maj 2020 i en stor debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD Kultur 2020-05-29).

Det sker　med anledningen av hans försvar av den mordåtalade Thomas Quick, numera Sture Bergwalls försvarare i Quickrättegången som jag själv skrivit om i en av mina böcker. Eftersom Sture Bergwall　　med bistånd från sin advokat blev fälld för åtta mord som han inte kunnat begå och till slut blev frikänd i alla brottsutredningar redan i Stockholm tingrätt.

Jag　　tänker　　inte själv gå i polemik mot Borgströms debattartikel, eftersom jag inte själv närvarat　　i samband med hans resning i tingsrätten, och eftersom Borgström som nyss avlidit och inte kan försvara sig,　utan tar bara upp frågan, att de rättsvidriga missgrepp som görs av advokater, domare och poliser som även sker i många brotts- och　tvistemål som jag　i min egenskap av författare och skribent i finansrätt följt på plats i svenska domstolar och skrivit om i hundratals artiklar och i åtta böcker under ett kvarts sekel.

Borgströms "misstag" var att han aldrig försvarade sin klient utan i stället valde att ensidigt samarbeta med åklagare och domare, vilket gjorde att Quick　blev dömd för 8 mord, men tack vare mina och andras　böcker och den advokat som till slut gjorde　blev han till slut frikänd för alla påstådda mord av en enig tingsrätt.

"Det är en beklämmande läsning" skriver Thomas Olsson, Sture Bergwalls nuvarande advokat, där han svarar på Claes Borgströms uppmärksammade debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD 2020-06-02), skriven av Borgström innan han gick bort den 15 maj,

Advokaten Thomas Olsson anser att Borgströms artikel är beklämmande läsning　som riskerar att allmänhetens förtroende för advokatkåren. Som förevändning för att angripa Sture Bergwall hävdar Claes Borgström att denne baktalat och förtalat honom under resningsprocessen.

Det är inte sant skriver Olsson. Claes Borgströms agerande berörs överhuvudtaget inte i resningsansökningen av det enkla skälet att en advokats agerande, hur undermåligt det än är, inte är resningsgrundande. Och det är inte heller den föregivna kritiken om egna försummelser som Claes Borgström försöker bemöta.

I artikeln i Svenska Dagbladet finns inte ett enda exempel på vad Claes Borgström gjorde för att förhindra att Sture Bergwall dömdes på grund av att en missvisande, och i många delar, direkt felaktig bild av utredningen presenterades för domstolen, anser Olsson.

Tyvärr tillför Claes Borgström inte mycket nytt eller något för eftervärlden när det kommer till att förstå och förklara vad som hände i Quick-skandalen. Den som säger sig finna något intressant i att laborera　med påståendet　om att det kan vara rätt att döma en oskyldig har heller inget att hämta hos Claes Borgström, eftersom det aldrig kan　　vara rätt att döma en oskyldig　med hjälp av manipulerade bevis.

Den enda fråga　som Claes Borgström egentigen　besvarar är hur det kunde komma sig att försvaret inte ingrep　och försökte förhindra det som hände och det svaret kommer vi aldrig att få. Claes Borgström hade uppenbarligen redan dömt sin egen klient i stället för att försvara honom, vilket　bryter mot Advokatsamfundets egna stadgar: "En advokat får inte främja orätt"

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund