Covid 19 i början av detta sekel - och ständigt återkommande bankkriserna under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet - har inte bara sänkt den globala ekonomin. Den har ändrat riktlinjerna för de starka krafter, som finns i varje land, som på nytt måste uppmanas att omforma den moderna världen inför framtiden. Detta visar att det inte finns någon väg tillbaka till världen, före pandemin, om vi inte snarast lyckas åstadkomma en lyckad omstart.

Globaliseringen har kommit av sig. Den digitala revolutionen har skapat nya möjligheter för världen. Samtidigt har pandemin förvärrat ojämlikheten i de flesta länderna. Pandemin har också visat att vi varit lika oförberedda för den rådande pandemin som vad som hände spridningen av Spanska sjukan efter första världskriget.

Spanska sjukan, som också kallades för "Spanskan", var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutat av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är fortfarande okänt. De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa. I normala influensaepidemier som vi drabbas av med jämna mellanrum är det i stället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.

Cirka hundra miljoner människor dog mellan mars 1918 och december 1920 vilket gör att Spanska sjukan till den pandemin som skördat flest liv på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3-6 procent av världsbefolkningen, som på den tiden bestod av 1,6 miljarder människor.

Vad vi nu kan vänta oss är en våg av konkurser, särskilt bland de mindre företagen, detaljhandeln, resebranschen och besöksnäringen samtidig som vi riskerar börsfall när fastighetsbolagen faller som käglor i alla tätbefolkade områden. För Europas ekonomier har det hittills gått trögt. I och med att statligt stöd går ut till zombieföretag och till generösa permitteringsstöd finns det snart inga pengar kvar för att stötta framtidsföretagen.

Låt oss inte glömma vad som hände under börskraschen 1929 som startade med svarta torsdagen den 24 oktober 1929 på börsen på Wall Street, Manhattan, New York som den gången blev inledningen till den stora depressionen i USA och Europa på 1930-talet. Den 3 september 1929 nådde aktiekursernas högsta punkt och efter det började marknaden bli instabil med både upp och nedgångar, men trots detta fortsatte spekulationerna.

Den svensk som lyckades den gången att bygga upp Sverige och Europa efter första världskriget var finansmannen Ivar Kreuger. Han drabbades inte heller av börskraschen men mördades 1932 av sina motståndare. Han var den person som lyckades bygga upp Sveriges infrastruktur från grunden och även hjälpa andra länder ekonomiskt, som höll på att gå i konkurs efter första världskriget.

Med amerikansk teknik grundade Ivar Kreuger ett internationellt byggföretag redan under 1920-talets Sverige, som blev det ledande byggföretaget i Norden. Han lyckades utveckla svensk tändsticksindustri till en världskoncern, när alla Europas länder, och detta gäller särskilt Östeuropa, befann sig i en kaotisk situation, med hunger, arbetslöshet och sociala spänningar.

Genom sina resor i Europa insåg Kreuger att situationen skulle leda till en katastrof och till stor skada för hela det internationella affärslivet om man inte kunde hjälpa de nödställda länderna i Europa med "Marshall hjälp" redan före Marshall, skriver författaren och journalisten Nicola Majstrovic i boken: Sanningen om Kreugerkraschen. Så fälldes en svensk gigant.

Genom Kreuger hade den internationella storfinansen fått en farlig konkurrent, skriver Nicola Majstrovic. År 1926 råkade Grekland i ekonomiska svårigheter och behövde lån för att stabilisera ekonomin. De villkor som erbjöds av Morgan och den traditionella storfinansen var inte acceptabla för grekerna. Nationernas Förbund sände en delegation som medlare med förhoppningen som inte gav några resultat. Då träder Kreuger in och beviljar Grekland ett lån på en miljon pund på för landet acceptabla villkor.

1927 befann sig Frankrike i en svår ekonomisk situation och behövde lån för att stabilisera valutan. Landet hade redan ett åtta procentigt lån från amerikanska Morgan Bank och var fortfarande skyldig 70 miljoner dollar. När Frankrike vände sig till Morgan vägrade denne bevilja några nya lån innan de gamla var återbetalda till "sista öret". Frankrikes president Poincare vände sig då till Kreuger som beviljade landet ett lån på 75 miljoner dollar mot en ränta på fem procent och räddade då personligen Frankrike från ekonomisk katastrof.

Vad både EU, USA och världen nu behöver - är en genomtänkt satsning på infrastruktur, som värnar om miljön och möjliggör fortsatt ekonomisk expansion på ett sätt som kommer allmänheten till godo, genom satsning på miljövänliga höghastighetståg som ersättning för de järnvägsnät som håller på att falla sönder.

Genomförande av satsning på sjukvården, som gör oss beredda för att kunna möta framtida pandemier. Satsa på äldreomsorgen och entreprenörer och företagare, i stället för den mördande byråkrati som håller på att äta upp både de rika länderna och utvecklingsländerna inifrån. Vad världen behöver är en genomtänkt infrastruktur både i de egna länderna och globalt, vilket kommer att gynna länderna ekonomiskt på både kort och lång sikt.