Det är hög tid för Sverige att börja satsa på framtidsinriktade projekt efter Covid 19- pandemin, med hjälp av bland annat magnettåg så att vi kan hävda oss på en internationell marknad. Norden behöver en stor satsning där Stockholm, Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn knyts samman med Berlin och Hamburg och Paris. Avbildad: Mats Lönnerblad　

Sverige behöver även stärka det nordiska samarbetet vilket även skulle ha en stor effekt på klimatet. Nya stambanor för höghastighetståg har blivit ett måste för Miljöpartiet, skriver Mattias Magnusson i Svenska Dagbladet (SvD 2021-03-15). Miljöpartier är det enda svenska partiet som verkar vilja göra allvar att satsa på miljövänliga framtidsinriktade projekt som samtidigt skulle gagna Sverige på både kort och lång sikt. För att tågen skall komma upp i önskade hastigheter krävs magnettåg med banor på pelare som jag tidigare skrivit om tillsammans med civilingenjören Carl-Åke Utterström , som är teknisk expert på detta område, i flera debattartiklar.　

Höghastighetsbanor för tåg har i Sverige utretts under 18 år utan att någonting har hänt. Under Miljöpartiets dag i Almedalen 2014 kom den dåvarande Alliansregeringens utspel: Bygg tågbanorna. Sedan har inga nya beslut fattats. Det verkar som den nuvarande socialdemokratiska regeringen är paralyserad för att fatta fel beslut om hur de de nya banorna skall byggas och med vilken teknik. Regeringen verkar inte ha förstått: gammeldags snabbtåg räddar inget klimat !　

Kommunalpolitiker i Norge som hoppas på en järnväg på betongpelare för 100 miljarder mellan Oslo och Göteborg. Tågen skall enligt planerna kunna köra 400 km/h. vilket framgår av Dagens Nyheter (DN 2021-03-13) På den norska sidan har alla berörda kommuner utom en redan sagt ja till att gå in i projektet med höghastighetsjärnvägen Skagerraksbanan, skriver Lars Näslund i Dagens Nyheter (DN 2021-03-16) 　

Vi behöver även en sträckning från Berlin runt Östersjön upp mot Helsingfors där man kommit långt med planer på en tunnel under finska viken. I Östra Europa behöver vi en sträckning som går via Wien och Budapest och ner mot soliga länder som Bulgarien, Italien, Grekland och Turkiet.　

Allt fler ekonomier i världen lättar nu på restriktionerna som tidigare införts under coronapandemin. Detta gäller till exempel Kina som var först ut och nu vidtar åtgärder för att åter få igång tillväxten i ekonomin. 　

Sverige ligger långt efter i denna utveckling och det är dags att diskutera frågan om en ekonomisk kickstart i Sverige, för att få fart på flera nödvändiga infrastruktursatsningar som kan få fart på den svenska ekonomin.　

Den 17 april 2020 nåddes världen av nyheten att Kina planerar att stimulera sin ekonomi med en ny investering på ca 140 miljarder kronor i en ny magnettågsbana 40 mil lång, som förlänger den i dag existerande magnettågsbanan i Shanghai söderut. Redan tidigare har Kina aviserat stora investeringar för magnettåg, bland annat i en lång turistbana på 43 mil i Yunnan, med snabba magnettåg. 　

Även för cirka 120 mil mellan Shanghai och Beijing　planeras för nya snabbtåg. Det handlar om att Kina nu kommersialiserar det mest anmärkningsvärda framsteget i Kina 2019. Innovationen som var Kinas egenutvecklade magnettåg för topphastigheter mellan 500-600 km/t rankades på andra plats efter deras månlandare.　

Kinas har haft en stark ekonomisk tillväxt och en stor målmedvetenhet i sina satsningar på infrastruktur. Kina byggde ut sitt höghastighetståg och har i dag det största nätet av höghastighetståg i världen. Från att ha varit världens ledande nation på höghastighetståg håller Kina nu på att öka farten för att bli ledande på 2000-talets innovation inom tågsektorn, magnettåg. 　

Sverige behöver också återuppbygga ekonomin efter coronakrisen. Men, vad ska vi satsa på? Tåginfrastruktur kan vara en sådan möjlighet. I stället för att som Kina göra ett teknikhopp till innovationen magnettåg har Sverige satsat på en planering för höghastighetståg som i dag är en gammal tågteknik med förhållandevis låg fartökning, topphastighet 250 km/t för Ostlänken.　

Det handlar om en investering på minst 70 miljarder för 15 mil bana. På 1960-talet till 1990-talet byggdes höghastighetstågen ut i Centraleuropa, Japan och Kina, medan Sverige nöjde sig med topphastigheten 200 km/t för X 2000. Nu ska vi kanske med minsta möjliga politiska majoritet i riksdagen ta igen den förlorade investeringen som vi inte hade råd med under 1900-talet.　

Höghastighetståget ger dessutom mycket höga underhållskostnader jämfört med magnettåg. Trafikverket har tyvärr stängt dörren för magnettågstekniken trots att sådana tåg är snabbare, billigare och kan byggas dubbelt så snabbt, eftersom banan prefabriceras industriellt. Magnettåg är också väl beprövad teknik.　

Utvecklingen i Sverige har dessutom skapat ett politiskt labilt läge. Först var höghastighetståget en het fråga i valrörelsen 2014 som den dåvarande alliansens viktigaste vallöfte. Sedan dess har M, KD och L svängt och tagit ställning emot, främst av kostnadsskäl. Även SD säger nej. I stället tog MP, S och V över stafettpinnen om att de nya stambanorna ska byggas för konventionella höghastighetståg. Det är nu en av 73 punkter i januariavtalet mellan S, C, L och MP. som skulle ta cirka 40 år att bli färdigställda med mycket större kostnader än vad magnettåg på pelare skulle kosta.