Europarätten och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) måste tas på allvar. Det har flera av de svenska domstolarna, hittills inte förstått. Övergreppen mot många av de som drabbats av felaktiga domar i de civila processen som jag skrivit om - i både mina artiklar och böcker - har hittills inte resulterat i att vare sig Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern reagerat genom att pröva felaktiga domar som inte gått att överklaga rättsligt. Avbildad: Mats Lönnerblad

Utmaningarna som den svenska rättsstaten och svenska domare står inför stora problem när det gäller att tolka både Europarätten, Europakonventionen (EKMR) och EU:s direktiv. EU:s direktiv, förordningar och lagar att inte unika bara för Sverige, utan präglar de många av de olika medlemsländerna, skriver Boel Flodgren, seniorprofessor vid institutionen för handelsrätt, vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Hon får medhåll både från mig - som är författare och skribent i finansrätt - och Joakim Zander, universitetslektor vid samma institution för handelsrätt, Ekonomihögskolan, Lunds universitet, som de bägge ger uttryck i en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter (DN 2023-07-27). 

Utmaningarna som den svenska staten står inför är inte unika för Sverige, utan präglar de flesta medlemstaterna inom EU, skriver författarna till debattartikeln., vilket jag redan berättat om i många av mina artiklar och böcker, utan att hittills få något gehör från berörda myndigheter. Samtidigt spelar EU:rätten, inte minst de grundläggande rättigheterna, som fortfarande inte följs i Sverige, en allt större roll inom alla svenska rättsområden. Medan EU-rätten, redan inför Sveriges inträde i EU borde ha integreras i alla led i svensk rätt - ses den fortfarande som en svensk främmande fågel - som man förbundit sig att följa, men som många svenska domare fortfarande inte följer, i flera av de mål jag redan skrivit om. 

För att svenska domare skall förstå och följa med i en snabbt accelererande europeisk rättsordning som Sverige förbundit sig att följa – men fortfarande inte följer, i många fall, är det viktigt att kunskaperna integreras i alla led i svensk rättstillämpning. Mitt förslag är att om de känner sig stressade av alla allvarliga brottsmål som de verkar att inte hinna med, borde börja med att läsa Carl Lebecks bok om EU-stadgan om grundläggande rättigheter. Carl Lebeck är jur. kand. och har masterexamen i juridik från Oxford University och Harward Law School. Han är dessutom förestemanuensis i rättsvetenskap vid Högskolan i Lillihammer (Norge).

EU-rättens skydd för grundläggande rättigheter , som Sverige tyvärr fortfarande inte följer till alla delar har blivit alltmer betydelsefullt i takt med EU:s växande uppgifter. Syftet med hans bok är att ge att ge ett helhetsperspektiv på EU – rättens rättighetsskydd med fokus på EU-stadgan. Genom EU-stadgan kodifieras det rättsliga skyddet för enskilda i både förhållande till EU och i förhållande till medlemsstaterna, när domare som har till uppgift att följa EU-rätten lär sig att veta vilka bestämmelser som gäller som Sverige förbundit sig att följa. Hans bok borde vara obligatorisk läsning för alla domare som sysslar med processrätt. Den behandlar ingående förhållandet mellan EU-stadgans tillämpningsområden och medlemsstaternas roll som verkställande av EU-rätten i förhållande till de olika rättigheterna. 

Om nya lagar inte längre betraktas som något som svenska domare inte behöver följa är Sverige illa ute, som sker i alltför många fall . Därför måste de lagar och förordningar som inte följs ges förtur till - omprövning av felaktiga rättsliga beslut när domare inte följer lagar och direktiv - antingen se till att rätta sina egna misstag - eller avgå som domare. Om nya lagar i fortsättningen inte ska riskera att drabba oskyldiga människor behöver domaryrket status och särskilda ställning stärkas, om det är både Boel Flodgren och Joakim Zander och jag eniga. Sveriges demokrati vilar på en stolt och internationell tradition av respekt för rättsstatliga värderingar som håller på att urholkas. En förändring är viktigt att få till stånd snarast möjligt. Det kan endast ske genom att de som skall granska svenska domares göranden och låtande agerar så snart de blir uppmärksammade på grova rättegångsfel som sker genom att domare inte följer gällande lagar och förordningar. 

I sociala medier kritiseras domar och enskilda domare öppet, skriver författarna till debattartikeln, utan att det verkar bli någon förändring, vilket till stor del beror på att Justitieombudsmannen (JO) inte gör sitt jobb, trots alla jurister som är anställda i denna institution. Anmälningar läggs på hög och när deras vikarierande byråchef Albert Pettersson blir kritiserad för att lägga ner ärenden svarar han skriftligen: ”att JO inte behöver motivera beslut att inte utreda en anmälan.” och att ”Justitieombudsmännen har en mycket stor frihet att välja vilka anmälningar de ska prioritera och granska”, trots att många anmälningar handlar om att svenska domstolar vare sig följer EU:s direktiv eller Europakonventionens bestämmelser. (EKMR.) JO anser tydligen att det är ”godtycke som juridisk princip som skall råda” när man inte rättar felaktiga domar. 

Boel Flodgren och Joakim Zander anser att domarrekryteringen måste stärkas. Men det räcker inte, enligt min mening. Redan verksamma domare som inte vill ta till sig vad den nya EU-lagstiftningen innebär inte borde få döma i mål där de saknar formell kompetens. Och när de visar sig att de vare sig följer lagar eller förordningar måste dessa mål tas om från början i en annan domstol. För att kunna utöva domaryrket med integritet och självständighet måste domaren representera djupt rotade rättsstatliga värderingar anser både jag själv Boel Flodgren och Joakim Zander efterlyser. Det innebär också att det måste finnas ett tillräckligt antal skickliga jurister som söker varje ledig ordinarie domaranställning och tillräckliga anslag finns tillgängliga i all juristutbildning. Så är inte fallet i dag.

Mats Lönnerblad 
Författare och skribent i finansrätt