Efter att ha, i min egenskap att författare och skribent i finansrätt skrivit om åtskilliga domstolsprocesser - under ett kvarts sekel - som handlar om både brottsmål och tvistemål, som jag följt på plats i rätten och i många artiklar och i flera av mina böcker, publicerar jag en debattartikel om vad som sker i svenska domstolar när det gäller att döma i tvistemål.　

Jag väljer därför bara två exempel, där jag tagit del av alla bevis, och vågar därför riskera mitt rykte som författare genom att namnge både käranden och svaranden. Det gäller innovatören och entreprenören Börje Ramsbro mot Håkan Nordquist och hans kumpaner och den statliga stiftelsen Industrifonden som orättmätigt lagt beslag på hans företag utan vare sig något giltigt köpeavtal eller några aktieöverlåtelser, som lagen kräver.　

Börje Ramsbro träffade en överenskommelse med Håkan Nordquist att via sitt moderbolag System 3R Holding AB skulle kvarstå som tredjedelsägare och anställd i det operativa dotterbolaget System 3R International AB i samband med den svenska bankkrisen 1987 - 1993. Håkan Nordquist och den andra parten skulle vardera tillföra 10 miljoner i nytt kapital för att de blev de övriga tredjedelsägarna i International. I stället använde de företagets eget kapital utan att förvärva en enda aktie. 　

Vad som sedan hände var att Håkan Nordquist och den statliga stiftelsen Industrifonden i december 1993 lade beslag på hela Ramsbros globala koncern System 3R genom ett helt orättfärdigt agerande. Till dags dato har inga aktieöverlåtelseavtal kunnat presenteras. Likväl gjorde Industrifonden en vinst på 17,5 miljoner kronor och Håkan Nordquist och Företagskapital på minst 200 miljoner kronor.　

Dåvarande närings- och handelsdepartementet bar ett stort ansvar för det inträffade genom kanslirådet Lars Häggmark, tillika styrelseledamot i Industrifonden, som avsiktligt lät affären passera trots att han visste att dylika affärer var förbjudna.　

Sparbanken och Nordbanken (nuvarande Nordea) som också var involverade i affären insåg sina misstag, vilket ledde till förlikningar och en begränsad kompensation för Ramsbros del.

Det bolag som Börje Ramsbro grundade för snart 50 år sedan lever fortfarande gott på de patent och varumärken och innovationer som Börje Ramsbro gjorde. När han förlorade bolaget omsatte det knappt 290 miljoner kronor och hade 285 anställda. Exportandel 97%　

Vad som är tydligt i denna tvist är att avtalet mellan parterna den 3 december 1993, var ett skenavtal som aldrig resulterat i något aktieöverlåtelseavtal. De nya "ägarna" som aldrig ägt några aktier i moderbolaget Holding men ändå sålt dess tillgångar till sig själva.

I ett brev till Håkan Nordquist har jag nyligen uppmanat honom att "göra upp i godo" med anledning av kapningen av System 3R, men Nordquist har valt att avstå från att ge en korrekt bild av det som inträffat.　

Därför har jag kunna påvisa att Börje Ramsbro fortfarande var ägare till System 3R. Håkan Nordquist har i ett annat mål inför Kammarrätten intygat att Börje Ramsbro aldrig fråntagits sitt inflytande och kontroll i System R i och med avtalet den 3 december 1993 som både Nordquist och Industrifonden uppgivit.　

Vad var det då som hände efter den 3 december 1993. Protokollet från extra bolagsstämma i Holding upprättades den 4 december 1993 utan närvaro av Börje Ramsbro eller att någon kallelse till stämman hade skett. Ej heller fick den dåvarande System 3R:s ekonomichef Mats Staffas någon fullmakt från Börje Ramsbro som bekräftade att han godkänt affären. Valet av styrelse skedde helt på Håkan Nordquists eget initiativ. 　

Hela System 3R affären är därför en papperskonstruktion signerad Håkan Nordquist som godkänts av Industrifonden eftersom vare sig han eller statliga Industrifonden kan uppvisa något giltigt köpeavtal och aktieöverlåtelse som godkänts av Ramsbro.　

Mats Lönnerblad　
Författare och skribent i finansrätt