Detta är facit från en stor kupp - som några år senare uppmärksammades - som resulterade i bland annat över 150 miljoner i en exitvinst. Den huvudmisstänkte som stal den största delen av företaget avslöjade sig själv till slut. Det skedde genom ett försök till skatteplanering som resulterade i en tvist med skattemyndigheten. I detta sammanhang tvingades han att hålla sig till sanningen att han vid tillfället när brottet begicks inte ägde inflytande i det företag han olagligt lagt beslag på. Men sedan bedragaren hade avslöjats, avled han efter kuppen, och efterlämnade ett mångmiljonarv, till sin fru och sina barn, som fortfarande inte vill erkänna att deras far var en brottsling, i ett försök att få behålla hela arvet åt sig själva.

Hur bedragaren gått till väga tillsammans med sina kumpaner blev föremål för en tvister i Stockholms tingsrätt, som aldrig brydde sig om att: ”Likhet inför lagen” är en mänsklig rättighet. Företagaren som blivit bestulen på sina aktier och sitt hela sitt företag, patenter och varumärken och fastighet åberopade att tingsrätten skulle godkänna ett editionsföreläggande som visade att bedragaren vid tillfället som brottet begicks, aldrig hade förvärvat företaget, vilket bedragaren aldrig kunnat styrka, men nekades av tingsrätten att få editionsföreläggandet beviljat. Enligt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, artikel 7 och även och även enligt FN:s konvention om civila och politiska rättigheter, artikel 26 följde tingsrätten inte vad som gäller i fråga om likabehandling genom sitt agerande.

Den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är likhet inför lagen enligt traktaten bindande för svenska myndigheter och domstolar som Sverige tyvärr inte alltid följer när det gäller både brottsmål och tvistemål som jag skrivit om i många av mina artiklar och böcker. Att lägga beslag på ett helt företag utan några giltiga förvärvsavtal skulle hindrat brottslingen från att lägga beslag på företaget eftersom vare sig han eller hans medbrottslingar aldrig kunde visa upp några förvärvsavtal. Därför borde självfallet tingsrätten beviljat kärandens krav på att kaparen skulle kunna bevisa att han hade förvärvat både aktierna och företaget. Kärandens advokat i ett av målen som följde hade yrkat att tingsrätten skall förpliktiga svaranden att förete bestyrkt kopia av köpeavtal eller annan fångeshandling samt styrelsebeslut och andra handlingar avseende förvärvet av 30.000 aktier som olovligen har förvärvats i tingsrätten. 

Sedan tecknandet av Europakonventionen är avsteg från ”Likhet inför lagen” i avseende som berör konventionen att betrakta som konventionsöverträdelser ändå att staten Sverige inte har följdprotokoll till Europakonventionen där konventionen expanderas till att omfatta alla rättigheter som erkänns i nationell lag. Undantag från principen innefattar diplomatiskt och juridisk immunitet. I svensk rätt är principen fastlagd i 1 kap 9 § regeringsformen (RF) som lyder: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inte den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen som iakttaga saklighet och opartiskhet” vilket aldrig skett i detta mål, där hovrätten nekade prövningstillstånd och målet blev därför heller aldrig blev prövat i Högsta domstolen (HD)

När målet skulle prövas i hovrätten visade det sig snabbt att hovrätten fattade ett beslut som var jävigt. De bägge advokaterna som försvarade brottslingarnas försökte göra allt för att målet inte skulle prövas och det blev till sist hörda av advokaten som var ordförande i deras företag - hade omskolats till hovrättsdomare- och var den som avgjorde att målet inte borde prövas ! Vilket enligt mitt förmenande var en fråga om uppenbart jäv i domstol.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt