Kina vill bli världsledande inom en rad strategiska teknikområden, varav några är klassiska svenska paradgrenar, skriver författaren Mats Lönnerblad och ekonomen Ulf Sandmark.

Det omfångsrika nya Sidenvägsprojektet öppnar stora möjligheter till nya investeringar, samarbeten över nationsgränser, utveckling och tekniska framsteg i många olika länder. Nu gäller det att på rätt sätt ta tillvara den optimism som detta skapar.

Det finns olika sätt att förhålla sig till den optimism som sköljer över världen genom det gigantiska Sidenvägsprojektet. Nya Sidenvägen kallas officiellt Bälte & Väginitiativet (BVI) eftersom det handlar om industrialiseringsbälten på land och dessutom en sjöväg.

Projektets stora mål är binda samman Kina med Europa, Mellanöstern och Afrika.

Även om det är Kina som tagit detta initiativ till stora infrastrukturinvesteringar är det en missuppfattning att den nya Sidenvägen enbart handlar om Kina. Tydligast syns det i Afrika, där de hittills genomförda kinesiska projekten släppt lös en ny optimism över hela kontinenten.

De har kickstartat ländernas ekonomiska tillväxt så att afrikanska länder idag uppvisar några av de högsta tillväxttalen i världen. Till de nya industriparker som växer upp kring de stora infrastrukturprojekten flockas nu industrier som alltmer inriktas på den afrikanska marknaden. Det är en marknad som år 2050 beräknas omfatta 2,4 miljarder människor.

Med den nya Sidenvägen håller Afrika på att befria sig från den fattigdomen som kontinenten ärvt från kolonialismens dagar. Även Östeuropa vänder sig till Kinas BVI sedan man misströstat om att få ut något av EU. Det är den optimistiska Sidenvägsandan som gör att dessa länder återfinns bland de sammanlagt 140 länder som anslutit sig till BVI.

Till saken hör att Sverige också har ett stort samarbete med Kina. Den succéartade utvecklingen av Volvo Cars under dess kinesiska ägarskap ingår i Kinas jättesatsning Made in China 2025. I Sverige har vi lärt oss att se framgångarna beskrivna genom Volvos reklamkoncept “Made by Sweden”, det vill säga att det är skapat av svenska arbetare och ingenjörer.

Genom Made in China 2025 vill Kina bli världsledande inom en rad strategiska teknikområden, varav några är klassiska svenska paradgrenar.

Dessutom tillkommer satsningar på höghastighetståg, fjärde generationens kärnkraft, fusionskraft, bevattning ur atmosfären och mycket mer. Det är något som har bidragit till att skapa en stor optimism bland forskare, tekniker och ingenjörer världen över.

Det är en stor svensk fördel att vi ligger på topp inom områden som IT och fordonsteknik, med närliggande kopplingar till utvecklingen inom heta nischer som artificiell intelligens och robotisering. Det skapar möjligheter till vidare kontakter och framtida samverkansprojekt genom de samarbeten som Kina bygger upp med sina partners i Afrika, Asien, Amerika och Europa.

Att tro att det ekonomiska värdet finns i dagens uppfinningar och teknologiska landvinningar, och inte i uppfinnares och forskares kommande upptäckter och framsteg, visar inte bara på en dålig förståelse för ekonomi utan också för vad mänsklig frihet är.

I framsteg som forskningen levererar inom områden som ingen tidigare tänkt på finns den verkliga mänskliga friheten, både för individer och för samhället i stort. Och skall vetenskaplig frihet frodas, krävs också en kultur (främst klassisk) som stimulerar kreativitet.

Mats Lönnerblad
författare och skribent i finansrätt
Ulf Sandmark
civilekonom, ordförande i Schillerinstitutet