I Jens Liljestrands utmärkta biografi över Vilhelm Moberg. Mannen i skogen, Albert Bonniers förlag 2018,  skriver Jens Liljestrand bland annat om några av Mobergs böcker som  han skrev redan under 1920-talet: "Kassabrist" och A.P Rosell, bankdirektör. Avbildad Mats Lönnerblad

Bägge böckerna kunde ha skrivits redan under den stora svenska bankkrisen 1987 - 1993, eller den globala bankkrisen från 2008 som vi fortfarande inte har sett slutet på. Som grädde på moset kommer Corona pandemin, som hela världen upplever i dag.

Vilhelm Moberg skulle kunna  skriva vad som händer när bankerna kollapsar och begreppet "too  big to fail" skriver Liljestrand och redogör för hur det moderna samhället kräver att individen avstår från moral och integritet, annars kollapsar det. Med sina komedier formulerade Vilhelm en bitvis briljant komedi mot spekulationsekonomin som rådde  på 1920-talet innan börsen i Amerika kapsejsade och följderna av den efterföljande Kreugerkraschen.

Mobergs populära pjäser speglade en mörk karikatyr av ett samhälle där fuskare och bedragare står med händerna i varandras fickor. Läst mot 1990 talets och 2000-talets lånebubblor och bankkriser ter sig dessa pjäser förvånansvärt aktuella och välbehållna mer än 90 år efter urpremiären, anser han.

Eftersom jag själv i åtta böcker och åtskilliga debattartiklar och ledare skrivit om de bägge senaste bankkriserna tycker jag inte det finns så mycket att skratta åt. Men jag beundrar Moberg som lyckats med konststycket att göra komedier över allt ekonomiskt elände som tidigare drabbar både Sverige och världen med jämna mellanrum.

Jens Lindenstrand redogör för hur Vilhelm i sitt manus till Kassabrist men blev refuserad överallt. Med sin otroliga envishet för att kunna övergå från journalist till författare åkte Moberg hösten 1925 till Stockholm på vinst och förlust för att försöka sälja in pjäsen till huvudstaden. Han gick förbi Komediteatern vid Birger Jarlsgatan, där skådespelaren Ernst Eklund var chef.

I dörren träffade han Eklund själv och sträckte bara fram manusbunten till direktören och försvann. Eklund var också chef för Blancheteatern vid Kungsträdgården och där kom ”Kassabrist” få sin urpremiär, med revystjärnan (och senare pilsnerkorvprofilen) Erik "Bullen" Berglund i huvudrollen.

Vilhelm hade inte gett teatern sin adress och fick höra talas om uppsättningen genom annonser i tidningarna under mellandagarna. Nervös tog han tåget från Alvesta där han arbetade som journalist upp till huvudstaden för att se premiären under mellandagarna, klockan åtta på kvällen nyårsdagen 1926.

Den 2 januari vaknade Vilhelm Moberg upp på sitt hotellrum och var etablerad dramatiker. Publiken hade jublat, skrattat och applåderat för öppen ridå. De hade ropat in författaren, som fått komma och ta emot deras ovationer "under enhällig förtjusning", skriver Liljestrand.

”Kassabrist” var en braksuccé både hos publiken och kritikerna. Aftonbladet hyllar en riktigt rolig och välskriven komedi som "överträffar många både svenska och utländska stycken av samma art" Svenska Dagbladet (SvD) skriver om "en dundrande succé" SvD blev dessutom den första stora dagstidningen att göra en författarintervju med Vilhelm Moberg.

I februari 2026 hade pjäsen sålts till tio länder och skulle bland annat sättas upp i kulturmetropolen i Berlin. I maj hade den redan gått upp i Danmark, Finland och Norge.”Kassabrist” - en titel som förstås blev ironisk  när pjäsen kom att betyda raka motsatsen  för sin författare - inledde ett nytt kapitel i Mobergs liv, från gnetande lokaljournalist till riksbekant  författare, från knegare och brödskrivare till skuldfri, välbeställd medelklass.

Vad bankernas kassabrist betydde för Sverige 1987 - 1993, när 60.000 skötsamma företag tvingades i konkurs,  mer än en halv miljon människor blev arbetslösa och hela Sverige höll på att gå i konkurs,  har jag redan skrivit om i mina böcker, utan att jag tyckt det var ett roligt ämne.  Samma förhållande gäller  i mycket större  globala kris som Lehman Brother kraschen orsakade 2007.

Vilka som tjänade på Kreugerkraschen och den hemmagjorda svenska bankkrisen har jag redan skrivit om och likaså vilka som kunde tillgodogöra sig effekterna av Lehman Brother kraschen.

När vi nu befinner oss i den största krisen som världen någonsin skådat kommer vi också att upptäcka vilka som blir vinnare och förlorare både i Sverige och utomlands. I Sverige beror det på vilka som kommer att tillgodogöra sig de femhundra miljarder som riksbankschefen Stefan Ingves redan lovat bort. Magdalena Andersson som inte vill vara sämre lovar bort trehundra miljarder kronor. Vad vi redan vet att det då kommer att på nytt uppstå en stor kassabrist. Pengar som Sverige inte förfogar över, men som man på något sätt vill skapa.

Eftersom krisen är allvarlig och det finns ingenting att skratta åt kommer jag själv inte att ens försöka ironisera över vad som kommer att hända. Vilka  som fick betala för de förluster som uppkom efter bankkrisen 1987 - 1993 har jag redan berättat om i mina böcker och artiklar i både lokal och rikspress. Likaså vilka som fick betala efter Kreugerkraschen.

Vad som nu återstår är att reda ut vilka som kommer att vinna på och vilka som kommer att få betala för den pandemi som nu drabbat Sverige med full kraft.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Lä svidare:
Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog!

Böcker från Mats Lönnerblad:
Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009