Lyndon H LaRouche skulle ha fyllt 100 år den 8 september 2022. Jag kommer ihåg honom - som den filosof och lysande statsman han var - i ett USA där han kunde verka under 50 år. Han hade receptet för hur vi skulle kunnat inrätta ett nytt finanssystem, som skulle fungera i både praktiken och teorin i hela världen, men som tyvärr fortfarande inte har verkställts, eftersom världens ledande banker försöker bromsa alla reformer.

I stället för den spekulationsekonomi som speglar den fria demokratiska världen i dag - skulle vi kunnat ha återgått till fasta växelkurser - efter mönstret från det tidigare Bretton Woods-systemet och världen skulle inte längre se ut som den gör i dag. Vad världen behöver är långsiktiga avtal och andra avtal och överenskommelser gällande både kapitalbildning och grundläggande ekonomisk infrastruktur. För att få världens ekonomi att långsiktigt fungera, måste avtalen sträcka sig över tidsrymder på femtio år eller mer för att vi skall kunna följa dessa åtaganden, menade LaRouche. Sådana överenskommelser är endast möjliga med fasta växelkurser.　

Det internationella, kortsiktiga, spekulationsinriktade finans- och valutasystemet som infördes i västvärlden 1971 - 75 kritiserades av LaRouche redan från början, och även jag har kritiserat det i både mina artiklar och böcker. I början av tvåtusentalet ansåg LaRouche att det omöjligt kan bestå länge till. Med andra ord: Det sätt att tänka som är förhärskande i vårt land bland tongivande kretsar inom näringslivet och politiken i världen i dag, kan inte undgå att försätta hela världen i en hopplös situation, något som vi ser i dag. 　

Kort sagt för det första: Lyndon LaRouches förslag om en återgång till Bretton Woods-systemet, i enlighet med president Franklin Roosevelts intensioner, är modellen för den enda typ av åtgärder som kan hejda sammanbrottet på både kort och lång sikt, och samtidigt erbjuda en varaktig lösning för de följande generationerna. Det är den modell som jag själv ställt mig bakom i mina artiklar och böcker.

För det andra blir det omöjligt att hindra att hela planeten går in i en mörk tid, om vi inte lägger om bankernas förhärskande spekulationsinriktning genom att återinföra bankdelning enligt lagen Glass-Stegall som åtskilde affärsbankerna från investmentbankerna så att kreditsystemet kunde inriktas på långsiktiga produktiva investeringar i Roosevelts New Deal. Vi måste redan nu agera på det faktum att hela den allmänt vedertagna monetära teorin, så som den lärs ut på våra högskolor och universitet och praktiseras i dag, inte bara är vetenskapligt inkompetent intill absurditet, utan också utgör ett svårartat ideologiskt hinder för varje reform som skulle kunna hjälpa en ekonomi att ta sig helskinnad igenom den nu anstormande ekonomiska krisen.

Vi måste lära av Lyndon LaRouche och återknyta till president Franklin Roosevelts intentioner för att kriget mellan Ryssland och Ukraina ska ta slut. Vi måste skapa en värld präglad av partnerskap mellan självständiga suveräna nationer. Vi måste också vara medvetna om att Roosevelts intentioner representerar en uppfattning som de tongivande institutionerna på finans- och valutaområdet, och de flesta ekonomiprofessorer de senaste sextio åren, arbetat för att utplåna från minnet. Detta trots Roosevelts betydelse för att så snabbt som möjligt få slut på Andra världskriget, etablera FN-systemet och lägga grunden för en långsiktig ekonomisk återuppbyggnad.

Mest känd är La Rouche för sin 50-åriga kamp för en ny ekonomisk världsordning. Hans förslag till ett Nytt Bretton Woods, som kan ersätta, det bankrutta IMF-systemet, diskuteras för närvarande i många länder. Även i Ryssland förespråkas det av inflytelserika krafter, sedan LaRouche våren 2001 presenterade sitt förslag under en hearing i Moskva arrangerad av den ryska statsduman.　

Enligt min egen uppfattning, representerar Lyndon LaRouche det "verkliga" Amerika, både där och i resten av världen. Han förpliktade sig till den europeiska humanismens bästa idéer och ideal som formulerades i den amerikanska självständighetsförklaringen för att vara en förebild för liknade omvälvningar i den av finansoligarkin nedtryckta gamla världen.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt

Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009