Vad sker hos Industrifonden bakom lyckta dörrar? Jag undrar vad som verkligen sker hos Stiftelsen Industrifonden bakom den mur av lögner och förtal som dess ombud bygger upp? Vad döljer sig bakom en kompakt vägran att sätta sig in i sakfrågorna? Är det totalt förakt för etik och moral? Är det vad som brukar kallas fullständigt ”hjärnsläpp”? Är det ren och skär inkompetens? Gäller det hela ledningen? Gäller det hela styrelsen? Varför är de så rädda? Deras beteende ger upphov till många frågor. Det finns tydligen ingen där som har ens lite civilkurage att glänta på locket och göra ett försök att verkligen förstå. Den personen skulle bli Dagens Hjälte. Man kan i alla fall konstatera att Industrifonden har gott om energi och gott om pengar. Energin visar sig genom att dess ombud diktar ihop det ena långa yttrandet efter det andra med fullständigt absurda lögner och förtal. Där saknas vare sig fantasi eller energi. Hur medvetna är egentligen ledningen och styrelsen om vad som skrivs, och varför? De har i alla fall sanktionerat det hela och måste ta sitt ansvar. Pengarna rullar obekymrat vidare genom att dessa ”externa konsulter” ägnar timme efter timme åt att fritt fabulera om precis vad som helst. Den statliga Stiftelsen Industrifonden har nämligen outsourcat processen mot Börje Ramsbro (mål T 7855-12 vid Stockholms tingsrätt) till ”externa konsulter” som bränner pengar i en rasande takt. Dessa ”externa konsulter” är redan mycket belastade i ”System 3R-affären” och är nu enbart ute efter att rädda sitt eget skinn. Jag tänker verkligen inte trötta läsaren med allt dravel som finns i den senaste 16-sidiga aktbilagan (aktbilaga 179). Jag väljer bara ut ett mycket kort citat ur högen, citat: ”2.1.4 Vidare, Holding (dvs Börje Ramsbro som då ägde Holding till 100 %) har aldrig framställt något krav mot Industrifonden, varken då avyttringen skedde till Industrifonden 1994 eller när Industrifonden avyttrade aktier i International år 1999.” Med detta vill de antagligen låta påskina att det här med att ställa krav på Industrifonden är ett sentida påfund av Börje, något han har kommit på för att ställa till bråk och elände. Det är inte svårt för en seriös person, som skulle vilja kontrollera sanningshalten i ovanstående, att verkligen göra det. Men Industrifonden och dess ombud har inte visat någon som helst vilja, tvärtom. De har redan målat in sig i ett hörn och är visst väldigt obenägna att ta sig ur detta med hedern i behåll (om de nu har haft någon sådan). Industrifonden har dock en nytillträdd VD, Anders Slettengren, som har all anledning i världen att ta itu med detta och bli Dagens Hjälte. Han har inget att förlora, han har inte varit inblandad i den här ”affären” alls. Än har han inte agerat. Jag hoppas att han gör det innan han, som så många andra, väljer att blunda, bli förd bakom ljuset och till slut, också han, hamna i det inmålade hörnet. Avbildad: Anders Slettengren, VD Stiftelsen Industrifonden Redan den 10 januari 1994 skrev Börje till Företagskapitals VD Hans Dirtoft och påpekade att, citat: ”övertagandet var i alla avseenden fientligt...”. "Så länge som det inte har fastställts något pris på de immateriella rättigheterna, upparbetad goodwill och dolda tillgångar kommer jag att hävda att övertagandet var fientligt och oseriöst." (Företagskapital AB ingick alltså ett förvaltnings- och avvecklingsavtal med Industrifonden den 12 november 1993, vilket gör Industrifonden direktansvarig för sin del av "System 3R-affären".) Ytterligare ett brev skrev Börje den 16 april samma år, 1994, citat: ”Härmed vänder jag mig till VD och styrelsen för Företagskapital AB om förhandlingar av värdet på min andel samt ersättning för utebliven inkomst genom anställning som ingick i uppgörelsen.” Om Industrifondens direkta inblandning i ”System 3R-affären” fick Börje kännedom den 28 september 1994, genom beskedet att utbetalningar av avgångsvederlaget skulle upphöra. De upphörde efter sju av trettiosex överenskomna månader och vederlaget är fortfarande oreglerat. Efter att Börje den 1 juni 1999 skrivit ett brev direkt till Industrifonden, aktbilaga 76, sålde denna brådstörtat sitt olagliga aktieinnehav till underpris. Den saken har jag kommenterat under rubriken ”NÄR förvärvade Industrifonden aktier i System 3R?”. Som jag beskrivit flera gånger tidigare, bl.a. i ”Fullständig förvirring om 'förvärv' av aktier i System 3R”, vet vare sig Börje eller någon annan än idag när och om denna ”avyttring till Industrifonden” (se ovan citat) skulle ha gjorts, när och om det har gjorts något ”juridiskt giltigt och korrekt förvärv” av aktier i System 3R-koncernen överhuvudtaget. Det senare påstår Industrifonden med en dåres envishet utan att kunna bevisa någonting, utan att ha någon dokumentation om saken. Industrifonden har hittills inte visat några giltiga avtal eller beslut, inte visat några avtal överhuvudtaget. Börje vill nu ha klarhet, vilket han hittills har förvägrats av Industrifondens ledning och styrelse. Så länge som det inte kan visas upp några giltiga köpehandlingar och giltiga styrelsebeslut är Börje Ramsbro givetvis fortfarande ägaren av System 3R Holding AB och därigenom även dess tillgångar, bl.a. aktierna i System 3R International AB. Industrifondens påstående att den har ”ärvt” / övertagit 30 000 aktier i System 3R International AB från Stiftelsen Småföretagarfonden är nys. Det har Börje alltid vetat, men nu är det dessutom fastställt genom den mellandom som kom den 17 juni i år, 2014 (mål T 7855-12). Vad är det för intriger som pågår där bakom de lyckta dörrarna? Det är hög tid att vädra ut den smutsiga byken. Marie-Anne Olsson Läs vidare:
|