Snart visade sig att Uddevalla tingsrätt inte heller förstod vad käromålet handlade om sedan kärandens del av målet överförts till Uddevalla tingsrätt efter överklagande till Högsta domstolen. Mot den bakgrunden borde de ansvariga tjänstemännen rättsinstanser som redan bestämt sig för att vare sig följer avtalslagen eller EU:s direktiv och inte heller beakta att huvudmannen aldrig följt avtalet mellan parterna - inte längre borde få döma i denna typ av tvistemål – enlig min uppfattning är det därför bråttom att vi äntligen kan börja med att tillämpa - den nya lagen om tjänstemannaansvar snart kommer att realiseras -  som den nya regeringen utlovat som justitieminister Gunnar Strömmer utlovat och Sveriges riksdag redan beslutat om.   

Svaranden har i det aktuella målet som ju också är käranden, godkände därför att målet överfördes till Uddevalla tingsrätt, vilket den tidigare käranden, som lagt ner alla sina fordringsanspråk inte ville tillåta, men ändå anförde som skäl till att käranden var ansvarig för att avtalet sagts upp, trots att svaranden aldrig följt avtalen.  Den tidigare käranden hade ju lagt ner sina fordringsanspråk där den tidigare käranden hävdade, via sina bägge advokater att målet redan var avgjort, trots att svaranden i sin nya roll som kärandens krav kvarstod innefattade att få granska sin huvudmans bokföring eftersom den tidigare käranden aldrig följt någon del av det avtal som upprättades mellan parterna. Det var först genom överklagande till Högsta domstolen som svaranden i målet, erhöll prövningstillstånd att få sin sak prövad som käranden mot sin huvudman i Uddevalla tingsrätt.  

Efter huvudförhandlingen i Uddevalla tingsrätt 2022 påstod Uddevalla tingsrätt att genom en mellandom från 2017, vilken vunnit laga kraft, trots att tingsrätten aldrig tillät käranden att förhöra de vittnen han ville höra och lägga fram sina bevis som bestod i avtalet mellan parterna som bevittnats av två jurister där käranden aldrig tillåtits att lämna fram alla de bevis som fanns tillgängliga i målet. Som hade kunnat ske eftersom begäran om granskning av huvudmannens bokföring skett redan i Stockholms tingsrätt.  

Käranden hade kunnat bevisa, redan innan mellandomen  att svaranden aldrig hade fått granska sin huvudmans bokföring, trots det skriftliga avtalet mellan parterna, och Lagen (1991:351) om handelsagentur. Trots huvudmannens skyldigheter att handla lojalt och redligt mot sin agent hade aldrig huvudmannen uppfyllt någon del av avtalet mellan parterna, trots skriftlig bevisning att så aldrig skett. Lagen vilka regler som gäller är tydliga. Enligt § 14 har agenten rätt att från huvudmannen få alla upplysningar som denna har tillgång till och som agenten behöver för att kunna kontrollera om provisionsnotan innehåller de provisionsbelopp som är intjänade. Till sådana uppupplysningar hör utdrag ur huvudmannens bokföring som Uddevalla tingsrätt nekade att käranden skulle få granska. 

Om huvudmannen inte inom skälig tid efter det att begäran därom framställt lämnar agenten sådana upplysningar som han har rätt att utfå har agenten rätt att granska huvudmannens bokföring i den omfattning som behövs. Trots att Uddevalla tingsrätt förbundit sig att följa Europarättens direktiv i detta ärende avvisade man kärandens begäran redan i mellandomen där man heller inte beviljade att agenten skulle få höra vare sig sina egna vittnen eller sin bokföringsbyrå vare sig i mellandomen eller kommande huvudförhandling. Undanhållande av skriftlig bevisning som både Stockholms – och Uddevalla tingsrätt förnekat agenten visar att de svenska domstolar som vare sig följer avtal eller Europarättens direktiv gör sig skyldiga till grova rättegångsfel och borde därför aldrig tillåtas att döma in denna typ av tvistemål eftersom de saknar personligt ansvar och bevisligen inte följt Europarättens direktiv eller avtalslagen i detta mål.  

Den princip som gäller i svensk processrätt innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisvärdering) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. I vissa andra länder, framförallt Storbritannien och USA, finns regler om vilken värdering som är tillåten respektive otillåten. I målet mot svaranden i Stockholms tingsrätt hade svarande åberopat EU:s direktiv och avtalet mellan parterna som tillät svaranden att granska huvudmannens bokföring. När målet överfördes till Uddevalla tingsrätt hade svaranden som numera är käranden begärt att tingsrätten skulle tillåta att käranden granskade huvudmannens bokföring vilket tingsrätten nekade till i både mellandom och huvudförhandling vilket, måste betraktas som grovt rättegångsfel, som fortfarande inte är åtgärdad, varför målet måste tas om och käranden få betalat för nio års slöseri med både kärandens och domstolens tidsåtgång och inte längre kunnat arbeta som handelsagent under denna period som tvisten pågått i domstol-. 

Hävning av det felaktiga preklusionsföreläggandet inlämnade till Uddevalla tingsrätt, innan utsatt datum huvudförhandling 2022-04-20. Det gällde hävning av huvudmannens undanhållande av all bevisning i Uddevalla tingsrätt samt begäran om Ny Tryck  och makulering av tidigare erhållna tryck och erhållande av nytt  tryck som på ett korrekt sätt speglar vad målet handlar om – innan huvudförhandlingen  startade  den 21.4. 2022. Det nya trycket skulle ha bestått av en uppdaterad sammanställning – som vi redan tidigare hade begärt att målet endast skulle handla om kärandens och hans företag krav på avgångsvederlag och skadestånd och ingenting annat – vilket framgick av de redan tidigare aktbilagorna. Detta skulle ha skett redan sju dagar före kommande huvudförhandling, för att käranden skulle erhålla en ”rättvis rättegång”. 

Käranden hade tillbakavisat preklusionsfrågan eftersom avtalen förlängts i tid och svarandens krav på uppsägning var nedlagt och hörde hemma i Stockholms tingsrätt och inte i Uddevalla. Genom att svaranden offerat kärandens kunder i eget namn hade detta skett i strid med inlämnad  bevisning, som käranden kunnat styrka om huvudmannen tillåtit käranden att granska huvudmannens bokföring.  Genom att svaranden offererat kärandens kunder i eget namn och aldrig tillåtit käranden att granska huvudmannens bokföring hade ju huvudmannen begått dubbla avtalsbrott. De bevis som domstolen efterlyser från käranden finns ju redan i huvudmannens bokföring – vilket framgår redan av svaranden /kärandens bokföring som käranden begärt att få granska i både Stockholms – och Uddevalla tingsrätt, som Uddevalla tingsrätt nekat käranden att få ut i strid med både två avtal och EU:s direktiv. 

I kärandens inlaga från 2022-02-15, aktbilaga 371, som bland annat gäller yrkande om att den fria bevisprövningen skall tillämpas fullt ut enligt svensk lag- att Europarätten direktiv och regler får åberopas, som aldrig följts i målet och i enlighet med den svenska grundlagen som inte beaktas i  förberedelsen av processen mot huvudmannen. I kärandens inlaga från 2022-02-25, aktbilaga 375, som bland annat gäller att käranden yrkar  att svaranden inte längre äger någon rätt att driva någon uppsägningsprocess mot käranden i Uddevalla  tingsrätt efter som detta mål, som är nedlagt hör hemma i Stockholms tingsrätt. Kärandens inlaga från 2022- 02- 25, aktbilaga 376 handlar på nytt om yrkande om nytryck från Uddevalla tingsrätt – i god tid före huvudförhandling, som skall fastställa  vad  tvisten handlar om.  Slutligen i käranden inlaga från 2022-03-13, aktbilaga 379, handlar om Justitierådet  Kerstin Callissendorf beslut om tillåtandet för kärandens prövning och kärandens rätt att  föra sin talan sedan huvudmannen lagt ner alla sina fordringsanspråk mot käranden i Stockholms tingsrätt. 

I rättegångsbalkens (RB 17:2) framgår att Tryckets sammanställning inte kan användas som underlag i en huvudförhandling där käranden inte fått erhålla alla bevis som käranden har rätt att utfå och redan inskickats som bevisning där vare sig den skriftliga bevisning från käranden som inlämnats från både kärandens bokföring och revisor får användas i samband med huvudförhandling i målet, eller  höras i samband med huvudförhandling som inte heller tillåter käranden att höra huvudmannen själv eller deras anställda i samband med huvudförhandling. Dessa förbud strider på ett flagrant sätt mot Europakonventionens artikel 6, den svenska grundlagen och Europarätten.  

Mats Lönnerblad 
Författare och skribent i finansrätt