Det är inte bara de kriminella gängens destruktiva kapningar av välskötta företag som Li Jansson som chef för Säkerhetsföretagen skriver om i Dagens Industri (DI 2020-09-11) det handlar om. Det gäller Sveriges entreprenörskap som sakta håller på att eroderas i allt snabbare takt, med hjälp　av storbankernas medverkan och obskyra finansbolag som har som affärsidé att lägga beslag på och sälja ut delar eller hela av det som nu återstår av de livskraftiga svenska företagen.

Vi måste på ett konstruktivt sätt hantera finanselitens destruktiva plundring av välskötta företag som skedde under　Kreugerkraschen och efterföljande bankkriser som har varit och är avgörande när hela Sveriges att industriella　och tekniska framtid och utveckling hotas.

En sammanställning från World Economic Forum, som Li Jansson skriver om i Dagens Industri,　visar att många svenska företagare länge försökt varna för de ekonomiska konsekvenserna för vad som redan skett och som håller på att erodera den svenska ekonomin.

Bara under de senaste åren mellan 2010 och 2019 har Sverige fallit från plats 9 till plats 41 i rankningen över länderna med lägst kostnader för att förstå och hantera organiserad den allvarliga organiserade brottsligheten i vårt land - där den så kallade gängkriminaliteten - enligt min uppfattning, bara utgör en del av dessa brott. De som stjäl uppfinningar och delar av eller hela företag och sedan snabbt dessa vidare till utlandet och placerar sina vinster i ökända skatteparadis, där svenska myndigheter saknar all insyn.

Det innebär att Sverige år 2019 presterar sämre än Egypten som innehar plats 35, skriver Li Jansson. Samtidigt har Finland innehaft toppositionen　under hela 2000-talet, med enligt princip obefintliga kostnader för företagen eftersom Finland till skillnad mot Sverige förstår att hantera organiserad brottslighet. Ska Sverige någonsin kunna återkomma till sådan nivå, måste Sverige satsa på den reala ekonomin, få bukt med brottsligheten och den skenande arbetslösheten under den pågående Coronapandemin.

För att motverka den skenande brottsutvecklingen i Sverige måste både domstolar och polis agera mer kraftfullt. Domstolarna måste börja lära sig att följa Europarätten, som numera ingår i den svenska grundlagen och polisen för att utreda anmälda brott på ett helt annat sätt än vad som sker i dag.

Sverige genom tidernas största företagsplundringar - av framgångsrika och välskötta företag skedde under Kreugerkraschen.1932 - 1936 efter mordet på entreprenören och finansmannen Ivar Kreuger och under den självförvållade svenska bankkrisen 1987 - 1993 - och dess efterföljande bankkriser när svenska staten och krisbankerna inte motverkar nedvärdering och plundringar av både börsbolag, medelstora och mindre företag.

Detta har skett　　utan att någon reagerade. Vi måste försöka ställa allt till rätta　　- innan det är för sent. Både aktieägare och företagare förlorade värdet på sina företag och　　många självmord följde i de tidigare finanskrisernas spår.

Ivar Kreuger (1880 - 1932) var en civilingenjör och finansman som under 1920-talet byggde upp sin　　svenska och multinationella finanskoncern,　på ett sätt som Sverige aldrig tidigare sett maken till.　　År 1913 blev Kreuger aktiv i tändsticksbranschen. Efter en rad sammanslagningar av olika tändsticksbolag bildade han 1917 Svenska Tändsticks AB. Koncernen blev snabbt den största i världen och 1930 behärskade Kreuger 70 procent av världens tändsticksproduktion och svarade för majoriteten av de svenska börsbolagens snabba utveckling.

Plundringen av Ivar Kreugers　tillgångar påbörjades redan dagen efter mordet, som skedde den 12 mars 1932 vid 12-tiden när Kreuger togs av daga i sin Parisvåning. Dagen därpå lade kuppmakarna beslag på all bokföring och anklagade Kreuger för att hans fastigheter och företag skulle vara på obestånd och att Kreuger begått självmord, vilket visat sig inte vara sant.

Ivar Kreuger var en entreprenör och strateg i megaklass. På bara ett par decennier byggde han upp sitt företags - och finansimperium av en omfattning och styrka som gjorde att han för den för den tidigare makt och finansstrukturen - både med Kreml och med Wall Street som centrum upplevdes som ett allvarligt hot. För sina enastående framgångar som skulle ha gjort Sverige till ett finanscentrum i Europa fick han plikta med sitt liv.

Efter Kreugerkraschen är den svenska självförvållade bankkrisen 1987 - 1993 den svåraste ekonomiska kris som drabbat Sverige. Bankkrisen fick också stora ekonomiska påföljder, som de drabbade företagen och hela svenska folket fick vara med och betala tillbaka. På grund av krisen ökade statsskulden med astronomiska tusen miljarder, plus ränta. 60.000 livskraftiga företag försvann.400.000 människor kastades ut i arbetslöshet.

Tidigare böcker i detta ämne försvarar bankernas, finanseliten, politikernas och regeringarnas agerande under tidigare　finanskriser. Jag har i mina böcker visat vad som faktiskt hände. I mina böcker redogör jag också vilka som bör ställas till ansvar för Sveriges största ekonomiska kriser genom tiderna.

På det sätt som jag beskriver hela händelseförloppen, vad som skett från bankkris till börskris och vilka konsekvenser dessa kriser fått för både allmänheten, aktieägarna, företagen och får man klart för sig att den ekonomiska historien upprepar sig.

När Kreugerkraschen ägde rum förlorade många aktieägare　　både i Sverige och utomlands　　alla sina besparingar när de svenska bankerna och några av tidens mäktigaste finansmän nedvärderade alla tillgångar i Kreugerkoncernen, som aldrig var på obestånd, som man sedan kunde　beslagta för en spottstyver.　

Bara ett kvarts sekel efter den "hemmagjorda" svenska bankkrisen har vi fått en ny global ekonomisk kris som är den värsta sedan den stora depressionen under 1930-talet. Hur kan det komma sig att ingen heller denna gång - vare sig Finansinspektionen, finansministern, riksbankschefen eller någon bankchef i Sverige reagerat i tid genom att på allvar satsa på den reala ekonomin ?