En recensent är en person vars arbete är att recensera, det vill säga göra en grundlig analys och bedömning av personers arbete och verk. Själv har jag varit och är både recensent och författare, under ett kvarts sekel och har kunnat recensera både sakprosa och skönlitterära verk under denna period i både dagspress och fackpress.　Avbildad: Mats Lönnerblad

För att kunna göra bra recensioner krävs det att man är väl insatt i ämnet och har en djup och bred kunskap inom området och det förutsätter att den som vill publicera mina recensioner också förstår ämnet jag skriver om. Förutom att skriva om skönlitterära verk och sakprosa -skriver jag också om rättsväsendet i både Sverige och andra länder - vilket flera av mina böcker också handlar om.　

När det gäller att bli publicerad har jag aldrig haft några större svårigheter att publicera mina böcker eller skriva om andras böcker som recensent. Men när det gäller orsakerna till det misslyckade svenska rättsväsendet, är det fullständigt omöjligt att bli publicerad i de större dagstidningarna. 　

Rättsväsendet fungerar ju inte längre som det borde. De många rättegångsfel jag tagit del av har skett på plats genom att följa vad som händer i ett stort antal processer, där vare käranden eller svarande erhåller någon "rättvis rättegång". Dessa processer har jag skrivit om på vår hemsida, som ordförande i både Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund.　

Rättegångsfel är beteckningen på ett formellt fel under handläggningen av en rättegång genom att gällande regler för rättegångar såsom rättegångsbalken och förvaltningsprocessen jag andra författningar och rättspraxis inte iakttagits. Upptäcks felet under pågående rättegång i första instans (tingsrätt eller förvaltningsrätt) måste rättegången avbrytas och felet rättas till. Därefter får hela rättegången tas om från början. Tyvärr sker detta inte i tillräckligt många rättegångar.　

Upptäcks felet sedan överklagandet skett till hovrätt åligger det hovrätten att - även utan yrkande - undanröja tingsrättens dom enligt 50 kap 28 § i rättegångsbalken, vilket inte heller sker i den utsträckning som det borde. Reagerar vare sig tingsrätt eller hovrätt och Högsta domstolen inte beviljar prövningstillstånd, borde ärendet prövas av någon kontrollmyndighet som är antingen Justitiekanslern (JK) eller Justitieombudsmannen (JO) och staten betala skadestånd, vilket inte heller sker i de flesta anmälningar jag granskat. 　

Den tidigare Justitiekanslern Göran Lambertz - som efter allvarligt ha misskött sig i Thomas Quick-målet, tvingade honom att byta namn till Sture Bergwall. Ett mål som Lambertz aldrig prövade korrekt, i sin roll som Justitiekansler. Lambertz själv verkar ha förtur i rätten när det gäller sina egna tillkortakommande. För att Lambertz grundligen ha misslyckats i prövningen av Thomas Quick-målet, som jag redan skrivit om, blev han i stället utsedd till Justitieminister i Högsta domstolen. 　

Och när han för någon tid sedan blev anklagad för våldtäkt blev målet aldrig prövat i vare sig i tingsrätt eller hovrätt. Ändå lyckades han snart även få till ett skadestånd på 18.000 kronor av den nuvarande justitiekanslern Mari Heidenborg, som tyckte synd om en av sina företrädare.　

Det är inte bara jag själv som tycker att det svenska rättsväsendet inte fungerar som det borde. Claes Sjölin skrev en artikel redan den 4 december 2020 hur Sverige har rasat tungt i internationell rankning när det gäller det svenska rättsväsendet.　

Fraser Institute Annual Report betygsätter den ekonomiska friheten i världen. För svensk del innehåller rapporten för 2020 besvärande statistik, som visar att Sverige från 2015 fallit från plats 19 till plats 46, skriver Claes Sjölin. Den sammanvägda rankingen bygger på ett femtiotal betygsatta ämnesområden, varav vårt rättssystem analyseras med utgångspunkt i bland annat hur fristående och oberoende våra domstolar är och hur väl vår rättsordning lever upp till att värna grundläggande mänskliga rättigheter, varav skyddet för äganderätten väger tyngst.　

De rättsliga övergreppen som sker i Sverige, har jag själv skrivit om i flera av mina böcker och på vår hemsida. Till saken hör att några av de grövsta övergreppen är så färska att de inte "hunnit in" i Frasers gedigna underlag. Dagens situation som jag nyligen skrivit om avseende hur både JK och JO hanterar klagomål visar tydligt att det svenska rättsväsendet inte längre fungerar. 　

Dessvärre har vi också andra rättsliga bekymmer som rör våra domstolars oberoende. Hur kan det komma sig att den svenska staten slåss med näbbar och klor för att försöka få enskildas skadestånd mot staten vare sig prövade ordentligt i vare sig förvaltningsdomstol eller hos JK eller JO. Något svar på mina frågor kring detta har jag fortfarande inte fått och lär inte heller få eftersom både JK och JO avvisat två av mina senaste krav som inskickades från mig så sent som i februari och mars 2021, trots att skriftliga bevis visar att kärandena i dessa mål haft rätt i bägge fallen.　

Fraser Institut har gott fog för låta Sverige rasa i den internationella rankningen. I Sverige har vi inte längre råd att vänta på bättre tider. Vi måste ta tag i problemen nu och det är bråttom, anser Claes Sjölin som är affärsjurist. Jag håller med honom. 　

Själv har jag alltid haft lätt att få många av mina debattartiklar och mina recensioner publicerade under alla år. Men inte när det gäller mina artiklar om den svenska rättsosäkerheten, som slår hårt mot Sveriges företagare. Då är det censurstopp. Mina artiklar om den bristande rättssäkerheten blir aldrig publicerade i Sveriges viktigaste tidningar.　

Inte heller min artikel om JK:s och JO:s tillkortakommande som jag skickade till både Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Dagens Industris debattsidor och fick avslag för publicering. Utan någon motivering. Om Sveriges största och viktigaste tidningar är tondöva för de oegentligheter som sker inom rättsväsendet förstår jag att det inte kan bli några ändringar. De verkar inte ha förstått att en urholkad rättsstat som Sverige utgör ett allvarligt slag mot den svenska ekonomin.　

Mitt förslag är att rättssäkerheten måste omgående stärkas, mål kunna prövas i två rättsinstanser som Europarätten kräver, att Advokatsamfundets disciplinnämnd stärks och domarnas oavhängighet bör kunna granskas med hjälp ett domarråd som Björn Lindén som är lagman i Örebro tingsrätt nyligen föreslagit. Att Sverige äntligen får en Författningsdomstol som övriga länder inom EU så att domare som inte följer lagen straffas.