Tingsrätten är en underrätt och första domstols-instans. Rättsskipningen ska utövas sakligt och opartiskt. Mål och ärenden ska avgöras i tid, med hög kvalitet och effektivitet. Hur lång tid det tar att avgöra ett enskilt mål beror på flera olika omständigheter och varierar därför beroende på vad målet handlar om och målets komplexitet. Enligt Jacob Ämtvall som är näringspolitisk expert inom Företagarna menar att ”66 procent av Företagarnas medlemmar i Dagens Industri (DI) att deras medlemmar i den senaste undersökning att deras tilltro till det svenska rättsväsendet har minskat.” Av bildad: Mats Lönnerblad

Under valrörelsen 2022 anklagade Moderaterna den sittande S-regeringen för att svika landets företagare, skriver Lasse Wierup i DI.”Den otrygghet som i dag drabbar Sveriges företag är inte bara oacceptabelt hot mot den enskilde företagaren – utan mot hela landets välstånd, dundrade partiet och lovade krafttag mot de kriminella”. Brottsförebyggande rådet (Brå), som för första gången fått i uppdrag att analysera företagsrelaterad kriminalitet, ser en viss koppling till polisens offensiv mot utländska stöldligor. Sedan 2022 har den inre utlänningskontrollerna ökat kraftigt - på regeringens uppmaning - och allt fler kriminella portas från Sverige, genom återreseförbud.

Nu kommer flera indikationer på att vissa svenska manschettbrottslingar återigen tillämpar sin särställning i lagen och väljer att bryta ingångna avtal utan att någon domstol reagerar, trots att motparten skött sina åtaganden utan anmärkning. I vanliga affärsförhållanden blir naturligtvis den som bryter ingångna och godkända avtal skadeståndsskyldig som vållat skada. Professor Jan Ramberg menar att de svenska domstolarna inte tillämpar denna skyldighet ”att avtal måste följas” som de borde göra, som skett i många fall jag redan skrivit om. I mer en ett avseende liknar Sverige fortfarande det gamla Sovjetunionen. Det gäller äganderätten och konfiskation av kundtillgångar som många gånger kan ske ostraffat i vårt land där domstolarna fortfarande inte följer vare sig avtal Europakonventionen (EKMR), lagar och förordningar.

Ett käromål som fortfarande pågår är plundringen av System 3R-koncernen, vilket resulterat i flera rättsliga processer som jag tidigare skrivit om. Bedragarna i detta ärende kan fortfarande inte uppvisa några giltiga aktieöverlåtelseavtal, vilket enligt min mening tydligt stöder både stölden och det grova bedrägeriget när de tilltänkta delägarna gjorde med att använda företagets egna pengar för att försöka kunna fullgöra kuppen. Efter några år säljer kaparna företaget till utlandet för cirka 300 miljoner kronor utan att den egentliga ägaren får en krona. Sanningen bakom denna kupp är att de som stal företaget och deras advokat i domstolen förtiger vad som verkligen har inträffat.

De som stal företaget träffade först ett hemligt huvudavtal med bankerna om villkoren för förvärv av Systen 3R-koncernen. Därefter upprättade samma parter ett avtal som påtvingades ägaren och som endast gällde förvärv av 10 % av aktierna i moderbolaget. Inget sägs om förvärv av resterande 90% och ej heller sägs någon om förvärv av den operativa koncernen. Kaparna hade bestämt sig för att lura bankerna, skatteverket och ägaren. Allt slutade med att det finns inga aktieöverlåtelseavtalet tecknade med ägaren. Hela affären är en papperskonstruktion.

Nordbanken som var bankrutt är ett exempel på bedrägeri när de i december lade beslag på samtliga av de aktier i Nobel som Yggdrasil ägde under den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Yggdrasils del motsvarade 47,4 av samtliga aktier i Nobel. Senare erhöll Yggdrasil endast 1.630 mkr, vilket belopp bara motsvarade de lån för vilka Nobelaktien utgjorde, pant, i stället för hur mycket som gick att få ut om man realiserade aktierna. Hur man genomför en ordentlig pantrealisation vill uppenbarligen vare sig svenska banker eller domstolar ännu begripa. Inte heller vill man låtsas vilja förstå att kontrollposten på 47,7 procent i Nobel, tillsammans med systerbolagens aktieinnehav, var en aktiemajoritet på 70 procent. Nobelaktiernas verkliga värde var därför vad industriella köpare var beredda att betala, och inte framräknat efter en enskild Nobelakties värde vid Stockholms fondbörs. I domstol har Yggdrasil gjort gällande att Nobelaktiens verkliga värde uppgick till 5.002 mkr. Beloppet motsvarar vad Akzo som självständig industriell köpare kontant betalade för panten som banken själv behöll. Nordbanken som döptes om till Nordea är därför köp som innefattar pantrealisation med skyldighet att utgiva pantöverskottet.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt