Det betyder att det inte behövs någon ytterligare rättsprocess. Utan vad som återstår är bara att fastställa vilka anspråk som gäller, som gäller att fastställa det nuvarande värdet på både det aktuella företagets fastigheter, patent och varumärken som redan sålts till utlandet som företagaren har rätt att kräva att få tillbaka.

Nya omständigheter som framkommer som har betydelsen för utgången i det tvistemål medför automatiskt preskriptionsavbrott, om det som i detta fall visar sig det aldrig funnits någon fullmakt - för de som hävdar att de hade rätten - att överta det aktuella företaget. Om målet har pågått länge, skall det därför normalt leda till ny preskriptionstid, när nya inlämnade bevis visar att det aldrig funnits något giltigt förvärvsavtal. Den preskriptionstiden som nu måste råda, sedan avslöjandet skett, är lika lång som dvs. tre år för konsumentfordringar och tio år för andra fordringar.

Att en fordran preskriberas innebär att borgenären i princip förlorar rätten att kräva ut fordringen vilket inte kan gälla om det uppdagas att det aldrig funnits något giltigt övertagande av det företag som det är frågan om i detta fall. Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på ränta på de skadeståndsanspråk som uppkommer på nytt om ett ogiltigt förvärv, som i detta fall har skett av ett företag. Stöld av företag regleras i 8 kap 1 § och utgörs av att någon olovligen tar vad som tillhör annan med uppsåt att tillägna sig det, om tillgreppet innebär skada. Straffet för brottet är fängelse i högst två år. Vad som hänt i detta ärende är att de som tog över företaget ljugit om att de ägde rätten att ta över företaget, vilket även detta är straffbart.

Att ljuga i domstol utgör mened. Innan de som vittnat i detta mål måste de avlägga en ed, Genom att lägga ed lovade de och försäkrade det att allt vad de sagt är sant. Om de som vittnat i detta mål ljuger och underlåter att berätta vissa saker som skett borde de dömas för mened, vilket fortfarande inte har skett enligt 15 kap 1 § i brottsbalken. Om de som ljugit med flit för att kunna beslagta ett företag som de inte har rätt att lägga beslag på borde de dömas för ett allvarligt brott eftersom de tillfogat stora skada för den företagare som skapat företaget och enligt min mening fortfarande borde vara ägare till företaget. Mened som har skett i detta mål utgör dock ett så kallat ”artbrott”. Med detta menas att brottet talar om påföljden ska bestämmas för fängelse för de inblandande i denna rättsprocess. Detta betyder att det borde finnas särskilda skäl som talar för fängelse för förövarna i detta fall.

När det gäller det olagliga övertagandet av ett företag som sedan sålts vidare för 300 miljoner kronor, betyder det att den som startat företaget förlorat sitt företag på grund av att när han begärt editionsföreläggande redan i hovrätten, beviljade aldrig hovrätten prövningstillstånd, trots att redan detta editionsföreläggande bevisa att han ägde företaget när företaget såldes vidare till utlandet. Det var först sedan den som startat företaget kunde bevisa att det aldrig skett något giltigt övertagande och när den som sålt hans företag vidare själv erkände att företagande fortfarande ägde sitt företag, när denna transaktion ägde rum. Därför borde denna tvist via ett nytt editionsföreläggande klargöra att någon transaktion aldrig ägt rum innan detta tvistemål slutligen avgörs i Stockholms tingsrätt. Genom detta förfaringssätt får företagaren som hela tiden haft rätt i sak, tillbaka den egendom som fortfarande tillhör honom.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt