Lojalitetsplikten innebär att samarbetspartner inte får göra något för att skada eller försvåra verksamheten och obrottsligt följa ingående samarbetsavtal. Det visar, hur parterna enligt lojalitetsplikten, måste sätta lojalitetsplikten framför egna intressen, och undvika situationer som skadar någon av parterna.　Avbildad: Mats Lönnerblad

Arbetstagare är bundna av lojalitetsplikten　och ingående avtal mot sin arbetsgivare under hela anställningen. Illojalitet mot arbetsgivaren kan leda till uppsägning, avsked eller skadestånd..　Lojalitetsplikten, även benämnd lojalitetsprincipen, är en allmän rättsprincip i svensk avtalsrätt, som innebär en plikt att beakta motpartens intressen utöver avtalets reglerade utfästelser. Lojalitetsplikten är en ömsesidig, övergripande arbetsrättslig princip. Lojalitetsplikten gäller även om den inte kommit till direkt uttryck i anställningsavtal eller kollektivavtal. Ömsesidigheten innebär att både arbetstagare och arbetsgivare ska vara lojala mot varandra.

Lojalitetspliktens innebörd i långvariga　kommersiella avtal mellan företag är helt avhängig den enskilda situationen och mycket beroende av avtalstypen, partsställningen, parternas förväntningar samt det enskilda rättsförhållandets karaktär. I denna artikel belyser jag betydelsen och plikten med utgångspunkt från träffade skriftliga avtal som bägge parterna skriftligen godkänt - men som den ena parten - i detta fall svaranden aldrig följt - som när tvistemål kom upp i tingsrätten, där de domare som skulle döma i målet i tingsrätten både mellandom och slutlig dom aldrig följde eller brydde sig om att tolka den rättsliga betydelsen av de två långsiktiga avtal som bägge parter skriftligen godkänt men som svaranden aldrig följt.

Ju längre ett avtal sträcker sig i tiden,　desto större blir behovet av samverkan mellan parterna och möjligheten till jämkning i efterhand, vilket också skett i en förlängning av ett agenturavtal där huvudmannen aldrig följt det första avtalet agenten därför sett till att fakturera sina kunder själv i förlängningen av detta avtal. Huvudmannen har då godkänt att agenten tillåts fakturera sina kunder själv enligt förlängningen vilket medför i och med detta en längre gående lojalitetsplikt mellan parterna. En av anledningarna till att samverkansbehovet ökar i takt med avtalstiden är att förutsebarheten av naturliga skäl är mer begränsad, vid långvariga avtal.

Betydelsen av avtalets längd har blivit erkänd　i lagstiftningen, men inte tillämpad i ett mål , där Högsta domstolen inte ens brytt sig om att granska inlämnade bevis som svarande aldrig följt i vare sig det första avtalet eller i förlängningen av detta avtal. Bl.a. gäller uppsägningstid i handelsagenturavtal (24 § HagL), vilka per definition är långvariga samt i långvariga kommissionsavtal (33 § KommL) men däremot inte i kortvariga. Långvarigheten har också betydelse eftersom utdragna rättsförhållanden ofta leder till en känslomässig bindning mellan parterna. Ett avtal gäller tills vidare om inte annat följer av avtalet. Tillsvidareavtal kan sägas upp med skälig uppsägningstid av endera parten. Avtal som enligt parternas avtal gäller under lång tid är giltiga men kan jämkas eller lämnas utan avseende på grund av ändrade förhållanden.

Långvariga avtal som är bindande　är mångsidiga. I vissa avtal önskar parterna i hög utsträckning säkra stabilitet genom detaljerad avtalsskrivning och strikt efterlevnad av avtalets ordalydelse. I andra långvariga avtalsförhållanden blir möjligheten till justering och konkretisering av avtalets villkor i efterhand helt avgörande som grund för transaktionens genomförande. Det blir en balansakt för parterna att väga stabilitet mot flexibilitet och slutligen kommer de avgörande faktorerna i långvariga avtal gestalta sig i form av avtalets längd.

Det är svårare att komma ur ett Agenturavtal, som bägge parter skriftligen godkänt och som finns bevittnat än till exempel ett vanligt leveransavtal då kraven för hävning ofta är högre, bl.a. mot bakgrund av den långtgående lojalitetsplikt som finns i samverkansavtal. Samtidigt måste ramen för samverkansavtal vara flexibel för att möjliggöra justeringar i takt med marknadsutvecklingen och med hänsyn till de erfarenheter parterna vunnit genom sin samverkan som i det fall jag skriver om resulterat i att agenten tagit över faktureringen av sina kunder med svarandens godkännande, men där svaranden sedan inte följer de bestämmelser som bägge parter kommit överens om.

Begreppet lojalitetsplikt för parter som ingår　långvariga avtal måste ha en god affärsmässig relation som inkluderar ett högt förtroende, annars riskerar avtalsförhållandet att utsättas för så stora påfrestningar att hållbarheten äventyras. I en avtalsrelation existerar vissa förpliktelser som parterna anses ha dels gentemot varandra och dels gentemot avtalets fullgörande. En av dessa förpliktelser, är grundad i allmänna obligationsrättsliga principer som bägge parter är förpliktiga att följa när det gäller skriftliga avtal som bägge parter undertecknat och godkänt. Lojalitetsplikten kommer till uttryck på olika sätt i olika rättsliga sammanhang och det går därmed att tala om flera skilda s.k. lojalitetsförpliktelser, exempelvis medverkansplikt och upplysningsplikt, som alla ryms under en och samma vedertagna definition som parterna måste följa om det finns skriftliga avtal som parterna godkänt.

Lojalitetsplikten får inte ifrågasättas　av vare sig domstolar eller parterna. Om bindande avtal kommit till stånd, som redan parterna intygat skriftligen och är överens om, men som någon av parterna aldrig har följt. Om avtalen blir föremål för prövning i domstol, skall avtalen därför tolkas efter de förpliktelser och utfästelser som avtalen innehåller och de förändringar som uppkommit i förlängningen av dessa avtal som parterna godkänt.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt