[Hemsida] Behovet av en ny global världsordning Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 2024-10-13
Brics är en informell sammanslutning med
Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, som gemensamt står
för cirka en fjärdedel av den globala ekonomin.
För att uppnå ekonomisk jämlikhet globalt har Bricsländerna skjutit till 100 miljarder dollar genom att starta The New Development Bank som beslutades, om vid de senaste Bricsmötet i Brasilien. Orsaken till att länderna skjutit till detta stora belopp är för att banken skall fungera som utmanare till IMF och Världsbanken. Resurserna skall användas till att befrämja till olika utvecklingsprojekt i Bricsländerna och på andra utvecklingsmarknader. Nödfonden får också 100 miljarder dollar och där skall länderna kunna vända sig till om de får problem med sina statsfinanser. Huvudkvarteret förläggs till Shanghai och den första chefen kommer från Indien. Rotationen av chefer sker sedan i turordning. Drygt 40 länder vill ansluta sig till samarbetet i det så kallade globala syd. Men frågan är om Bricsländerna kan komma överens eller om sprickor i alliansen kommer att krossa drömmen om en ny världsordning, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund. Det roterande ordförandeskapet gör att Sydafrika också var värd för det 15:e toppmötet den 22–24 augusti 2023 för Brics. Tema: ”Brics i Afrika, partnerskap för gemensam ökad tillväxt, hållbar utveckling och inkluderande multilateralism”. Förutom de övriga medlemsländerna bjöd Sydafrika in 67 ledare från det globala syd (Afrika, Asien och Latinamerika), däribland Irans president Ebrahim Raisi, något som väckt särskild uppmärksamhet. Förkortningen Bric blev ett begrepp 2001 då den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs spådde att de snabbt växande ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina skulle få en ledande roll i den framtida globala ekonomin. Några år senare, 2006, tog Ryssland initiativet till ett första ministermöte mellan de fyra och 2009 hölls det första Brictoppmötet. Ett år senare bjöds Sydafrika in till gruppen, som därefter har benämnts Brics. I dag lever drygt 40 procent av världens befolkning i någon av dessa fem Bricsländer. Genom att skapa ett block för tillväxtekonomier i det globala syd försöker Brics nu med att positionera sig som ett alternativ till supermakten USA, och den rådande världsordningen. Sveriges politiska läge är allvarligare än vad den svenska regeringen vill erkänna. skriver Daniel Färm i en färsk artikel. Kina, Ryssland och de övriga regionala stormakterna i BRICS+-samarbetet har enligt en färsk genomgång tillräcklig ekonomisk styrka för att på allvar kunna utmana EU, Nato och övriga väst. Min egen förhoppning är i stället att Sverige i också väljer att samarbeta med Bricsländerna. Vi är ju ett litet land i sammanhanget, men med stora exportmöjligheter på en global marknad där Bricsländerna vill satsa för att uppnå samma ekonomiska välstånd som både Europa och USA vill vara med och skapa. Välstånd skapas ju inte genom den spekulationsyra som sedan länge styr västvärldens ekonomi, utan genom långsiktig satsning på varaktig infrastruktur. Sydafrikas utrikesminister vill satsa sitt politiska kapital på att nå en överenskommelse om alternativa betalningssätt till USA-dollarn vilket jag tycker är lovvärt. – Vi måste finna alternativ till den nuvarande handelsvalutan, säger utrikesminister Naledi Pandor, syftande på dollarn, skriver AP.Åsikten delas av Brasiliens president Lula da Silva: – Varför måste Brasilien ha dollar när vi ska handla med Kina eller Argentina? Vi kan göra affärer i vår egen valuta. Min uppfattning är att Brics är en pålitlig kraft för att försvara internationell rättvisa. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa från styrande ANC, är mån om att understryka att man inte faller för påtryckningar. Den sammanlagda BNP för västländerna är förvisso knappt dubbelt så stor (58 000 miljarder dollar) som BRICS+-ländernas (31 000 miljarder dollar). Men tillväxten i Bricländerna är betydligt större. Behovet av en ny global världsordning som i stället för meningslös spekulation och förödande krig i stället för fred borde de ekonomiska tillgångarna för fredlig samvaro, tillväxt och välstånd. Jag anser jag själv borde vara viktigaste målsättningen för en gemensam solidarisk framtid. De internationella bankerna har lyckats mer än bara kontrollera penningmängden. I dag skapar de i själva verket penningmängden, vilket jag anser är varje lands riksbanks uppgift. Enligt min mening har - både det västerländska och det svenska banksystemet - som en gång i tiden erbjöd produktiva lån till näringslivet blivit en gigantisk vadslagningsmaskin. I stället för att Riksbanken i respektive land styr penningpolitiken, är denna politik i händerna på privata fordringsägare, som har förmågan att frysa statsbudgetar, paralysera betalningsprocessen varje gång det uppstår en bankkris som sker med stor regelbundenhet och omintetgöra regelbundna utbetalningar i varje land där det uppstår en kris. Det är detta vi måste få slut på för att skapa en världsordning som gagnar varje land. Mats Lönnerblad Författare och skribent i finansrätt
Mina böcker: Från bankkris till börskris, 2003 Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar |
Hemsida |