En huvuduppgift för den nuvarande regeringen - redan innan nästa val - borde vara att granska svenska domstolars prövning av både brottsmål och tvistemål. Eftersom det i många mål jag redan skrivit om domstolarna i alla rättsinstanser vare sig följer Europarättens direktiv eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna eller grundläggande friheterna (EKMR) som numera ingår i den svenska grundlagen. Avbildad Mats Lönnerblad　

Det budgetalternativ som i november (2021-11-24) godkänts av Sveriges Riksdag innefattar beslut från M, KD och SD som Gunnar Strömmer (M) skriver om i Dagens Industri (DI 2021-11-18) Det ger också stöd för att Sverige måste börja värna den liberala demokratin när det gäller förstärkningar av domstolarna i den svenska rättsstaten. Därför känns det ännu mer angeläget att en ny tillsyn av svenska domstolars verksamhet omgående påbörjas.　

Eftersom jag själv som både författare och skribent i finansrätt skrivit om Europarättens tillämpning under ett kvarts sekel, i 8 av mina böcker och i både dags- och fackpress och dessutom är medlem i Europarättsföreningen sedan starten och fortfarande skriver artiklar för den svenska Medborgarrättsrörelsen, (MRRs) där jag tidigare varit medlem i styrelsen - under ett kvarts sekel - anser jag hur viktigt det är att Sverige följer Europarätten, vilket inte har skett i många rättegångar jag redan närvarat vid och skrivit om.　

I ett fall som jag skrivit om redan tidigare beviljade hovrätten inte ens prövningstillstånd i ett mål som från svarandens sida förekommer både jäv, mened och falska påståenden och förfalskade urkunder som gjorde att de som stal kärandens företag kom undan med totalt 300 miljoner kronor i ett välskött företag, som sedan raskt kunde säljas vidare medan grundaren till företaget inte ens fick en krona. När målet sedan överklagades till Högsta domstolen Meddelade domstolen bara utan någon motivering för de som hade stulit hans företag utan att förvärva en enda aktie som grundaren fortfarande ägde.　

"Högsta domstolen, som lämnar yrkandet om förhandsavgörandet utan bifall, meddelar inte prövningstillstånd . Hovrättens avgörande står därmed fast."　

Domstolarnas uppgift är ju ytterst att upprätthålla rättsordningen. Domstolarna och domarna ska ju garantera att alla kan få sina rättigheter och skyldigheter fastställda på ett objektivt och oberoende sätt vilket inte skedde vid prövningen av målet eftersom det även förekom att fragrant fall av jäv när en av domarna varit medlem i samma advokatbyrå som de bägge försvarsadvokaterna i målet.　

Det får ju således inte föreligga något sådant särskilt i lag angivet förhållande som medför att domaren är jävig att handlägga målet och inte heller någon annan omständighet som är ägnad att rubba förtroende till hans eller hennes opartiskhet.　

Även opartiskhet återfinns i artikel 6 Europakonventionen som ett av de kriterier som krävs för en rättvis rättegång. Med Europadomstolens tolkning av artikeln innefattar också bestämmelser ett krav på dels subjektiv opartiskhet, dvs att domaren renat faktiskt är opartisk, dels ett krav på objektiv opartiskhet, vilket innebär att objektiv betraktare inte får hysa något tvivel om domstolens opartiskhet.　

Under överklagan punkt två i detta mål har käranden anmält domaren som jävig. Hovrättsrådet är dessutom ledamot för ICC:s skiljedomskommitté, tillsammans med svarandens bägge ombud.　

"Delikatessjäv" (från franskan délicatesse) "grannlagenhet", "ömtålighet, "grannlagenhetsjäv", är den mest opreciserade formen av jäv (behörighetshinder) för beslutsfattare eller föredragande tjänsteman att handlägga ett visst ärende i offentlig förvaltning. Delikatessjäv kan föreligga om det i övrigt finns särskild omständighet som är ägna att rubba förtroendet till beslutfattarens opartiskhet i detta ärende. Det är en generalklausul för situationer som denna där bristande objektivitet kan befaras, t ex särskilda personliga eller ekonomiska relationer som i detta fall råder mellan handläggaren och svarandens försvarare.　

När det dessutom framkommer att flera av svarandens vittnen som åberopats vilket huvudförhandlingen i målet - där flera av svarandens vittnen gjort sig skyldiga till mened råder det inte någon tvekan om att Högsta domstolen skulle ha återförvisat målet till Hovrätten för förnyad prövning om man anser att man inte själva ville ta tag i ärendet.　

Mats Lönnerblad　
Författare och skribent i finansrätt　

Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar