Recension

Under mer än ett kvarts sekel har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för en bättre utbildning i både den svenska grundskolan och i gymnasiet.

Nu har grundaren Barbara Bergström - i nära samspel med sin man Hans Bergström - som under sin tid som chefredaktör på Dagens Nyheter drev en kraftfull kampanj mot den svenska "flumskolan". Vad de kritiserar "flumskolan för är: Svagt skolledarskap och diffusa signaler från hela samhället om lärandet (alltså det grundläggande paradigmet för skolans uppgift) Dessutom den svaga rekryteringen och dålig utbildning av lärare. Brist på arbetsro och disciplin i de svenska skolorna. Nu har de gemensamt skrivit en bok med titeln: Tough Love. som handlar om Internationella Engelska Skolans första 25 år.

Chansen gavs med friskolereformen 1992. Barbara Bergsröm, med sin mångåriga bakgrund som lärare, skulle kunna få starta sin egen skola, efter sitt eget huvud. Den drog igång i augusti 1993. 25 år senare, hösten 2018, hade skapelsen utvecklats till 36 skolor i Sverige, med 2.500 anställda och en omsättning på 2,5 miljarder kronor. Vägen dit var krokig, fylld med vånda, motvind, besvikelser, konflikter och svåra vägskäl.

Den nya skolan skulle vara internationell till sin inriktning, och träna ungdomar till att fullt ut behärska engelska språket, nyckeln till världen. Det skulle vara en arbetsplats, med den trygghet och den arbetsro som utmärker en väl fungerande arbetsplats, så att lärare kunde undervisa och elever lära. Den skulle ha höga akademiska förväntningar på alla, oavsett bakgrund. Skolor, som består i att alla familjer kan välja dem - helt utan kostnad. Det är därför Sverige benämns "friskolor" och inte "privatskolor" Alla föräldrar ges i Sverige full rätt och möjlighet att välja den skola de finner bäst för sina barn; ingen begränsning finns i tjockleken på föräldrarnas plånbok.

När det gäller våra egna barn - med en fransk mamma och en svensk pappa - valde barnen tillsammans med sina föräldrar, vilken skola de helst ville välja. Min äldsta dotter Malin valde Södra Latin i Stockholm, där hon tog studenten. Innan dess pluggade hon i Frankrike under ett år. Vårt mellanbarn Gabriel valde Franska Skolan, där han tog studenten, men var innan dess Rotarystipendiat i Nya Zeeland, där han pluggade under ett år. Vår yngsta dotter Isabel valde att plugga vidare i Täby, där vi bor, och det var där hon tog studenten. Men hon fick tillbringa flera somrar i Frankrike på en sommarskola för utlänningar, för att tillgodogöra sig franska språket ordentligt i både tal och skrift.

Det är sant att det svenska friskolesystemet rymmer en unik blandning av nationell skollag, mångfald skolor och lika möjligheter att välja skola. För detta har Sverige anledning att känna stolthet.

Sverige har inte mer enskilt drivna skolor i bolagsform än andra länder. Skillnaden är att i Sverige kan alla föräldrar välja dem, utan kostnad. Därmed har Sverige undvikit att få en stor sektor av privatskolor med höga avgifter, en sådan privatskola där jag själv gick, som verkade starkt segregerande.

Genom att tillåta även företagsformen har Sverige relativt fått en reell valfrihet för föräldrar, som annars inte uppstått. Cirka 70 procent av friskolorna drivs nu i aktiebolagsform. Utan dem skulle valfriheten varit en chimär för de flesta familjer.

De stora aktiebolagsdrivna friskolegrupperna visar hög kvalitet och har enligt Skolinspektionens stora kvalitetsgranskning 2015 de bäst fungerande processerna för systematiskt kvalitetsarbete. Det finns ingen anledning att förstöra det som fungerar, anser både Barbara och Hans Bergström.

Sveriges negativa avvikelser handlar i stället om ordning i skola, brist på goda sökande till lärarutbildningen liksom dessa utbildningars kvalitet, svagt ledarskap i den kommunala skolan och sämre karaktärsdaning än i andra länder när det gäller uthållighet och ta personligt ansvar för sina studier. Med skolpeng och valfrihet gäller konkurrens inte pris utan erbjudandet till föräldrarna, med andra ord kvaliteten på skolan.

De läsare av denna bok som tror att Sverige har gjort upp med "flumskolan" - kan författarna rapportera i boken Tough love att så inte är fallet. Målet i svensk skola är inte att alla elever ska utveckla sina egna kunskaper så mycket som är möjligt, utan skolan präglas av en strävan mot jämlikhet och en tvekan inför kunskap.

Vad som slår mig när jag läser boken är att alla förutsättningar för en god läromiljö är uppfyllda på den Internationella Engelska Skolan och flera andra friskolor som jag känner till. Det gäller även Franska Skolan, där vår son har gått i både grundskola och gymnasium.

Jag delar uppfattningen - med författarna till den genomtänkta och välskrivna boken Tough love - att vi måste se skolan som en arbetsplats där alla uppför sig på ett sätt som skapar bästa möjliga tänkbara resultat för undervisning och lärande. Vi måste behandla andra som vi själva vill bli behandlade - med respekt och stöd.

Mats Lönnerblad

Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009

Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog!