Principen innebär att alla ska var lika inför lagen. Det gäller både etnicitet, brott, kön och ekonomiska avtal, inget ska spela någon roll för alla ska behandlas lika. Det innebär också att en part som har drabbats av avtalsbrott har rätt till skadestånd. Vid användning av 36 § i avtalslagen finns det ingen preskriptionstid, förutom om preskriptionen redan finns nedskrivet och dokumenterat i avtalen mellan parterna. Domaren i det enskilda fallet äger då inte rätten att påstå att det finns någon annan preskriptionstid än den som redan gäller, vare sig i det underskrivna bevittnade och godkända avtalen mellan parterna, eller i eventuella förlängningen av dessa avtal. För att dessa avtal ska bli bindande krävs det att ena parten lämnar ett erbjudande som motparten accepterar, utan att göra några tillägg eller ändringar.

I stort sett krävs ett giltigt avtal med anbud och accept har givits , vilket innebär att minst två parter har kommit överens om något och gett uttryck för detta är bådas vilja, vilket ingen domare får ifrågasätta om ett ärende är föremål för handläggning av brottsmål eller tvistemål. (1 § avtalslagen) för att ett avtal skall vara giltigt krävs det normalt även att båda parterna är över 18 år. Företag är dessutom skyldiga att skriftligen informera och få ett godkännande vad en förlängning innebär. Om ett företag förlänger ett avtal utan att meddela motparten kan det vara ogiltigt. Därför är det viktigt att meddela när och hur och på vilka villkor ett avtal förlängs. Och accepterar bägge parter villkoren i förlängningen är det dessa villkor som gör att även förlängningen av avtalet är juridiskt bindande, och inte får ifrågasättas av någon domstol i samband med förhandlingar i domstolar i både brottsmål eller tvistemål.

Domstolarnas verksamhet måste ha stöd i rättsordningen, till exempel att lagar och förordningar följs, i deras dömande verksamhet, vilket inte är fallet i många fall jag redan skrivit om. I min egenskap av författare och skribent i finansrätt. Rättsstatsprincipen kräver att alla åtnjuter lika skydd enligt lagen och förhindrar att de svenska domstolarna godtyckligt utnyttjar sin makt genom att till exempel inte bevilja prövningstillstånd i många rättegångar. Den är ju till för att säkerställa att domstolarna följer grundläggande politiska och medborgerliga rättigheter, samt att medborgerliga friheter skyddas och upprätthålls i våra domstolar. Ingen får heller dömas för brott utan lagstöd krävs det att stadgande lag om detta. En rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen. För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet.

Medborgarna i en demokrati skall betyda att rättssäkerheten i ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att enskilda medborgare har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, till exempel att inte åtals och dömas utan tillräcklig bevisning, att inte heller dömas utan att det finns tillräckligt stöd i lag för det och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt. Om så inte sker skall ärendet överklagas till Högsta domstolen (HD) Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK).

Om inte detta räcker återstår bara att stämma Svenska Staten eller Europadomstolen i Strasbourg (EKMR) För att kunna göra detta krävs grovt rättegångsfel – förenklat uttryck – ett mycket allvarligt fel från domstolens sida i handläggningen av en process. Ett exempel är att en part inte fått ta del av material i målet som varit betydelsefullt i prövningen, som lätt skulle kunna åtgärdas med hjälp av ett editionsföreläggande beviljas, som skulle klargjort vad som hänt i målet.

I sådana fall krävs en klagan över domvilla vilket är en begäran om att en dom eller beslut som har fått laga kraft, det vill sägas inte längre kan överklagas, ska undanröjas på grund av att processen skett i strid, som kan antas ha inverkat på utgången av målet. En klagan över domvilla mot ett avgörande i hovrätt görs hos Högsta domstolen, medan en klagan över domvilla mot ett avgörande i tingsrätten görs hos hovrätten. I en klagan över domvilla är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och målnummer). Det är vidare viktigt att man anger vad det är som gör att man anser att domvilla (grovt processuellt fel) har förekommit och på varför det har påverkat utgången. Reglerna om vilka tidsfrister som gäller och om vilka undantagsfall ett undanröjande av avgörande på grund av domvilla måste preciseras i överklagandet. 

Mats Lönnerblad