Nu är vi där igen. En mycket större bankkris än förra gången är under uppsegling i Sverige. Förra gången det begav sig hade Swedbank genomfört en nyemission på cirka 12 miljarder- på grund av bland annat de Swedbank och SEB:s självförvållade kris i Baltikum - som jag redan skrivit om i min bok: Pyramidspel ( Bankrättsföreningen 2009)

På den tiden hade SE-banken annonserat om en nyemission på cirka 16 miljarder och gamla Nordbanken - som tvingades byta namn till Nordea - behövde 26 miljarder och ytterligare hybridslån från svenska staten för att överleva.

Eftersom både den tidigare statligt ägda Nordbanken och de andra storbankerna förra gången det var kris ( 1987 - 1993) aktivt medverkade till att säga upp krediter för välskötta företag, är det nog fler än jag som undrar hur det kommer sig att Danske Bank vågat ägna sig åt penningtvätt i stor skala och och Swedbank nu misstänks för att ägna sig åt samma sak genom att tvätta ryska pengar rena, via banktvätt och skalbolag.

Efter att Uppdrag granskning avslöjat den misstänkta penningtvätten onsdagen 2019-02-20 inom Swedbank i Baltikum försökte bankens VD lägga locket på och sade nej till att låta någon granska vad som inträffat. Börskursen slaktades. Swedbanks VD Birgitte Bonnesen tvingades medge att Uppdrag gransknings undersökning handlade om misstänkt penningtvätt i Swedbank varpå börskursen föll ytterligare den 20 januari 2019 med nästan 14 procent.

Den svenska journalist och författare som bäst känner till vad som hände i Baltikum med Swedbank och SE-banken i Baltikum 2007 och framåt är nog Birgitta Forsberg som tidigare arbetat på Affärsvärlden och nu arbetar som journalist på Svenska Dagbladet. Jag anser att hon är Sveriges skickligaste ekonomjournalist som fortfarande inte fått den uppmärksamhet som hon förtjänar.

Birgitta Forsberg har i sin bok: Fritt Fall. Spelet om Swedbank (Ekerlids förlag, 2010 ). Där tar hon bladet från munnen och redogör hon vad som hände i Baltikum när det tidigare begav s ig. Jag har läst och recenserat hennes bok och hade förmånen att vara hennes moderator när hon höll föredrag om boken på ABF-huset i Stockholm tillsammans med den duktiga journalisten och författaren Carolina Neurath som då arbetade på Svenska Dagbladet. Vi fick byta lokal eftersom den första lokalen som anvisades var för liten av alla intresserade som närvarade.

I sin bok Fritt fall redogör Birgitta om dödsdansen den femtonde september 2008 när Lehman Brothers faller och kaos utbryter på Swedbanks treasuryavdelning. Att Swedbank och SEB år efter år fick hålla på att bädda helt ostörda av myndigheterna, anser hon är en stor skandal.

En bank fungerar lite som ett pyramidspel, (därav titeln på min bok "Pyramidspel" från 2009) skriver Birgitta i sin bok - men är till skillnad från ett pyramidspel lagligt. Vad som händer i varje kris är att bankerna lånar ut mer pengar till sina kunder än vad de får in i inlåning.

För att täcka mellanskillnaden lånar bankerna dagligen pengar på marknaden. Varje månad, vecka och dag vet banken hur mycket av lånen som förfaller och hur mycket den behöver låna upp.

Ofta buffrar den likviditet i förväg. Självfallet lånar banken upp pengarna till lägre ränta än den senare lånar ut pengarna för. Mellanskillnaden kalls räntenetto och utgör vinst. De som hade den allra mörkaste synen på vad som hände i Baltikum år 2007 skulle snart få mest rätt.

Alla långivarna var nervösa för Swedbank så kallade Credit Defaults Swaps, CDS, var högre än all andra svenska storbankers år 2007 är inte längre någon hemlighet. Swedbank satt alltså och lånade upp pengar 2007, mitt in en finanskris när det var nästan omöjligt att få låna pengar. Varningslamporna borde alltså redan då ha blinkat rött på Finansinspektion som som vanligt aldrig agerade i tid.

Nu råder samma förhållande. Då skandalen med Danske Bank penningtvätt i Estland växte kunde hon ha sagt: "Oj, vi tillsätter en extern utredning", skriver Birgitta Forsberg i Svenska Dagbladet (SvD 2019-02-22) med tanke på Swedbanks fortsatta engagemang i Baltikum. Men det gjorde inte Birgitte Bonnesen, I stället tvingades hon att tillsätta en utredning dagen därpå som kommer att avgöra hennes öde som fortsatt VD för Swedbank.

Bankkrisen i Sverige 1987 - 1993 utreddes aldrig trots flera motioner i riksdagen. Inte heller utreddes Swedbanks och SEB:s engagemang i Baltikum från 2007. Min förhoppning är därför att alla tre kriserna granskas samtidigt. Revisionsjätten EY skall nu rapportera resultatet av sin undersökning till Swedbanks styrelse före årsstämman den 28 mars.

Min uppfattning är att när det är bankkris i världen drabbas både allmänheten och de skötsamma företagen av de banker som orsakat krisen, utan att någon straffas. Skandalerna hänger samman. Penningtvättskandalerna i Baltikum och Norden avlöser varandra och hör ihop utan att vare sig politiker eller myndigheter hittills reagerat som de borde.

I en artikel i Dagens Industri (DI 2019-02-22) skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö att det är dags att höja kapitaltäckningsgraden nu. Jag håller fullständigt med honom. Han hänvisar vad som skedde under bankrisen 1987 - 1993. Han frågar sig om vi har lärt oss något av läxan. Svaret är nej, eftersom Sverige fortfarande inte gjort någon ordentlig utredning om hur allmänheten och företagen drabbats av de två senaste bankkriserna.

Mats Lönnerblad

Ordförande i Bankrättsföreningen och
Sveriges Bankkunders Riksförbund