Unionens rättsliga principer Mats Melin och Joakim Nergelius: EU:s konstitution. Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna

"EU:s konstitution" är skriven för alla som intresserar sig för vad Sveriges medlemskap i den europeiska unionen innebär. Den ger en översiktlig framställning av de grundläggande rättsliga principer som styr unionen. Dessa principer framträder i de grundläggande fördragen, men har i stor utsträckning kommit att utvecklas genom EU-domstolens praxis.

Boken handlar också om hur makten i samarbetet mellan unionen och dess medlemsstater är fördelad, hur den enskilde medborgaren kan göra sin rätt gällande, samt hur makten delas mellan unionens institutioner. i sjunde upplagan

I den sjunde upplagan av denna bok behandlas också de ändringar som tillkommit genom Lissabonföredraget samt åtskilliga avgörande från EU-domstolen. Dessutom ges en översiktlig redovisning av den nya europakten och andra förändringar på den ekonomiska politikens område.

Vad många inte vet är att EU-samarbetets unionsrättsliga normer binder enskilda rättssubjekt i medlemsstaterna, och att gemensamt beslutade regler av medlemsstaternas domstolar och myndigheter tillämpas framför medlemsstaternas egna lagar. Medlemsstaterna överlåter alltså beslutanderätt till unionen och avstår frivilligt från en del av den makt som de annars besitter.

EU-rättens företräde är nödvändigt för att säkra dess effektivitet. Och EU-domstolens betydelse kan knappast överskattas. Den har en roll som är väsentligt mer betydelsefull än vad internationella domstolar normalt har. Domstolen är även rättsskapande genom att den lägger fast det närmare innehållet i EU-rätten.

Kärnan i EU-domstolens tillämpning av begreppet rättssäkerhet kan kanske sägas vara kravet på förutsägbarhet i lagstiftning och rättstillämpning. En förutsägbarhet som tyvärr saknas på många håll i den svenska lagstiftningen, eftersom Sverige envist håller fast vid att vi inte behöver någon Författningsdomstol i vårt land. Det är i stället svenska politiker, och inte domare, som genom de politiskt färgade förorden till lagstiftningen, tagit över ansvaret för hur de svenska lagarna skall tolkas i många fall jag tagit del av.

De rättigheter för den enskilde som EU-rätten föreskriver måste kunna göras gällande i domstol. Den enskilde ska alltså kunna föra talan om den medlemsstat i vilken han är medborgare underlåter att uppfylla de rättigheter som EU-rätten ger honom.