[Hemsida]


Att åberopa avtalsbrott i en pågående domstolsprocess
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 2026-06-02

Om målet fortfarande pågår i domstol, eller om det är inom överklagandetiden, ska domstolen givetvis pröva avtalets innebörd och betydelse. Ett godkänt och undertecknat avtal är bindande. Om en part kan bevisa att motparten inte följt avtalet, gör motparten ett avtalsbrott. Detta kan ger käranden rätt i detta fall till skadestånd eller att häva avtalet. Avbildad: Mats Lönnerblad

Om en domstol har avgjort tvisten och domen inte längre går att överklaga (den har vunnit laga kraft), är huvudregeln att saken är avgjord (även kallat rättskraft). Det betyder att käranden som huvudregel inte bara kan kräva att målet tas om på nytt utan att nya skadeståndskrav mot Svenska staten nu redan blivit aktuellt.

För att få en dom ändrad eller målet prövat på nytt krävs ett extraordinärt överklagande som måste ske via både begäran om resning i Högsta domstolen och en begäran om ändring av den lagakraftvunna domen,  hos både Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern innan du kan begära att få dom prövad på nytt i tingsrätten vilket tingrätten har berättigat i detta fall varför detta mål på nytt skall prövas i Stockholms tingsrätt. I denna alltför långa rättsprocess i strid med Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) har domstolen dessutom vägrat att tillåta käranden att granska svarandens bokföring trots att det ingår i avtalen mellan parterna som bägge parterna redan godkänt.

När en svarande inför en rättsprocess som skett i detta fall (eller för att undvika åtal) aktivt kapar kärandens telefonnummer och hemsida, gör denne sig skyldig till helt nya, separata brott. Svaranden kan därför ställas inför rätta och åtalas för dessa handlingar i en helt ny process som tingsrätten nu måste ta ställning till när målet nu kommer upp i tingsrätten på nytt i en skadeståndstalan mot svenska staten för att domstolen aldrig följt de godkända avtalens betydelse i detta mål. Tingsrätten är skyldig att pröva hela målet och göra en fri bevisvärdering av all bevisning och alla uppgifter som parterna lägger fram och dessutom tillåta kärandens revisor och bokförings byrå vittna i målet .

Domstolen ska väga bevisen mot varandra och i sin dom tydligt motivera varför de anser att den ena partens version är mer trovärdig än den andra genom att läsa avtalen och se om avtalen följts till alla delar eller om svaranden i detta fall aldrig följt något av avtalen måste skadestånd utgå eftersom käranden som kunnat visa att han tillfört nya kunder till käranden som kärande utan att motivera varför i domstolen påstått att det är svarandens kunder medan käranden kunnat bevisa att det är kärandens kunder måste domstolen acceptera faktum i stället för att försök påstå att det inte stämmer. Det är ju käranden som har bevisbördan i tvistemål och domstolen är därför skyldig att acceptera vad bevisen visar.

Domstolen måste alltid självständigt pröva om de lagstadgade kraven för edition är uppfyllda. Om detta framgår av både den aktuella lagstiftningen och avtalen mellan parterna finns det inte längre någon anledning att neka till ett editionsföreläggande om det också visar sig att det kan vara avgörande för vem som skall vinna målet. Avtalsbrott (i en pågående civilrättslig process) hanteras huvudsakligen som tvistemål. Om svaranden även misstänks för brott i samband med redan bevisade avtalsbrott (t.ex. genom att aldrig följa avtalen mellan parterna, förskingring eller bedrägeri ) stärker det bevisläget. Och det finns därför inte heller någon anledning att förhindra begärd edititon för att klarlägga hur domstolen skall döma.

Bestämmelserna när edition skall beviljas, det vill säga skyldigheten att lämna ut en handling som bevis, återfinns i 38 kap. rättegångsbalken. Den som sitter på bevisningen har vilket gäller både käranden och svaranden editionsplikt om handlingen kan antas ha betydelse i målet. Avtalsrättsliga tvister berör också Europakonventionen (EKMR) ..

I svensk rätt är Europakonventionen tillämplig lag. Processen måste respektera rätten till en rättvis rättegång. Detta omfattar huvudsakligen två områden: Enligt Artikel 6 har parterna rätt till en prövning inom skälig tid vilket tingsrätten hittills, inte respekterat i denna process. För långsamma domstolsprocesser utgör detta förfarande en klar konventionskränkning. Att uppnå en rättvis rättegång (enligt artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) innebär framför allt att en opartisk domstol prövar ens sak inom skälig tid, att rättegången är offentlig, och att principen om likhet inför lagen upprätthålls.

När det gäller lagar, förordningar och avtal kan begreppen delas upp enligt följande. En domstol måste alltid följa och tillämpa gällande lagstiftning. Om ett avtal innehåller villkor som strider mot tvingande svensk lagstiftning, kan domstolen ogiltigförklara eller jämka (ändra) avtalet. Principen om pacta sunt servanda (avtal ska hållas) är grundläggande i svensk rätt. En domstol måste respektera och utgå ifrån avtal som slutits mellan parterna, förutsatt att de är lagliga, osvikligt ingångna och att båda parters vilja har kommit till uttryck på ett korrekt sätt vilket nu måste ske när målet prövas på nytt efter alla misstag som domstolen begått i detta mål.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt.


Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009


Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar


Tack besöket och välkommen åter!>
 Hemsida