Det som hände i Schweiz den 20 mars 2023 har på nytt skakat om hela det amerikanska och europeiska banksystemet. Även Sverige lider av det som hänt. Svenska Alecta som är ett pensionsbolag och därmed ägs av var och en som har sin pension placerade där, har redan drabbats av betydande förluster på gjorda investeringar i tre regionala banker i USA. 

Den störtade schweiziska banken Credit Suisse, som har spekulerat bort stora delar av sitt kapital drabbades hårt. Banken gick mot sin egen undergång och köptes upp av UBS. Det var ett dråpslag mot ett land där banksektorn svarar för 9,4 procent av BNP och sysselsätter 5,5 procent av befolkningen. Investerare som köpt så kallade ATI, obligationer i Credit Suisse, har förlorat allt. Obligationsägare runt om i världen förlorar därmed cirka 180 miljarder kronor. Vinnaren i denna affär är UBS som nu kan kalla sig världens största förmögenhetsförvaltare med sammanlagt 3.400 miljarder schweizerfranc på sina konton. Den obligationsskandal som uppenbarats i och med Credit Suisse fall har skapat den största bankkrisen i Schweiz historia. Den schweiziska regeringen och nationalbanken tvingades ge ett bidrag på totalt 250 miljarder schweizerfranc. (Cirka 2.800 miljarder kronor!). 

Även Sverige har fått problem. Pensionsjätten Alecta gjorde mångmiljardförlust i samband med den amerikanska bankkris som utvecklats i samband med att Silicon Valley Bank och First Republic Bank förlorade miljarder, vilket, som all vet, även drabbade Alecta i Sverige. När banken togs över av myndigheterna blev det den största bankkollapsen i USA efter den globala finanskrisen 2007–2013. 

Den fråga som måste lösas för Alectas ägare, det vill säga över 35.000 företag och 2,6 miljoner enskilda sparare, är vem som skall ansvara för förlusterna. Vilket ansvar har Alectas styrelse ? Den frågan har vi fortfarande inte fått svar på. Förlusterna beräknas i dag till minst 20 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 600.000 kronor per kund. Men redan nu har aktieförvaltningschefen Liselott Ledin fått lämna sin tjänst. 

Advokaterna Mårten Lundmark och Johan Lidbeck vill i en artikel i Dagens Industri (2023-03-20) att Alectas styrelse skall ställas till svars så att pensionsspararna skall få klarhet i vad som hänt och vem som skall ställas till svars. Bara inom ramen för en rättsprocess kan det framkomma vilket beslutsunderlag Alecta har haft, vilka kontrollmöjligheter som tillämpats sam hur besluten förankrats och överensstämt med det regelverk som gäller för Alecta. “Att ansvaret klaras ut har betydelse för allmänhetens förtroende”, menar de bägge advokaterna. 

Resultatet av all denna globala spekulation ser vi redan i Sverige. Hög inflation, skenande matpriser och höjda styrräntor. Konkurserna ökar dramatiskt, Inom bara detaljhandeln har konkurserna ökat med 27 procent, bara för att vi låter spekulation råda i stället för att satsa på den reala ekonomin i vårt land genom bankdelning som jag redan skrivit om i min senaste artikel. Konkurserna fortsätter att öka medan antalet nystartade bolag minskar. Det var precis det som skedde under både den självförvållade svenska bankkrisen 1987–1993 och under den globala krisen 2007–2013. När förtroendet för både den globala och svenska marknaden minskar samtidigt minskar också incitamenten för allt nyföretagande. 

Lika länge som det har funnits banker har det funnits kriser och kollapser. Det främsta skälet har varit för stora risker och för stora kreditförluster, vilket även författaren och historikern Dick Harrison anser. Han hänvisar till vad som hänt historiskt när kungar och furstar utan några större konsekvenser för egen del vägrar att betala tillbaka vad de har lånat. Och hänvisar till två av de kändaste bankirerna genom tiderna, Medici i Florens och Fugger i Augsburg när båda fick problem när de hade annat än ekonomi i tankarna. Såväl medicéerna som fuggrarna slutade som furstar med stora jordegendomar och med stor politisk makt. (mediceerna blev rentav storhertigar av Toscana) medan deras banker inte klarade övergångarna. 

Länge var den svenska riksbanken Sveriges enda bank i egentlig bemärkelse, och fruktan för bankbubblor gjorde att det fanns en omfattande skepsis mot nyetableringar. Vår första privata affärsbank var Diskontokompaniet som grundades 1773 för att tillgodose behovet av korta lån, men den blev inte långlivad. Redan 1787 förvandlades den till statliga Generaldiskontkontoret, som efter ytterligare några turer uppgick i Riksbanken 1816. I dag domineras Sverige av de fyra storbankerna: Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB som dominerar den svenska marknaden i en oligopolsituation, som svarar för den dominerande in- och utlåningen och i vårt land samtidigt som de, i likhet med utländska banker i den demokratiska västvärlden, fortfarande tillåts skapa sina egna pengar för varje nytt lån som beviljas. 

När bankbubblan nu brister på nytt förklarar president Joe Biden att de ansvariga måste ställas till svars – vilket fortfarande inte händer – i de inhemska och globala bankkriser jag redan skrivit om. Så länge detta inte sker kommer ny bankkriser att uppstå och världens centralbanker kommer att fortsätta att gynna spekulations-ekonomin i stället för att satsa på den reala ekonomin genom att gynna den långsiktiga företagsamheten i stället för den rådande spekulationshysterin inom varje land. 

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt