När den svenska bankkrisen inträffade i Sverige (1987–1993) fick den förödande effekter för både den svenska ekonomin och för allmänheten. 60 000 skötsamma företag fick vara med och betala vad krisen kostade. Medan de flesta svenska storbankerna gick relativt oskadda ur krisen.

När investmentbanken, den amerikanska banken Lehman Brothers, gick i konkurs för tio år sedan spred sig finanskrisen över hela världen. De som levt med bägge kriserna menar att risken för en ny bankkris nu är överhängande beroende på övervärderade tillgångar bland annat i form av överbelånade bostäder och kommersiella fastigheter.

Svenskarnas skulder har ökat lavinartat sedan bankkrisen 1987–1993. Den svenska bankkrisen är den svåraste ekonomiska krisen som drabbat Sverige. Den fick stora ekonomiska påföljder som företagarna och hela svenska folket fick betala tillbaka. På grund av den krisen ökade den svenska statsskulden med astronomiska tusen miljarder. Räntan steg till 500 procent.

Nu varnar tunga ekonomer för en ny kris. I världens rikaste länder har skulderna sedan den senaste krisen ökat från 235 till 265 procent av BNP. I Sverige har skenade bostadslån gjort att skulderna ökat ännu mer - från 229 procent till 275 procent, enligt Finansinspektionens senaste stabiliseringsrapport.

Kapitalförvaltaren Steve Eisman var den som förutsåg den bolånekris som orsakade finanskraschen i USA för tio år sedan när Lehman Brothers kraschade. Steve Carell gör rollen som baseras på Eisman i den mycket sevärda filmen "The big short". Det mest chockerande för hans del under denna kris var att tillsynsmyndigheterna inte gjorde något. De försökte inte ens skydda husägarna utan bara bankerna.

Bankerna har tidigare skyddats av staten, och det mesta tyder på att det återigen blir bolånetagarna och företagare som drabbas hårdast vid en kommande finanskris. Det var precis vad som hände under den värsta krisen i Sveriges historia 1987–1993, när staten och bankerna i stället för att rädda företagen, tillät bankerna att säga upp krediterna för sina skötsamma kunder – lägga beslag på alla företagens tillgångar genom olika "skräpkreditföretag" - trots att det var bankerna och svenska politiker som själva orsakade krisen.

"Vi tänker inte använda skattebetalarnas pengar för att rädda Lehman Brothers", meddelade finansminister Hank Paulson när Lehman Brothers stod inför konkursens brant. Men det var precis vad den svenska staten gjorde när det var bankkris i Sverige..

De svenska krisbankerna kunde fortsätta som vanligt, och berika sig själva med stöd från staten på sina kunders tillgångar, under den tidigare svenska bankkrisen genom att garantera bankernas fortlevnad. 400 000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet. Oskyldiga företagare tvingades begära skuldsanering, trots att det var staten och bankerna som var skyldiga till deras obeståndssituation.

Den fråga som återstår att besvara är när nästa bankkris inträffar, vilken ingen vet. Men, vad vi redan vet är att den också kommer att drabba både Sverige och resten av Europa. Vi vet också att denna kris är överhängande och vilka som kommer att drabbas. Det blir i första hand de bolånetagare som köpt sina bostäder alldeles för dyrt och inte längre kommer att ha råd att bo kvar och fastighetsspekulanter som borde sälja av nu.

Företagare borde också se om sitt hus innan de får se sina krediter indragna som kommer att straffas när räntan stiger och krisbankerna börjar säga upp krediter när de åter befinner sig i samma obeståndssituation, som så många gånger tidigare.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt

Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009

Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog!