Det finns inget utrymme för kompromisser om rättsstatsprinciperna i EU. För oss som varit kritiska till återhämtningsfondens storlek är det helt avgörande att det finns mekanismer på plats som skyddar mot korruption, skriver Jessika Roswall.

Förhandlingarna är nu över om EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond som ska träda i kraft efter nyår. Att en förordning om rättsstatsprinciperna och EU-bidrag kommer på plats är en framgång för oss som står upp för grundläggande europeiska principer. Moderaterna har under lång tid kämpat för att få en mekanism på plats som skyddat budgeten mot korruption och missbruk.

En viktig lärdom från de senaste förhandlingarna om hur vi villkorar utbetalningar av EU-medel är att tydligt våga stå upp mot de krafter i EU som bryter mot rättsstatsprinciperna. Alla former av slöseri och minsta misstanke om korruption måste alltid mötas kraftfullt.

Moderaterna har haft starka invändningar mot flera av de förslag som varit uppe på bordet, inte minst vad gäller återhämtningsfondens konstruktion och storlek. Kompromisser har uppnåtts, men samtidigt kvarstod frågetecken in i det sista kring den helt avgörande frågan om hur vi kan skydda EU:s budget mot korruption och missbruk samt hur vi får på plats regler som villkorar utbetalningar av EU-medel med tydliga krav på rättsstatsprincipernas efterlevnad.

Regeringarna i Ungern och Polen har nu fått träda tillbaka och acceptera en rättstatsmekanism. Samtidigt finns inget utrymme för naivitet kring de utmaningar vi står inför vad gäller rättsstatsprincipernas efterlevnad i vissa medlemsländer. Det finns en berättigad kritik kring de risker som kan uppstå vad gäller fördröjning. Nu startar således arbetet med att tillämpa förordningen och tydligt stå upp för dess intentioner.

När enskilda medlemsländer gör avsteg i frågor om respekten för rättsstatens principer och tydligt motsätter sig en kontrollfunktion kring hur EU-medel används riskeras hela Europaprojektet i grunden.

EU:s förmåga att säkerställa en god kontroll över budgeten och återhämtningsfonden kommer också vara avgörande för Sveriges möjligheter att långsiktigt driva och vinna stöd för en reforminriktad EU-agenda. Det handlar i grunden om att svenska och europeiska skattebetalare ska ha förtroende för hur EU-medel använts i de olika medlemsstaterna.

Ovisshet kring EU:s förmåga att sätta stopp för alla former av slöseri och korruption kan långsiktigt utmana förtroendet för unionen i grunden. Förmår vi inte säkerställa att pengarna går rätt riskerar vi att tappa den folkliga förankringen. Det blir särskilt allvarligt i ett läge där Europa måste spela en större roll i flera stora framtidsfrågor, i allt ifrån den gröna omställningen till digitaliseringen. Framtidsreformer som blir särskilt viktiga när Europa ska återstarta efter coronakrisen.

Runt om i EU erkänner i dag medlemsstaterna beslut från varandras domstolar. Om tilliten till varandras rättssystem försvinner uppstår allvarliga konsekvenser för alltifrån polissamarbete till den inre marknadens funktionssätt. Det skulle särskilt drabba medborgare och företag i Sverige. Hur Sveriges nationella intressen och Europasamarbetets grundläggande principer hänger samman tydliggörs.

Just därför måste vi hålla en tydlig linje mot de krafter i EU som för tillfället vägrar stå upp för de grundläggande rättsstatsprinciperna. Vi måste förmå sätta hårt mot hårt.

Angela Merkel och det tyska ordförandeskapet i EU har spelat en mycket viktig roll för att nå europeisk enighet kring budgeten. Sverige måste också förmå att bygga starka koalitioner med likasinnade länder på ett än mer kraftfullt sätt än i dag. Det handlar i grunden om vår förmåga att nå inflytande i centrala EU-processer framöver. Särskilt viktigt är att värna relationen med flera av de medlemsstater som gick med 2004. Frågan om rättsstatsprincipernas efterlevnad i EU handlar inte om en konflikt mellan ”öst” mot ”väst” utan snarare om principer och respekt för grundläggande europeiska värderingar, såsom ett oberoende domstolsväsende.

Behovet av ett starkt samarbete i Europa och en välfungerande transatlantisk länk har sällan varit mer betydelsefull än nu, i ett allt mer osäkert omvärldsläge. Bristande efterlevnad av rättsstatsprinciperna i enskilda medlemsländer väcker även allvarliga frågor kring de geopolitiska implikationerna, särskilt vad gäller bristande transparens vid utländska direktinvesteringar. Ett koalitionsbyggande som vidare också måste inkludera en tydlig agenda för att stärka EU som en kraft för multilateralism och frihandel i världen.

En god kontroll över EU-budgeten är helt avgörande för det folkliga stödet för Europaprojektet. Det kommer vara helt grundläggande för att bygga förtroende och optimism i EU. Det är också det enda riktiga sättet att hantera våra skattebetalares pengar.

Jessika Roswall är EU-politisk talesperson för Moderaterna