Högsta domstolen ska bara bevilja　 prövningstillstånd om det finns anledning att ge vägledning om hur en lag skall　 tolkas, säger professor Mårten Schultz, i en artikel i Svenska dagbladet (SvD 2026-03-02) Avbildad: Mats Lönnerblad

Det är den enda fråga som återstår　i fallet om Swedbanks för detta VD, Birgitte Bonnesen begått grovt svindleri och måste få ett fängelsestraff. Ett mål som jag följt från början, som tog 22 dagar i Stockholms tingsrätt och ledde till frikännande och som sedan tog 12 dagar i hovrätten,　 och ledde till　 en fällande dom, skriver författaren och journalisten Birgitta Forsberg i Svenska dagbladet.

Jag har tidigare varit moderator för både Birgitta Forsberg och Carolina Neurath när de tillsammans hållit föredrag om sina nyutkomna böcker på ABF huset i Stockholm. Birgitta Forsbergs bok handlade om Swedbanks affärer i Baltikum.　 Det började ju med en penningtvättshärva i Danske Bank. Nu ska Högsta domstolen avgöra om den tidigare Swedbanks-chefen ska sitta i fängelse, för att mörkat bankens problem, skriver　 Birgitta Forsberg i SvD. Att Birgitte Bonnesen mörkat har HD redan fastslagit.

Domstolarnas huvuduppgift i Sverige　och JK:s är att tolka och tillämpa gällande lagar och bestämmelser för att avgöra rättsliga tvister och brottmål genom att följa både Europakonventionen, Handelsagenturlagen　och svenska lagar. 　När domstolar inte tolkar lagen på rätt sätt, eller gör processuella fel, finns det etablerade system för att korrigera detta. Det är dock inte alltid så att hela målet tas upp "från början". Det beror på i vilken instans felen upptäcks. Om felen redan i tingsrätten och rättegångsfelen inte går att överklaga till nästa rättsinstans är enda 　möjligheten att ta om hela målet från början.

Om det är bevisat att svenska domstolar inte följer Europakonventionen (EKMR) gällande rätten till en rättegång inom skälig tid (artikel 6). Konsekvenserna är snarare att staten har brutit mot en mänsklig rättighet, vilket　 leder till skadestånd och krav på åtgärder, där Justitiekanslern är tvungen att reagera genom att se till att målet mot Svenska staten prövas på nytt i tingsrätten och inte Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd genom　 resning.

Justitiekanslerns (JK) roll är att granska　att offentlig verksamhet, inklusive domstolar, följer lagar och författningar, där Europakonventionen (EKMR) ingår som en central del. När　 Justitiekanslern (JK) blir informerad om att lagar och bestämmelser inte har följts och han studerat inlämnad bevisning, (tillsynsärende), inleds en process där JK granskar ärendet. JK måste först genomföra en egen utredning för att formellt fastställa vilka fel begåtts. Justitiekanslerns (JK) huvuduppgift är att vara regeringens högste ombudsman med ansvar för att kontrollera att offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar.

JK agerar som statens jurist och bevakar statens rättigheter, samtidigt som myndigheten fungerar som en tillsynsmyndighet över myndigheter och vissa yrkesutövare.　När Justitiekanslern (JK) upptäcker att domstolar inte följer lagar och förordningar, agerar myndigheten utifrån sin roll som statens högsta tillsynsmyndighet över rättsväsendet　och måste agera i sin egenskap av JK. JK kan rikta kritik mot en domstol eller en domare om handläggningen eller besluten strider mot lag, genom formella beslut vilket tyvärr sker alldeles för sällan.

Att stämma svenska staten på grund av rättegångsfel　eller felaktiga domar är en komplex process. JK (Justitiekanslern) är inte en överdomstol och kan inte ändra domar, men de agerar som statens ombud vid skadeståndskrav för myndighetsutövning.　Om Justitiekanslern (JK) inte har behörighet att rätta eller agera vid grova rättegångsfel (eftersom ärendet kanske inte uppfyller kraven för skadestånd genom JK eller för att domen vunnit laga kraft), finns flera andra rättsliga vägar för att stämma eller hålla staten ansvarig.

Om Justitiekanslern (JK) har avslagit ett skadeståndskrav mot staten, eller om ärendet faller utanför JK:s behörighet (som främst omfattar felaktiga myndighetsbeslut eller frihetsberövanden) är huvudregeln att staten kan stämmas genom en civilprocess i allmän domstol. JK:s beslut kan inte överklagas, utan måste prövas på nytt genom en stämningsansökan till tingsrätt. Min uppfattning är därför att JK måste ta sitt ansvar och när JK tagit emot bevisning som visar att domstolarna handlat felaktigt måste JK se till att målet på nytt överförs till den tingsrätt som är behörig att pröva ärendet.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt