Om den utbredda vänskapskorruptionen skriver Juridikprofessorn Claes Sandgren i en läsvärd artikel i Dagens Nyheter (DN 2024- 12- 09) men han föreslår inte det botemedel som skulle kunna göra slut på de värsta avarterna, relativt omgående, det gäller både allvarlig vänskapskorruption och den utbredda manschettbrottsligheten. Där många allvarliga brott begås men alltför få straffas längre i vårt land. Det finns ju en lösning som skulle kunna lösa många av de aktuella fallen som fortfarande inte är ordentligt beivrade och utredda och där gärningsmännen kan begå allvarliga brott utan att straffas. I regeringsförklaringen den 18 oktober 2022 framgår att den nya regeringen redan bekräftat att tjänstemannaansvaret på nytt skall införas i Sverige, som jag redan skrivit om i en uppmärksammad artikel i Dagens juridik ( publicerad i Dagens juridik 12 december 2022)

Hur och snabbt detta måste ske har jag redan skrivit om tidigare - bland annat i den svenska Medborgarrättsrörelsens tidning (MRRs) där jag under många år verkat tidigare i styrelsen bland annat som vice ordförande. Ämbetsmannaansvaret som den dåvarande statsministern Olof Palme avskaffade 1976 framhöll både statliga och lokala tjänstemännens ansvar för sin myndighetsutövning. Den som missbrukade sin ställning eller försummade sina åtaganden kunde inte längre ställas under straffrättsligt ansvar på ett mer långtgående sätt än vad som är möjligt med dagens regler.

Allvarliga tjänstefel i våra domstolar enligt dagens regler och allvarliga rättegångsfel beivras inte som de borde längre. Det betyder att domare som inte följer lagens bestämmelser och lagar inte straffas. Statliga och kommunala tjänstemän sin missbrukar sin ställning och de lagar som omfattas deras verksamhet straffas inte heller för deras försyndelser. Därför måste straffansvar i förhållande till vilka fel som begås och konsekvenserna av dessa fel beivras på ett helt annat sätt än vad som sker i dagens Sverige.

Förslag till riksdagsbeslut om införande av ämbetsmannaansvar har också framförts av riksdagskvinnan Linda Nordquist (2019/20:320).I likhet med mig framför hon krav på att skyndsamt återinföra ett straffansvar för tjänstemän i offentlig tjänst. Och hon anser också att det offentliga behövs som ett skyddsnät för invånarna i vårt land. Felaktiga domstolsbeslut i både brottsmål och tvistemål i olika instanser och myndighetsutövning handlar ju om hur de som begår fel inte straffas när oskyldiga människor drabbas.

Före ämbetsmannareformen 1976 framhöll ämbetsmannaansvaret mycket tydligt tjänstemännens personliga ansvar i tjänstemännens myndighetsutövning och straffansvar för allvarliga felaktiga beslut och den omfattande korruption som för närvarande råder. Återför tjänstemannaansvaret hävdar också riksdagsmännen Kjell- Arne Ottosson och Larry Söder (båda KD) i en motion (2020/21:695) De anser att myndighetsaktivismen spänner över ett brett spektrum av ämnesområden. Ibland väcker de kanske mest irritation, men för näringsidkare handlar det mest om möjligheten att försörja sig på sin verksamhet.

Myndighetsaktivismen urholkar förtroendet för myndigheternas oberoende och ytterst för demokratin som metod för att påverka de offentliga beslut som styr vardagens för näringsidkare . Därför är det angeläget att återupprätta det oväldiga ämbetsmannaidealet, med allvarliga påföljder för de grova brott och fel som många myndighetspersoner gör sig skyldiga till utan att straffas. Min egen uppfattning är att många tror att lagar som inte följs i Sverige – bara finns på pappret – eftersom de fortfarande inte tillämpas som de borde. Sedan 1976 finns ju inte längre några ordentliga påföljder för det tjänstefel som uppkommer, eftersom tjänstemannaansvaret inte längre existerar i Sverige. Det är det vi snarast borde ändra på eftersom även advokater – som förpliktat sig att ”inte främja orätt” även slipper undan för att genom att försöka dölja allvarliga brott i våra domstolar inte heller ställs till svars när de begår mened och vittnar falskt vi våra domstolar för att få brottslingar frikända.

Det är således inte svårt att veta vad som ska göras skriver Claes Sandgren som är seniorprofessor vid Stockholms universitet. Utan att ämbetsmannansvaret införs på nytt tror jag inte att det är möjligt. Han anser att det bör formas en ny förvaltningskultur som värnar integriteten, vilket ju kan uppnås om ämbetsansvaret snarast återupprättas på nytt. Vad väntar regeringen på ? Den gamla lagen finns ju redan och varför har Lagrådet fortfarande inte åtgärdat - vad som borde ha åtgärdats för flera år sedan - för att minska både den utbredda vänskapskorruptionen, och det allvarliga lagbrott som ansvariga tjänstemän inom stat och förvaltning gör sig skyldiga till utan att straffas. Cheferna för tillsyningsmyndigheterna får då en nyckelroll, som Sandgren efterlyser för bekämpningen av den utbredda korruptionen som för närvarande ingen på allvar försöker stoppa.

Mats Lönnerblad

Författare och skribent i finansrätt.