Denna gång handlar det penningtvätt, svarta pengar och vårdslös kreditgivning i Baltikum, under i slutet av nittonhundratalet och i början 2000-talet- när både allmänheten och både de stora och mindre företagen i Baltikum tvingades betala notan - för vad de svenska storbankerna ställde till med på plats för att kunna erövra nya marknader i Baltikum.　

För första gången uppmärksammade Finansinspektionen (FI) vad de svenska bankerna hade ställt till med i tid. FI som aldrig bevakade storbankernas obeståndssituation i tid - under den tidigare finanskrisen 1987 - 1993 - fick därför uppdraget att börja se över vad de svenska bankerna ställde till med i Baltikum och deras omfattande spekulationsaffärer. FI som har till uppgift att övervaka finansmarknaden i Sverige, börjar äntligen att vakna upp ur sin långvariga Törnrosasömn.

Först ut var Handelsbanken att straffas. Handelsbanken fick en anmärkning redan 2015-05-19 och tvingades betala 35 miljoner i böter. Handelsbanken hade inte följt penningtvättsreglerna. Banken hade inte gjort riskbedömningar av alla sina kunder eller hämtat in tillräcklig information om sina kunder och deras affärsrelationer. Bankens system för att granska transaktioner har också varit bristfällig. Det var därför Handelsbanken fick en straffavgift.　

I samma veva varnas Nordea och fick betala 50 miljoner i straffavgift. Även Nordea har haft stora brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt. För deras del har det inneburit att den som har velat tvätta pengar eller finansiera terrorism med stor sannolikhet kunnat göra det utan att Nordea haft möjlighet att upptäcka det. Därför varnades banken redan 2015 och fick betala den högsta möjliga straffavgiften redan på den tiden.　

Påföljden blev kännbar för bankerna även om det aldrig, till en början utfärdades något straffansvar för ledningarna i de tongivande svenska bankerna. Sedan uppmärksammades Swedbank som 2016-05-09 där Finansinspektionen beslutade att Swedbank fick betala en särskild avgift med 3 miljoner kronor för underlåtenhet att föra fullständiga förteckningar över personer som hade tillgångar till insiderinformation som rörde banken.

Sedan fick Swedbank ytterligare en varning och fick betala en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor för allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker 2020-03-19.　

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) fick betala en avgift för sen flaggning och fick en anmärkning för att för sent ha anmält ändring av sitt innehav av aktier i Creades AB. SEB fick böta 600.000 kronor 2015-06-03. Och SEB fick ytterligare en anmärkning från Finansinspektionen och fick betala en sanktionsavgift på 1 miljard kronor för brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker i Baltikum.　

Eftersom varje bankkris uppträder på nytt i nya skepnader och länder är det viktigt att vi skall åtminstone få till stånd bankdelning i Sverige och att de svenska bankerna tvingas upphöra med sin omfattande spekulationsverksamhet.　

I dag utgör reell valuta (mynt och sedlar) bara en liten del av Sveriges totala penningmängd. Resterande procenten existerar bara som dataposter på datorskärmar, och alla dessa pengar skapas av banker i form av lån. En del av de pengar som skapas av de svenska bankerna sker med hjälp av bokföringsposter som investeras i deras egen räkning.　

Det svenska banksystemet som en gång i tiden erbjöd produktiva lån till företag och industrin, har i dag blivit en gigantisk vadslagningsmaskin. De internationella bankirerna har lyckats att göra mer än bara kontrollera penningmängden. I dag skapar de i stället penningmängden samtidigt som de gör så att det ser ut som den skapas av regeringen.

De högrisksatsningar som sker i dag kallas för derivat - tio gånger mer än den årliga produktionen i hela världsekonomin. De här satsningarna betalas av bankerna och görs i huvudsak med lånade pengar skapade på en datorskärm.

Derivat kan och har använts till att manipulera marknaden, plundra affärsrörelser och förstöra konkurrenters ekonomi. I motsats till vad som allmänt tros vara sant, så är det inte den krypande inflationen orsakade av att regeringar på ett oansvarigt sätt trycker upp pengar. Den är orsakad av banker som expanderar penningmängden genom spekulation och vårdslös utlåning.　

Det finns en väg ut ur detta träsk. Staterna måste återta makten över penningutgivningen från bankerna och införa bankdelning. Först nu har risken för de svenska storbankernas chefer blivit riskabelt hög, enligt en ledare av PM Nilsson i Dagens Industri (DI 2022-01-05). Han skriver att det numera är risken för penningtvätt som håller bankcheferna vakna på nätterna och att de riskerar åtal om de inte sköter sig.　

Hittills är det bara ledningen för Danske Bank och Swedbank som står åtalade. Men vad händer med cheferna för de andra storbankerna som misskött sig i grunden i Baltikum? Åtalet mot Birgitte Bonnessen, sätter ljuset på flera problem som bankerna brottas med. Åtalet väcker också frågan om affärsverksamheten i Baltikum, där endast Bonnessen ställs till svars, varför inte de andra bankcheferna - som också misskött sig i nästan lika hög grad - men fått frisedel för deras misskötsel och hittills sluppit undan med egna privata processer, för vad de stora skador de ställt till med.　

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen　

Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar