Det kan till exempel vara fråga　om att nya viktiga omständigheter eller nya bevis som inte tidigare var kända har kommit fram efter det att målet avgjordes. För att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs i så fall i regel att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. Det krävs även att det finns en giltig ursäkt för att vad som senare har kommit fram inte fördes fram redan under målets ordinarie handläggning. Vid resning i ett brottmål till förmån för den dömde krävs dock inte att det finns en giltig ursäkt. I rättegångsbalkens 58 kapitel anges ytterligare några undantagsfall då resning kan komma i fråga. En ansökan om resning är en begäran om att - en dom eller ett beslut som har fått laga kraft - 　dvs. som inte längre kan överklagas, ska prövas på nytt i en ansökan om resning.

Vad som krävs för att resning ska beviljas　är att ett beslut eller en dom som inte kan överklagas ska omprövas, vilket förutsätter att resning kan beviljas. Det kan till exempel vara fråga om att nya viktiga omständigheter, eller nya bevis som inte tidigare var kända, har kommit fram efter det att målet avgjordes. För att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs i så fall i regel att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen, 　men aldrig reglerats när målet avgjordes. Det krävs även att det finns en giltig ursäkt för att vad som senare har kommit fram inte fördes fram redan under målets ordinarie handläggning. Vid resning i ett brottmål till förmån för den dömde krävs dock inte att det finns en giltig ursäkt. I rättegångsbalkens 58 kapitel anges ytterligare några undantagsfall då resning kan komma i fråga.

Resning till fördel för den som förlorat　 en process i både brottsmål och tvistemål har ingen tidsbegränsning, utan det kan ansökas om när som helst till skillnad från domvilla. Innebörden av en resning är att målet ska prövas på nytt. Huvudregeln är att målet ska tas upp av den domstol som sist dömt i målet, enligt 58 kap 7 § RB. Det tar i normalfallet inte längre tid än cirka fyra månader　innan Högsta domstolen fattar beslut i frågan om prövningstillstånd, från det att överklagandet kom in till domstolen. Beslutet fattas av ett eller flera justitieråd om resningsmålet prövas av HD Resning borde beviljas om någon av parterna döms för något som parterna från början varit överens om skall gälla som sedan domstolen inte brytt sig om att pröva i slutlig dom, som till exempel skriftliga avtal mellan parterna, som bägge parterna undertecknat och som och de varit överens om som den ena av parten aldrig följt i så fall borde ha prövats redan i första rättsinstans.

Det finns för de flesta resningssituationer　en tidsfrist inom vilken en ansökan om resning måste lämnas in för att kunna prövas av domstolen. En ansökan om resning mot ett avgörande av en hovrätt görs hos Högsta domstolen, medan en ansökan om resning mot ett avgörande av en tingsrätt görs hos hovrätten. I ansökan är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och målnummer) och skälen till att man vill ha resning. Reglerna om vilka tidsfrister som gäller och om i vilka undantagsfall resning kan komma ifråga finns i 58 kapitlet 1-10 a §§ rättegångsbalken.

Förlorar sökande i en resningsansökan　går det att klaga　till Europadomstolen om sökanden 　anser att han eller hon direkt och personligen har utsatts för en kränkning av de rättigheter och garantier som anges i konventionen eller dess tilläggsprotokoll. Kränkningen måste ha begåtts av en av de stater som är bundna av konventionen.　　Ett överklagande till Europadomstolen i Strasbourg (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna)　är möjligt när en individ anser att deras rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts av en av de stater som är bundna av konventionen, och att de inte har fått rättelse i nationell domstol.　Domstolen prövar fall där nationella domstolar inte har följt konventionen.　

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna　(EKMR) 　prövar endast klagomål om kränkningar av de rättigheter som skyddas i　EKMR som kan handla om mål där svenska domstolar vare sig följer EU:rättens bestämmelser eller EU:s direktiv För att klaga över rättegångsfel i Sverige, som domvilla eller resning, måste man vända sig till svenska domstolar, i första hand Högsta domstolen (HD) för att sedan begära resning om man inte får någon prövning i samband med överklagande till 　HD.　

En resningsansökan till Högsta　 domstolen　　måste tydligt ange vilket avgörande som ansökan avser (domstol och målnummer) samt de skäl som åberopas för resning.　Det är viktigt att ange de "särskilda förhållanden" som anses utgöra synnerliga skäl för en ny prövning, och om nya omständigheter eller bevis åberopas, ska dessa presenteras och styrkas.　Ansökan ska ges in till HD.　Resning kan bland annat ske om: Skriftliga bevis som inte beaktats i huvudförhandlingen där framkommer som sannolikt skulle målet skulle ha lett till en annan utgång. Falsk bevisning har använts i målet om bevisningen kan antas ha påverkat utgången i målet. En domare eller annan tjänsteman har begått grova rättegångsfel i både mellandom och slutlig dom som kan antas ha påverkat utgången i målet genom att vägra godkänna inlämnad bevisning som redan lämnats in i första rättsinstans..

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt