I svenska domstolar är huvudregeln　att bevisning är fri, vilket innebär att parterna får åberopa vilken bevisning de vill.　Domstolen har dock en begränsad rätt att avvisa bevisning om den är uppenbart irrelevant, obehövlig eller saknar betydelse för målet vilket inte stämmer i flera processer som jag skrivit om. I den inlämnade resningsansökan i Högsta domstolen i ett Mål där alla bevis för att käranden skulle vunnit målet redan i första rättsinstans - finns med där det också framgår - att käranden borde fått höra våra åberopade vittnen och domstolen borde ha granskat betydelsen av två avtal som svaranden aldrig har följt. Avbildad: Mats Lönnerblad

Undanhållande av bevisning i domstolen　som skett i både mellandom, huvudförhandling och i samband med överklagande visar att domstolen redan i första rättsinstans, medvetet döljer och förhindrat att all kärandens viktiga bevisning som presenterats i förberedelsen av målet och åberopats i den rättsliga prövningen - såväl i mellandom som i huvudförhandling - som skulle gjort att käranden vunnit målet eftersom inskickade avtal som övrig inlämnad bevisning tydligt visar att svaranden aldrig följt avtalen mellan parterna.　Detta har skett genom att ljuga och undanhålla information som är relevant för fallet.　Det är ett allvarligt brott eftersom det betytt att rättvisa inte har skipas och att käranden i målet är oskyldig och borde ha vunnit målet redan i första rättsinstans.

Att återkalla ett mål innebär att en part　i en rättegång, oftast käranden, i detta fall som skett redan i den första rättegången när käranden drar tillbaka sitt yrkande eller sin talan.　Detta leder till att målet avskrivs och avslutas.　Den part som återkallar målet i detta fall skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnad genom att deras fordran är avskriven. Det betyder att käranden inte kan att han inte skall betala något trots att Kronofogden dragit tillbaka alla fordringsanspråk mot svaranden i detta mål i Stockholms tingsrätt.

Företagens fordringar　som bland annat handlar om beslut att avstå från hela sin fordran är fortfarande inte reglerad eftersom käranden vägrar att betala dessa rättegångskostnader efter ett mål som svaranden vunnit efter överklagande till Högsta domstolen. Käranden yrkar därför att Högsta domstolen i en inlämnad resningsansökan även klargör att käranden i det första målet är skyldig att betala rättegångskostnaderna i det mål som svaranden vunnit i Stockholms tingsrätt.

Beslutet från såväl Svea hovrätt som HD　att käranden äger rätten att få frågan prövad eftersom käranden borde vunnit målet redan i HD visar alla inlämnade bevis i denna resningsansökan som inte går att ifrågasätta. Det är skriftliga bevis och vittnesmål som aldrig blivit prövade i någon rättsinstans - på ett korrekt sätt - innebär att svaranden aldrig fått någon rättvis rättegång redan i första rättsinstans.

Vad målet handlat om är således　inte bara företagets fordringar mot svaranden, där tingsrätt aldrig brytt sig om att analysera konsekvenserna av alla skriftliga bevis, som visar att svaranden aldrig följt avtalen mellan parterna, samtidigt som företaget vägrat att betala för några rättegångskostnader trots att svaranden vunnit redan i första målet i Stockholm tingsrätt. När det gäller de påstådda fordringsanspråk har ju käranden i detta fall själv valt att ta tillbaka sina fordringsanspråk sedan vi kunnat påvisa att svaranden i nästa mål aldrig följt avtalen mellan parterna.

En domstol får som huvudregel　inte undanhålla ett vittnesförhör om det kan ha betydelse för utgången av målet - vilket det har i detta fall - när såväl kärandens bokföringsbyrå som revisor nekats att vittna i målet trots att käranden begärt att detta kunnat ske redan i första rättsinstans.　I Sverige gäller allmän vittnesplikt, vilket innebär att den som har information som kan vara relevant för målet är skyldig att inställa sig och avlägga vittnesmål inför rätten.　Undantag från vittnesplikten kan förekomma, men de är begränsade och regleras i lagen varför de juridiska personer som bevittnat avtalen och som förstår dess betydelse av att dessa avtal måste följas vilket käranden kunnat bevisa. Käranden yrkar därför på nytt att detta mål får förtur och att käranden nu får företräde och besked om när en handläggare kan utses så kärande för första gången kan få detta mål prövat i domstol.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt