[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Stämning mot Nordbanken för förande av olovligt register - "Dödskallelistan"

LEGIO
ADVOKATFIRMAN AB

 

 

Stockholms tingsrätt
Box 8307
10420 STOCKHOLM

 

 

ANSÖKAN OM STÄMNING

Kärande 

Mats Lönnerblad, 430207-3095, Blekingegatan 28, 11856 STOCKHOLM

Ombud

Advokat Carl-Johan Vahlén, LEGIO Advokatfirma AB, Box 5779, 114 87 STOCKHOLM

Svarande

Nordbanken AB (publ), 502010 -5523,105 71 STOCKHOLM

Saken

Skadestånd

 


I egenskap av ombud för Mats Lönnerblad ansöker jag om stämning med följande

YRKANDEN

att Nordbanken skall förpliktigas att till Mats Lönnerblad utge 50 000 kr i skadestånd. På kapitalbeloppet skall ränta löpa enligt 6 § räntelagen ifrån delgivning av stämningsansökan till dess full betalning sker,

samt att Nordbanken till Mats Lönnerblad skall utge ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att kunna preciseras och anges.

 Sida 2 (6)

GRUND

Mats Lönnerblad anser att Nordbanken skall förpliktigas att utge skadestånd till honom eftersom banken har fört ett olagligt dataregister. l registret har banken skrivit in oriktiga och kränkande uppgifter om honom. Uppgifterna har skadat Mats Lönnerblads anseende både privat och som företagare. Existensen och spridningen av dessa uppgifter har gjort det omöjligt för honom att fortsätta sin förvärvsverksamhet.

För det fall att det inte är Nordbanken som har fört registret anser Mats Lönnerblad att banken trots det är skadeståndsskyldig gentemot honom. Banken har i det fallet förfarit vårdslöst med de aktuella uppgifterna eftersom den har vidareförmedlat dessa integritetskränkande uppgifter till den som har fört registret.

SAKOMSTANDIGHETER

Mats Lönnerblad ägde och drev i början av 1990-talet företagen, AB Nordisk Annonsbyrå, AB Nordisk Videoproduktion, Riksreklam AB, Mats Lönnerblad Holding AB och ABCD Mats Lönnerblad AB.

År 1990 slöt Lönnerblads företag Riksreklam AB ett avtal med Captor Förvaltning AB (Captor). Avtalet var villkorat. Av avtalet framgår att Riksreklam AB skulle köpa två dotterbolag av Captor. Efter en tids diskussioner mellan Lönnerblad och Captors ägare Karl Johan Algot Robb beslöts att parterna skulle genomföra ytterligare en affär. Lönnerblad skulle då som privatperson förvärva ytterligare ett bolag från Captor. Bolagets namn var Tunby Fastighets AB. Affärerna skulle äga rum den 15 januari 1991. Affärerna kom dock aldrig att bli av. Anledningen till det var att överlåtelseavtalet var villkorat. Captor skulle förse Lönnerblad med information om de tre bolagens fastigheter. För Lönnerblad var det viktigt att få reda på fastigheternas uthyrningsbara ytor och hur stor direktavkastning som fastigheterna hade. Robb gav honom trots flera förfrågningar inga besked på dessa punkter och affären blev därför aldrig av. Lönnerblad hade vid sina diskussioner med Robb ingen personlig kännedom om dennes bakgrund. Det han hade kännedom om var att Robb hade finansbolagens förtroende eftersom han hade blivit beviljad krediter av dessa.

Lönnerblad tog kontakt med Nordbanken under den tid som hans diskussioner med Robb pågick. Han tog kontakt med Nordbanken eftersom han ville undersöka möjligheten att få krediter beviljade. Om han inte erhöll lån skulle han inte kunna genomföra affärerna. Vid kontakten med Nordbanken diskuterade han avtalet och de den kredit som var aktuell med Jörgen Forslöw som var en av cheferna på Nordbanken/Företag på Södermalm. Jörgen Forslöw vidarebefordrade sedan den kreditansökan som upprättades genom att han översände den till en central enhet inom Nordbanken. Efter en tid återkom Nordbanken till Lönnerblad för att meddela honom att banken inte var beredd att ge honom den kredit som han sökt, bilaga 4. Då Lönnerblads affär med Robb aldrig blev av innebar dock avslaget på hans kreditansökan inte att han försattes i en akut ekonomisk kris.

Sida 3 (6)

Mats Lönnerblad har sedermera i ett brev som han ställt till Nordbankens kreditchef Bo Åberg underrättat Nordbanken om att banken inte skulle medverka till något samarbete med Tunby Fastighets AB, bilaga 5. Av brevet framgick även att Lönnerblad kontaktat sin jurist för att avbryta förhandlingarna med Captor Förvaltning AB eftersom Lönnerblad inte hade fått tillräckligt med information från säljaren.

Efter det att affären med Robb inte hade blivit av fick Lönnerblad kontakt med ett danskt bolag. Lönnerblad diskuterade ett köp av fastigheter med det bolaget. Den juridiska personen som skulle förvärva fastigheterna var företaget Mats Lönnerblad Holding AB. Då han behövde kredit för att kunna genomföra fastighetsaffären tog han kontakt med Skandia. Lönnerblad hade under fyra års tid beviljats krediter av Skandia och det hade aldrig varit några problem. Han hade alltid följt amorteringsplanerna och i rätt tid gjort avbetalningar av amorteringar och räntor. Då Danmarksaffären var aktuell gav Skandias lånechef ett skriftligt löfte till Lönnerblad om att han skulle få låna 70 miljoner kr. Då Lönnerblad förlitade sig på det beskedet åkte han till Danmark för att teckna ett avtal om köp av 8 stycken fastigheter. Han avtalade att Mats Lönnerblad Holding AB skulle erlägga 60 miljoner kr som köpeskilling till säljaren. Då han kom tillbaka till Sverige gick han till Skandias lånechef som då nekade att han skulle ha givit honom något löfte. Lånechefen meddelade att Skandia överhuvudtaget inte skulle låna ut några pengar till Lönnerblad. Då Lönnerblad hade en skuld om 60 miljoner kronor som han var tvungen att betala till säljaren började han att göra förfrågningar hos andra banker och kreditinstitut, i samband härmed besökte han även Nordbanken eftersom även den banken hade givit ett löfte om att låna ut pengar. Vid tidpunkten för det nu aktuella besöket hade banken givit ett löfte om att låna ut ca 10-15 miljoner kr. Vid sitt besök på Nordbanken berättade Lönnerblad om Danmarksaffären och han framställde en förfrågan om att erhålla ett lån på 60 miljoner kronor. Vid besöket nekade Nordbanken att banken någonsin givit något löfte och banken meddelade även att den överhuvudtaget inte var beredd att diskutera beviljandet av någon kredit.

Under hösten år 2000 kontaktades Lönnerblad av en person som hade haft en högt uppsatt position på en juridisk avdelning på en av Sveriges största affärsdrivande banker. Denne person berättade att det fanns en "hemlig lista" som Nordbanken hade upprättat. På den listan stod en rad personer uppräknade med kränkande tillmälen. Bankerna hade under 1990-talet främst använt listan för att bedöma vilka personer som banken skulle undvika att bevilja kredit till om de ansökte om det. Den person som kontaktade Mats Lönnerblad angav att listans innehåll hade läckt ut till domstolar, polis, åklagare och andra banker. Personen gav även Mats Lönnerblad utdrag ur listan, bilaga 6. Då han tog del av listan och såg vad det stod skrivet om honom förstod han varför han inte hade beviljats någon kredit i samband med sin Danmarksaffär.

Lönnerblads namn upptas i den aktuella listan under Kar! Johan Algot Robbs namn. Robb benämns som storsvindlare 1992 i Nordbankens register. Det står även att han är aktiv och farlig. Under hans namn står det att det föreligger ett samband med Lönnerblad och dessutom har Lönnerblads personnummer skrivits in i registret. Nordbankens registrering av det samröret är mycket märkligt eftersom Lönnerblad själv skrev ett brev till Nordbanken i samband med att han förhandlade med Robb. l sitt brev upplyste han banken om att den inte skulle medverka till någon handel 

Sida 4 (6)

med Tunby Fastighets AB. Det är inte försvarligt av banken att den under dessa förhållanden omnämner Lönnerblads namn på det sätt som gjorts. Lönnerblads namn cirkulerar nu hos personer som inte har kännedom om fakta i det aktuella ärendet och därför dömer de ut honom på förhand. Det är naturligtvis mycket obehagligt för Lönnerblad att förekomma i ett sådant register. l hans egenskap av affärsman har han dessutom försatts i en mycket besvärlig situation. De uppgifter som cirkulerade gjorde att alla de krediter som hans bolag hade sades upp och det medförde att samtliga bolag var tvungna att försättas i konkurs.

Nordbankens agerande i ärendet

Enligt den gällande personuppgiftslagen är det förbjudet att föra ett sådant register som Nordbanken har upprättat. Förbudet gäller för såväl automatiska som manuella personregister. Lagen har inrättats för att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Nordbanken har genom upprättandet av sitt register brutit mot de bestämmelser som finns i lagen. Registeranteckningen om Lönnerbiad torde även vara att uppfatta som förtal.

Under 1992 skickade Karl-Olov Hammarkvist ett brev till Nordbankens regionchefer, bilaga 7. Han skriver att banken skulle påbörja ett projekt rörande ämnet specialkredit och att projektet skulle kallas the "Good Bank". Karl-Olov Hammarkvist uppmanade även sina regionchefer att börja med att sortera krediterna. Sorteringen skulle göras eftersom bankens olika kunder skulle delas in i olika segment. Han uppmanar regioncheferna att vid fördelningen tillämpa samma principer som man skulle ha tillämpat på en krigsförbandsplats.

Lönnerblad har erhållit information från Datainspektion om att Nordbanken under år 1998 samlade in uppgifter om företag och personer som drev rörelse. Det var Nordbankens centrala enhet vid Koncernstab Kredit som ombesörjde det insamlandet. Nordbankens handläggare Lena Eriksson uppgav i ett brev till Datainspektionen att uppgiftssamlingen skulle vara helt pappersbaserad. Hon tillade att det var chefen för koncernstab Kredit som skulle ha det övergripande ansvaret för enheten. Den skulle bestå av tre personer och som gruppansvarig hade banken sett ut Nils-Gunnar Anderby. De uppgifter som samlades in av enheten var förutom bankinternt material uppgifter som hämtats ur främst Post- och Inrikes Tidningar samt andra publikationer. Uppgifterna i det register som byggdes upp skulle användas som tilläggsstöd då banken behövde göra en riskbedömning av en kund. Vidare skulle uppgifterna användas vid den prövning som banken var ålagd att göra vid misstanke om brott mot lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. Då övriga avdelningar på banken ställde en förfrågan till enheten skulle den besvaras med en tillstyrkan eller en avstyrkan.

Det torde inte råda några oklarheter om att listan finns. Flera personer inom bankvärlden har kommit i kontakt med listan eller arbetat med utarbetandet av den. F d bankdirektören i SEB Lars Traneflykt var själv uppsatt på listan. Då han fick reda på det skrev han till Nordbanken. Han fick då reda på att banken vidtog rättelse genom att den avförde honom från listan. l Lönnerblads fall var det kreditchefen Bo Åberg som handlade hans kredit och som i samband med det vidarebefordrade hans uppgifter till dataregistret. Då Lönnerblad fick reda på att man kunde bli avförd från listan skrev även han till Nordbanken och bad om att få bli det. Banken var dock 

Sida 5 (6)

inte tillmötesgående i hans fall. Nordbanken återkom till honom med beskedet att banken inte kunde avföra honom från någon lista eftersom den inte kände till någon sådan. Lönnerblad har därför beslutat sig för att vidtaga rättsliga åtgärder i ärendet och det är anledningen till att han nu inger en stämningsansökan till tingsrätten.

BEVISNING

Skriftlig bevisning

1. Brev från Robert Vikström till Mats Lönnerblad 1991-01-28, bilaga 4.  
Med brevet skall styrkas att kontakt har tagits med kreditchef Bo Åberg och att kredit har avstyrkts.

2. Brev från Mats Lönnerblad till Nordbanken, bilaga 5.
Med brevet skall styrkas att Mats Lönnerblads affär med Captor inte har blivit av och
att Mats Lönnerblad avråder Nordbanken från att göra affärer med Tunby Fastighets AB.

3. Utdrag ur listan, bilaga 6.
Med listan skall styrkas att Mats Lönnerblads namn och personnummer återfinns på sidan 257 i listan och att han omnämns i den på ett kränkande sätt.

4. Brev från Karl-Olof Hammarkvist till regioncheferna i Nordbanken, bilaga 7. 
Med brevet skall styrkas att projektet "The Good Bank" har initierats och att banken ville lista olika kredittagare på ett kränkande sätt.

Muntlig bevisning

1. Förhör under sanningsförsäkran med Mats Lönnerblad, adress se ovan.
Förhörstema: Han skall höras om den olagliga listan och sina affärstransaktioner samt om hans kontakter med banker och försäkringsbolag under 1990 - talet och 2000-talet.
Bevistema: Med förhöret skall styrkas att det under 1990-talet funnits och att det nu finns en lista med oriktiga och kränkande uppgifter om honom och andra personer. Med förhöret skall även styrkas att de som tagits upp i listan är sådana personer som har varit i kontakt med Nordbanken och att det är Nordbanken som har fört registret eller åtminstone att det är Nordbanken som har bidragit med dessa uppgifter till en tredje part som har fört registret. Med förhöret skall även styrkas att Mats Lönnerblad uppfattat de uppgifter som finns om honom i listan som osanna och kränkande samt att han till följd av uppgifterna har lidit skada.

2. Vittnesförhör med f d bankdirektören hos SEB Lars Traneflykt, Hövidsmansgatan 14, 254 37 HELSINGBORG.
Förhörstema: Han skall höras om den olagliga listan som är aktuell i Mats Lönnerblads fall och han skall även höras om andra olagliga listor som har upprättats.
Bevistema: Med förhöret skall styrkas att det under 1990-talet och har funnits och att det fortfarande finns olika listor samt att dessa har innehållit oriktiga och kränkande uppgifter om personer som har kommit i kontakt med Nordbanken och andra banker. Med förhöret skall även styrkas att den aktuella listan har förts av Nordbanken och att Nordbanken har bidragit med information till andra olagliga listor.

Stockholm den 21 juni 2001

Carl-Johan Vahlén

 

Bilagor:

1. Fullmakt
2. Registreringsbevis för Nordbanken
3. Ansökningsavgift har betalats in på tingsrättens postgirokonto
4. Brev till Lönnerblad om avslag på hans kreditansökan
5. Brev från Lönnerblad rörande att samarbete med Tunby Fastighets AB
skall undvikas
5. Utdrag ur svarta listan
7. Brev från Karl-Olov Hammarkvist till Nordbankens regionchefer

 



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida